Ett första steg till träning

1 svar

Jag har fått mina testresultat och det var negativt. Jag har gått och väntat på resultatet, klättrat på väggarna och tänka världens katastroftankar. Inte för att jag egentligen ens trodde att jag hade corona, eftersom jag ”bara” hade snuva, men… Medicinen har i alla fall hjälpt mot snuvan och jag känner mig tillräckligt frisk för att ta ett första steg till träning. En kort promenad för att testa hur kroppen känns. Och för att komma ut ur huset.

ett första steg till träning

Kroppen reagerade bra och det var så skönt att komma ut. Få frisk luft och röra på mig. Jag är inte gjord för att sitta stilla, ligga på soffan och inte göra något i många dagar. Jag behöver rörelse, annars blir jag bara stel och får ont i kroppen. En kort promenad var precis det jag behövde.

Eftersom det kändes bra idag, tror jag att jag snart kan träna som normalt igen. Kanske inte ännu i helgen, men senast nästa vecka. Ett första steg är nu taget och allting kändes bra. Inga problem med flåset, eller ont i knät, ingen trötthet eller snorighet, utan det kändes som vanligt. Jag vill ändå vara extra försiktig eftersom jag fortfarande äter medicin. Jag tänker att jag äter kuren slut och sedan kan jag träna på.

Bra start på helgen blev det i alla fall!

Tio livsmedel jag aldrig har hemma

2 svar

Jag har tidigare skrivit om tio livsmedel jag alltid har hemma, nu tänkte jag gå igenom motsatsen. Tio livsmedel jag aldrig har hemma. Inspirationen till även detta inlägg är från Caroline.

tio livsmedel jag aldrig har hemma

Tio livsmedel jag aldrig har hemma

Mjölk
Jag har inte druckit mjölk på 25 år. Hur jag fortfarande bara är 23, det är ett mysterium 🙂 Dricker mitt kaffe svart, det gör även Sam. Vi använder inte mjölk till något. En gång i halvåret gör vi potatismos, och så slänger vi 8 dl när mjölken blivit gammal. Köper endast mjölk när vi har kalas, och då också iKaffe. Kommer man på spontanbesök och vill ha kaffe, får man vara beredd på att dricka det svart.

Potatis
Vi äter sällan potatis. Aldrig, aldrig, aldrig kokt potatis. En gång om året nypotatis och det är på midsommar, då hör det tydligen till.

Isbergssallad
Vi äter spenat, ruccola, issallad eller någon annan påse. Inte en chans att det skulle finnas ett huvud av isbergssallad hemma. Jag tror jag aldrig köpt det.

Inlagd rödbeta
Jag äter det mesta, men inte husmanskost. Allt som man ska servera inlagd rödbeta till, nej tack. Däremot är ugnsrostad rödbeta med feta eller chèvre mumma.

Grynost/keso
Jag älskar ost, grynost hör inte till favoriten.

Juice
Tidigare drack jag alltid juice till frukost, förutom kaffe då. Oftast apelsin, ibland äpple och ibland något fancy som Tropicana Red Grapefruit. Sedan beslöt jag mig för att sluta, för jag vet ju att det inte är hälsosamt. Jag hade inga problem med att sluta och numera dricker jag bara juice på hotellfrukost, eller på brunch.

tio livsmedel jag aldrig har hemma

Flingor
Sam äter mysli, jag har det ibland som crunch på yoghurt. Flingor som i cornflakes, rice crispies, coco pops… Det har jag inte ätit sedan lågstadiet.

Ärt-majs-paprika
Jag har inga problem med frysta grönsaker, vi har alltid gröna ärter eller någon wok-blandning hemma. Ärt-majs-paprika förstår jag inte vitsen med, jag köper hellre ärter och majs skilt. Det är paprikan som förstör allt.

Leverkorv/pastej
Tidigare kunde jag äta det, nu tycker jag att det smakar alldeles för mycket lever.

Färdig mat
Det här vet jag inte riktigt hur jag ska förklara, men alltså mat man lägger i mikron. Leverlåda, makaronilåda, köttbullar med mos, pastagratänger, skinkfrestelse… Det som finns en hel avdelning av i butiken. Ibland när jag inte har någon lunch till jobbet kan jag gå förbi hyllan och tänka att jag ska köpa nåt. Kollar på allt och konstaterar, nej tack! Det är för brunt, mjukt och obestämbart för min smak. Jag vill ha fräsch, färgglad mat.

Vilka tio livsmedel har du aldrig hemma?

