Äntligen känner jag mig redo för träning igen. Min planerade cykeltur till och från frisören kändes bra och som om förkylningen inte längre hindrar mig från att träna. Visst var jag lite snorig, men sen igen blir jag alltid snorig av att cykla. Jag har inte tränat idag, främst för att jag inte vill förstöra min fina frisyr. Imorgon tänkte jag ge träningen ett försök. Jag kommer knappast att springa. Jag kommer antagligen att göra ett lättare styrkepass.

Jag vill inte gå ut för hårt. Dels på grund av min förkylning och dels för att jag inte gjort något sedan jag sprang mitt maraton. Träningsuppehållet blev lite längre än jag planerade ursprungligen, men nu känner jag mig verkligen redo för träning. Den här veckan kommer ännu att bli en lugn vecka. Ifall jag styrketränar imorgon, gissar jag att jag kommer att få brutal träningsvärk. Oberoende vad jag gör för övningar, eller med hur lätta vikter jag tar. Torsdag och fredag är långa dagar på jobbet och då finns inte mycket tid till träning. Det passar utmärkt för mig. Kroppen får extra vilodagar och tid att återhämta sig.

På söndagen blir det kanske en första löprunda. Då räknar jag med att både förkylningen och den eventuella träningsvärken är helt borta. Då har det i så fall gått tre veckor sedan jag sprang. På tre veckor har vädret ändrat från att springa i shorts på loppet, till att nu vara tvungen att ta fram löparjackan och långa tights. Det blev höst och kallt medan jag inte tränade. I morse var det tre grader ute. Tre! Glöm höst, det är ju för tusan vinter.

Det händer varje gång. Jag hinner knappt uttala mig om att jag är sugen på träning, så boom. Förkyld. Jag är inte förvånad, det är nästan så att jag räknade med att bli förkyld efter maraton. Ett maraton är en stor påfrestning för kroppen och sliter mycket. Både på kropp, knopp och immunförsvar. Innan loppet kände jag mig lite krasslig, men valde att inte skriva om det här på bloggen. Jag gissade att jag inte egentligen höll på att bli sjuk, utan att det bara var tävlingsnerver. Vilket jag nog också i efterhand tror att det var. För på loppdagen vaknade jag pigg och kry, och själva loppet gick ju super.

Måste börja dricka av denna igen

Lika irriterande är det att vara förkyld i alla fall. Hittills är det ”bara” snuva. Men är det någon gång jag har tid att vara sjuk, eller att det passar, är det nu. Jag har inget lopp på kommande. Jag har inte inlett min träning. Jag har inget mål med min träning. Jag tränar inte överhuvudtaget för tillfället. Jag behöver inte känna stress över att jag missar något. Jag får helt enkelt några extra vilodagar under filten på soffan. Sen är det ju klart att jag inte vill vara sjuk, klart att jag helst skulle vara frisk redan imorgon. Att det här bara var en liten snorig dag, som gick över lika fort som den kom.

Jag tänker kurera mig med genom att slappa på soffan. Kolla på film, äta glass, klappa katter och ta det lugnt. Zumban får vänta, obviously, den går nästa vecka också. Den övriga träningen får också vänta tills jag känner mig frisk igen. Det positiva är att jag säkert hinna bygga upp lusten och suget efter träning igen. Komma tillbaka starkare och med mer motivation till att börja träna.