Om havet var vackert på stranden på Cypern, är det inget mot hur vackert det var när man kommer lite längre bort. Klipporna, grottorna, bukterna. Det mest turkosa, kristallklara vatten du kan tänka dig. Perfekt för snorkling och för att fota. En av de mest fotade ställen var Bridge of love. Som säkert heter nåt fint på svenska också…

Från Limanaki beach åt vänster, motsatt håll från Nissi beach. Den enda ”vandring” vi gjorde på hela resan. Hela vägen längs med stranden, upp på stigen och sedan är det bara att börja fota. Fota, fota, fota. För det är så otroligt vackert. 

Bridge of love är en bro formad av klipporna där de mest våghalsade hoppar från. Jag nöjde mig att fota den. Det var många som klättrade upp från klipporna för att sedan hoppa i igen. I aint that stupid. Jag tyckte det var skrämmande nog att stå på bron, kravla över stenarna för att komma dit. Okej, det är inte såå svårt, men helt fel skor (som vanligt) och klumpeduns i allmänhet är inte en bra kombination. 

Efter bridge of love fortsatte vi ännu att vandra mot Kaktusparken och Skulpturparken, de var nämligen helt i närheten. Här vet jag inte riktigt vad jag hade förväntat mig, men jag var lite besviken. Eller så var det för att jag hade stekhett och för lite vatten med mig. Jag orkade inte ta en enda bild, så Sam fick vara fotograf. Jag tror kanske att jag förväntade mig mer, större.

Skulpturerna var fina och kul att se på. Av dem fanns det massor. Kaktusarna, nja, här hade jag nog förväntat mig mer. Större och mer wow. Nu var det mest, att var är alla kaktusar? Det var som en vanlig park med några små kaktusar. 

Första utlovade inlägget om Cypern. Vi börjar med det viktigaste, stränder på Cypern. För om det var något vi gjorde, så var det att vara på stranden. Jag tror vi var på stranden varje dag. Nej förresten, en dag var vi inte på stranden. Då var vi istället på en vandring och sedan på hotellområdet. Men varje dag gick i princip ut på samma sak. Tidig väckning, träning, handla på bageriet, frukost, byta om till bikini och fyra lager med solkräm på och mot stranden. 

Stränder på Cypern

Vårt hotell låg perfekt. Nära till stranden, men tillräckligt långt från ”bargatan”. I centrum, men på en mindre gata. Vår närmsta strand var Limanaki beach. Dit var det ganska exakt 500 meter. 

Enligt Google är det tre stränder på samma ställe, men tja. Allt ser likadant ut när man väl är på plats. Vissa solstolar hör tydligt till ett hotell, men annars är det bara att välja plats. En bra sak med stränderna på Cypern är att det är kontrollerat. 2,50 euro per solstol och 2,50 för parasoll. Så 7,50 för oss då. Inte som på t.ex Santorini. Att här kostar det så här mycket, men tio meter längre bort kostar det så där mycket. Och vem ska man betala till. På Cypern, tydliga instruktioner och en uniform på dem som tar betalt. Ayia Napa beach official, stod det på deras logo och tröja. Eller ditåt i alla fall. 

På andra dagen besökte vi Nissi beach, som kanske är det kändaste stranden. Var det den bästa? Njaa… Den var proppfull. Inte en chans att vi skulle ha fått en solstol, vi fick knappt plats för två handdukar. Här var också havet mycket grumligare. Okej, det var jättefint och klart i alla fall, men ändå tydligt grumligare än på Limanaki. Mer sjögräs, lite mer plast och smutsigare. 

Nissi beach var för stökigt för oss, för mycket folk och för trångt. Trampbåtar, jetskin, aktiviteter och tjo och tjim. Trångt i havet och trångt på stranden. Usch vad jag låter negativ. Det var jättefint, det var bara trångt. 

Vi gick till Nissi beach, från vårt hotell var det lite över tre kilometer. Lite väl långt att gå i hettan kanske, men i alla fall lätt att hitta. Raka vägen längs med Nissi avenue bara, en stor och bred gata med trottoar. På tillbakavägen gick vi längs med klipporna och strandpromenaden. Då hittade vi även en tredje beach att besöka. Som jag nu är osäker på vad som heter. Markus beach eller Vathia enligt Google. Dit jag sprungit varje morgon utan att veta vad det var.

Sam ville snorkla, och det verkade som den bästa stranden att göra det på. Strax över två kilometer från vårt hotell. Längs med strandpromenaden hela vägen. Den bästa stranden enligt Sam, jag tyckte bäst om Limanaki. 

På alla stränder fanns det beachbarer, duschar och toaletter. Eller så vandrar man bara upp till gatan till första bästa supermarket för att köpa mer dricka. Och havet var det mest turkosa, klara vatten. Långgrunt med sandbotten. 

Jag är hemma från Cypern igen efter en lång och skön semester. En vecka med sol och värme gjorde gott. Så skönt och välbehövligt. Den här gången blev det en riktigt slappsemester med beachhäng varje dag. Tidig väckning, träning, frukost, strand, bad, tillbaka till hotellet för dusch. Ut på middag och lite sightseeing och så tack och godnatt. Samma sak nästa dag igen. Typ. 

Vi spontanbokade en resa kanske tre veckor innan avfärd. Kollade på Bulgarien, Rhodos och Cypern. Bulgarien föll bort, för där lovades det inte lika soligt och varmt. Rhodos har jag varit till, men inte Sam. Och när sedan det hotell jag först kollat in på Cypern ”bara” kostade 550 (med flyg) euro var valet enkelt. Vissa planerar och sparar i ett år, andra bokar tre veckor innan…

Jag var stressad innan avfärd för strejkerna på flygfältet, även om vi inte reste med Finnair. Mest orolig för att vårt bagage inte skulle komma fram. Men allt kom fram, vi hittade till vårt hotell och semestern kunde börja. Det är länge sedan vi haft en så här slapp semesterresa. Där vi inte gjort något. Ingen vandring, ingen utflykt, ingen hyrbil. Utan en riktigt hederlig paketcharterresa där någon annan sköter allt. Hitta till rätt buss bara vid flygfältet. 

Kanske jag ändå ska dela upp mina inlägg om Cypern lite, för jag har som vanligt tre miljoner bilder att visa. Och det blir för mycket om jag bara slänger upp allt här. Reseinläggen skriver jag mest för mig själv, för att ha något att se tillbaka på och minnas, även om jag vet att andra också läser dem.