Kroppen protesterar högljutt

4 svar

Jag känner mig lite sliten och trött. Träningen känns inte riktigt okej. Knät gör ont. Låter det bekant? Det visade sig att kroppen protesterar högljutt och nu är jag förkyld. Jag har varit hemma från jobbet i två dagar och ska vara hemma ännu i några dagar för säkerhets skull. Jag har inte tränat, obviously, däremot har jag kollat på en massa tv-serier. Ätit glass, myst med katt, kollat på film, sovit, vilat. Jag räknar med att förkylningen snart går över.

Det känns surt förstås, att inte kunna träna. Jag tycker att jag kommit in i en bra rutin med styrketräningen. Samtidigt känns det som ett nybörjarmisstag. Jag borde ju veta bättre. Inte bara öka på vikterna, öka på träningen och mer mer mer, utan någon vilovecka emellan. Det är klart att kroppen protesterar.

kroppen protesterar

Nu är planen att bara ta det lugnt, vila och bli av med förkylningen. Jag ska inte stressa med träningen, utan vänta tills jag är helt frisk. Jag vet att jag inte tappar mycket med att inte träna på några veckor. Det kommer snabbt tillbaka igen. Det blir bara värre om jag stressar med träningen, börjar för tidigt och blir sjuk igen. Nej, helvila och återhämtning är det som gäller.

Jag skulle träna, men

6 svar

Jag skulle träna, men jag är trött. Jag skulle träna, men jag har ont i knät. Eller det gör inte direkt ont, det känns mera slitet. Som om jag tränat för mycket och att jag behöver vila. Så jag vilar. Och stretchar. Och försöker stärka upp det med hjälp av mina miniband. Egentligen tror jag att jag skulle behöva plocka fram min foamroller och rulla utsidan av låret och vaden. Jag tror att det sjuka kommer från spända muskler.

jag skulle träna men

Jag tycker att jag varit bra på att stretcha efter löppass och efter styrketräning. Mycket bättre än tidigare, då jag alltid slarvade. Tydligen har jag ändå inte gjort det tillräckligt, eller så har jag tränat för mycket/för hårt, för jösses vad det är stelt. Jag drar mig för att använda foamrollern, för jag vet hur ont det kommer att göra. Samtidigt är det ganska skönt, det känns som om knutarna lossnar. Men den där första chocken när jag lägger tyngden på rullen alltså. AJ!

Nu är planen att ta det lugnt i några dagar. Vila, stretcha, rulla. Jag tror inte att det är något farligt, det är bara kroppen som säger till att jag ska vila. Jag har ju kört på bra med styrketräningen i sju veckor utan någon egentlig vila. Ökat på vikterna, gjort nya program och planer, utan att först ta ett steg bakåt och utvärdera. Hela tiden bara mer, mer och mer. Inte så konstigt att kroppen protesterar då.

En bra sak med att inte träna, är att jag äntligen fått fixat i trädgården. Eller terrassen alltså. Bort med de sista sommarblommorna, bort med solstolar, bord och stolar. Fram med lyktor och ljus. Liite skär det i hjärtat, att sommaren är över nu och att det dröjer ett halvt år innan jag kan plocka fram allt igen.

Har du tränat nåt under helgen?

Currygryta med blomkål

Kommentera

Det var länge sedan jag tipsade om recept. Nu när det är höst känns det som om jag äter mer. Eller inte kanske mer, men jag har mer lust att laga mat och testa på nya recept. På sommaren blir det mest sallad, grillmat och chips. Det är kanske inte det mest inspirerande att varken äta eller tipsa om. Nu blir det grytor, värmande maträtter med mycket kryddor och chili. Dagens middag, och morgondagens lunch, var en currygryta med blomkål. Recept är härifrån, men jag skriver ut det här också. För fyra portioner.

currygryta med blomkål

Currygryta med blomkål

1 lök
1 blomkål
1 klyfta vitlök
2-3 msk curry
4 dl grädde
1 grönsaksbuljongtärning
1-2 dl vatten
1 paket kokta gröna linser
olja
salt, peppar

ris
mango chutney

Hacka lök, skär blomkålen i mindre buketter och riv eller hacka vitlöken.

Stek löken i lite olja tills den är mjuk, tillsätt blomkål och vitlök.

Tillsätt curry. Här ändrade jag lite på receptet. Jag hade kanske en matsked curry, en halv matsked garam masala och en tesked gurkmeja. Stek i någon minut, häll på vattnet och rör om.

currygryta med blomkål

Häll på grädde, jag hade 2,5 dl, grönsaksbuljong och salt och peppar enligt smak. Koka i ungefär fem minuter till blomkålen är nästan färdig.

Skölj linserna och vänd ner i grytan.

Servera med kokt ris och mango chutney.

Jag har lagat currygryta med blomkål tidigare, men då har det även innehållit kyckling. Det här gick precis lika bra. Det behöver inte alltid innehålla kött, protein får man från linser 😉

currygryta med blomkål

Smaklig måltid!

Det är viktigt med uppvärmning

2 svar

Det är viktigt med uppvärmning, jag vet ju det, men ändå slarvar jag. Springer jag intervaller är jag bättre på det, men sämre under helt vanliga löppass. Inte så att jag går all in från början. Pang på från steg ett, men jag märker att det lossnar först efter ett par kilometer. Oftast egentligen först efter fler.

De första kilometerna känns sega. Jag funderar på att ge upp, vända om och varför jag egentligen springer. Vid fjärde kilometern brukar det börja lätta. Jag har blivit varm, kommit igång, hittat tekniken och kommit in i ett flow. Ibland är det förstås bara segt hela passet, men det brukar bli bättre. Mot slutet kan jag till och med öka tempot, fastän jag då borde vara som tröttast. Då kan jag springa i ett betydligt snabbare tempo än i början, då allt kändes segt och jobbigt.

viktigt med uppvärmning

Idag var inget undantag. Jag lunkade på, men det kändes inget vidare. Jag var inte flåsig eller trött i benen, men ibland stämmer det bara inte. Det blev en kortare runda än jag hade tänkt springa. När jag var kanske femhundra meter hemifrån, började löpningen kännas bättre. Vid det laget var jag redan nästan hemma och idag fick det duga. Ibland blir det kringelikrokar för att få mer längd på passet, men inte idag.

Jag måste bli bättre på uppvärmning. Se det som en viktig del av passet, även om jag bara springer ett kortare runda runt kvarteret. Jag tror att det beror på tempohetsen jag har ibland. Om det går för långsamt i början, blir ju snittet dåligt. Fånigt, jag vet.

Ny plan med styrketräningen

2 svar

Jag har en ny plan med styrketräningen. Idag var första gången jag gjorde enligt det nya upplägget och det kräver ännu några justeringar, men en bra start ändå. Jag har tränat fokuserat nu i sju veckor (what?!) och det är dags för en ny plan med styrketräningen. Mer fokus, mer vikt, nya övningar och en nytändning.

ny plan med styrketräningen

Jag har hittills tränat enligt upplägget två gånger i veckan. Ett pass med fokus på tyngre benstyrka, och ett lättare pass med mera överkropp och core. Jag tänker fortsätta träna två gånger i veckan, men nu tänker jag istället träna hela kroppen båda gångerna. Eftersom jag inte kan, eller kan och kan, vill, gå till gymmet för tillfället, men ändå vill ha en rejäl workout, tänker jag att det är bättre så här. En ordentlig genomkörare av hela kroppen två gånger i veckan, istället för ett bra pass och ett lite mindre bra. Jag tränar ändå inte styrka såå mycket/ofta. Jag behöver inte dela upp passen ännu. Det kan jag göra sedan om jag lägger till ännu en dag.

Idag med det nya upplägget, tog jag bort en benövning, men i övrigt är det nästan samma pass som jag tränat hittills. Jag har bara slagit ihop passen. Och skrivit upp övningarna. Nu tog hela passet ändå bara en timme, men det var fokus hela tiden. Inte fundera ut vilken övning jag ska göra till näst medan jag gör en annan. Utan kolla på pappret, göra det jag ska och fortsätta.

Jag har försökt forma min plan att det ska vara enkelt att gå från en övning till en annan. Inte fixa och trixa med vikterna. Utan först fast knäböj och sedan axelpressar med samma stång direkt efter. Gör jag höftlyft på golvet, kan jag göra bänkpress efter. Inte nu ska jag plötsligt göra step up på bänk. Det är där mycket av tiden rinner i väg. Ett pass kan ha varit över timmen, men hur mycket av det är effektivt jobb?

Nu ska jag vara fokuserad, göra det jag ska, följa min plan och bli stark 🙂

Jag saknar gymmet

Kommentera

Jag saknar gymmet. Det var då en mening jag aldrig trodde att jag skulle skriva. I och med att jag kommit igång bra med min styrketräning, vet jag att gränsen snart kommer emot. Min skivstång är bara 20 kg och ännu är det inte ett problem, men snart. Jag har varit på maxvikt tidigare och det är bara en tidsfråga innan jag når dit igen. Jag känner mig starkare, jag har ökat på vikterna och snart är jag på max. Både i benövningar och så småningom även i armövningar. Därför saknar jag gymmet.

jag saknar gymmet

Hemmaträning är bra, men det finns bara så mycket man kan göra. Ifall jag vill lyfta tungt och bli ännu starkare, behövs gymmet. Jag vill ha maskiner, tyngre vikter och gymmiljön. Inte träna knäböj med katt som hjälp bland all tvätt som hänger på tork. Jag behöver ny inspiration till övningar, utmana kroppen mer och inte alltid göra samma sak. Samma övningar, samma vikter och lika många av allt. Just för variationen behövs väl inte gymmet, det är mera vikterna jag saknar.

Det känns inte direkt som läge att fara till gymmet nu. Jag är nojig som det är redan, jag vill inte utsätta mig för extra risk. Gymmet är inte precis en ren miljö. Svett som sprutar, fuktigt, dålig luft, samma redskap används av många och let’s face it. Jag är folkskygg för tillfället.

Jag tror jag måste kolla på träningsprogram för hemmaträning. Byta ut övningar, ha mer variation och kanske framförallt ha en plan. Jag har kommit igång så bra, att det här med styrketräning två gånger i veckan, en gång tyngre, en gång lättare, inte räcker. Det är dags att steppa upp träningen. Bli mer specifik. Vad vill jag uppnå, hur ska jag göra det. Inte bara ”bli starkare”.

Det blir bra till slut

Kommentera

Det blir bra till slut. Det är alltid bra att påminna sig själv om det. Oberoende om det är coronan som oroar, eller om man som jag idag, verkligen drar sig för att springa, så blir det nog bra till slut.

det blir bra till slut

Idag var jag inte ivrig på att springa, men jag visste också att det kan vara den enda chansen att springa mer den här veckan. Imorgon är planen styrketräning och på helgen väntar andra planer. Jag vill inte tumma på styrketräningen och istället välja löpning, utan jag ska hålla mig till min plan. Det var skilt då när det plötsligt var sommarvärme igen, men nu är det typiskt höstväder. Regn, rusk, grått, blåsigt och allmänt blä. Det var säkert orsaken till att jag inte direkt var sugen på löpning.

Som tur så bestämde jag mig ändå för att springa, efter att först ha gjort en massa annat viktigt här hemma. Kollat på kattvideon på Youtube, lekt med ena katten, matat andra katten, ätit lite, städat lite… Hur kan det ibland vara så svårt att ta sig ut? Väl ute var det inga problem att springa. Regnet märkte jag inte av, blåsten störde inte, utan det var som en helt vanlig runda. Inte den snabbaste, inte en långsam, varken långt eller kort, utan helt basic. Såna rundor behövs också, och allting räknas. Det blev betydligt mer än noll, vilket var ungefär det jag var sugen på.

Ibland kanske jag bara behöver en spark i baken. Eller att bara göra, och inte fundera så mycket. Regnar det, hur mycket regnar det, ska jag kanske springa på söndagen istället. Är jag kanske lite för trött, lite för hungrig. Nä, ut genom dörren bara, så blir det oftast bra till slut.

Löpningen är min terapi

2 svar

Löpningen är min terapi. Det har jag konstaterat flera gånger. Igår var jag sur, men efter en löprunda kändes allt bättre. Under en runda hinner jag tänka igenom saker, problemen verkar mindre när jag sprungit färdigt och jag kan tänka klarare. Är jag sur, arg eller ledsen blir det oftast en snabb runda. För att avreagera mig. Farten bara finns där för att jag har så mycket känslor och adrenalin i kroppen. Allt ska ut.

löpningen är min terapi

Ibland har jag tänkt på vad jag hade gjort ifall jag inte haft löpningen som terapi. Hur hade jag då gjort med alla mina känslor och tankar? Jag ältar och funderar i oändlighet, men med löpningen har det blivit bättre. Jag märker det tydligt när jag inte kan träna, eller springa då specifikt. Styrketräning har inte samma effekt på mig, jag får inte den urladdningen.

När jag inte kan träna, om jag är sjuk, då sover jag mycket sämre. Kanske delvis förstås för att jag är sjuk, men mest tror jag för att jag ligger och funderar för mycket. Ifall jag är stressad, då behöver jag träningen extra mycket för att kunna sova. Jag måste trötta ut kroppen för att somna, för jag vet att huvudet har för mycket tankar. För mycket brus som gör det svårare att sova. Men ifall kroppen är trött har jag i alla fall hjälpt sömnen på traven.

Nu säger jag inte att man alltid ska träna om man är stressad, det är klart att det inte ska bli en extra stress. Ännu en sak man måste göra. Nej, självklart ska man vila, äta choklad och kolla på film ifall man behöver det. Eller ta hjälp av en annan form av terapi, prata med någon och söka hjälp. Jag talar från mitt eget perspektiv, och för mig, fungerar löpningen som terapi.

Jag är kanske lite mindre sur idag, men jag tror att det kommer behövas mycket löpning här framöver för att hålla tankarna i styr. Dessutom tror jag, tyvärr, att jag kommer att ha mycket tid att fylla.