Månad: september 2015 (page 2 of 2)

Sista passet gjort inför Tallinn

Igår sprang jag mitt sista pass inför söndagens halvmaraton. Det blev ett lite snabbare pass på min vanliga testrunda på lite över sex kilometer. Allt kändes bra i kroppen så nu är det bara att invänta söndagen. Mitt hopp och mod pendlar mellan att det här kommer att gå hur bra som helst och hur tusan ska jag klara av det… Inners inne vet jag ju att jag kommer att klara av det, men jag blir alltid fundersam innan lopp.

Kanske jag borde ha tränat mer, tränat mer intervaller, gjort si gjort så… På söndagen kommer det ju att visa sig sedan. Min uppladdning har inte varit det allra bästa. Jag var på en veckas semesterresa till Grekland i mitten av augusti och då blev det inte direkt nå långpass. Samtidigt så var det en planerad och välbehövlig lugnare vecka. Däremot blev jag ju förkyld för två veckor sedan och då var det ju inte planerat att jag skulle ta det lugnt… Jag får helt enkelt lita på mig och på att min form är där den ska vara.

Nu ska jag bara fundera på packningen, vad sjutton ska jag ha på mig. Långa tights, shorts nåt där emellan? Jag har inte så stor koll på vad det lovats för väder till söndagen. Det är väl bäst att ta med sig hela garderoben och bestämma sig på plats sedan.

0

Race week är här

På söndagen gäller det då alltså, då springer jag mitt andra halvmaraton för i år (och det tredje nånsin). Planen var/är ju att gå under två timmar, men i dagsläget tror jag inte att det känns realistiskt. Uppladdningen har inte varit den bästa med en förkylning nära inpå. Men kanske jag är i toppform på söndagen, jag brukar alltid springa bättre i tävlingssituationer…

Samtidigt så har jag ju börjat tänka på det här med tidsmål. Jag vet att ett halvmaraton är en stor prestation (för mig iaf), så att jag egentligen borde vara nöjd med ett genomfört lopp. Jag är inte van vid att springa så långt och det är faktiskt bara mitt tredje halvmaraton så bara målgång är framgång. Jag tänker som så att jag delar upp min målsättning i tre delar. Eller fyra då beroende på hur man räknar.

Målgång är det jag stävar efter och utöver det är allt bara bonus. Guld är under två timmar, silver är PB (2.07.35) och brons är Tallinn PB (2.14.08). Så om jag tänker så är jag nöjd oberoende vad som sker. Och skulle något hända längs banan att jag inte kommer i mål, så ja då händer det. Jag vet ju att jag kommer att fortsätta springa och att det kommer fler möjligheter.

0

Träningsplaner inför Tallinn halvmaraton

Nu är det bara lite över en vecka kvar till Tallinn halvmaraton. Jag hade tänkte att jag skulle få in några träningspass ännu inför loppet och sedan vila mig i form och hoppas på det bästa.

Lördag (idag): Vila
Söndag: sista lite längre passet/långpass 14-15 km
Måndag: vila
Tisdag: zumba
Onsdag: sista passet inför, nån form av intervall/tempo pass
Torsdag: vila
Fredag: vila
Lördag: reser till Tallinn
Söndag: race day, 21,1 km

Förhoppningsvis har jag tränat tillräckligt och att min förkylning inte har ställt till med alltför mycket. Drömmen är ju fortfarande att gå under två timmar. Tyvärr känns det inte så realistiskt för tillfället, men vem vet vad en vecka kan göra för formen. Jag har bestämt mig för att vara nöjd oberoende, ett halvmaraton är ändå ett halvmaraton och en bra prestation. Så det så!

0

Ibland är jag bara tassig

Idag hade jag bestämt för att köra ett lite hårdare pass för att testa kroppen lite efter förkylningen. Jag använder mig av runkeeper och har programmerat in intervaller själv där. Idag skulle jag springa 6 x 800 meter med två minuters vila emellan.

De två första intervallerna gick bra och  nån gång under den tredje intervallen när den angav kilometertiden så tänkte jag ” hmm, har jag sprungit så långt redan?” Det visade sig ju att jag inte alls hade sprungit så långt utan att telefonen hade tappat satellitkontakten och att den inte hade fungerat korrekt från första början. Så min hastighet visade helt fel och sträckan stämde inte alls.

Då tänkte jag först stänga av telefonen, men så kom jag ju på att det inte spelar någon roll vad runkeeper visar. Kroppen vet ju ingen skillnad. Jag har ju fortfarande sprungit intervallerna även om då kanske sträckan och hastigheten inte stämmer. Tiden stämde ju iaf. Det är en bekant runda för mig så jag vet att den är ungefär tio kilometer och på basen av hur länge jag var ut och sprang så kan jag (om jag ville) räkna ut min hastighet. Jag måste komma bort från tänket att bara en uppmätt runda räknas. Jag menar jag sprang ju i dryga timmen idag och även om då runkeeper visar fel så sprang jag ju iaf. Och det är ju huvudsaken…

Featured image

In my dreams snabb…

0

Första löprundan på en vecka

Idag var då dagen jag skulle bestämma mig inför Tallinn halvmaraton. Jag skulle springa min första löprunda på en vecka och på basen av hur det kändes så skulle jag besluta mig för vilken sträcka det blir nästa vecka.

Jag for ut strax efter elva och hade bestämt mig för att bara springa, inte fundera så mycket på hastigheten utan bara fokusera på känsla. Jag sprang min vanliga ”testrunda” som jag brukar springa inför lopp. Det är en rutt som jag sprungit många (många) gånger och kan den utan och innan. Den brukar ge en ganska så bra indikation över min form, jag vet hur länge den brukar ta på ett ungefär.

Som tur så kändes allt bra under hela turen, farten var helt normal för att vara mig. Benen kändes pigga, men det är kanske inte så konstigt när jag inte sprungit på en vecka. Flåset var okej, jag tror t.o.m att jag nog kunnat springa snabbare ifall jag hade pressat mig, men det skulle jag inte göra idag. Idag var det bara meningen att jag kom ut och sprang och allt kändes okej. Och det gjorde det 🙂

Så nu har jag bestämt mig, det blir nog halvmaraton i Tallinn som planerat! Jag måste lita på mig själv att jag klarar av det. Det vet jag ju att jag gör, tiden får vara en bisak den här gången. Vem vet, kanske all den här vilan har gjort mig gott och så blir det pers iaf? Hur som helst är ett halvmaraton alltid ett halvmaraton, oavsett tiden!

Featured image

Förra året i Tallinn, just efter målgång på mitt första halvmaraton nånsin

0

Beslutsångesten fortsätter…

Jag känner mig friskare nu, tack och lov. Så pass frisk att jag idag gick på ett testpass, det blev zumba idag. Kursen började för säsongen idag och jag tänkte att det kan bli en lätt början. Jag gillar zumba och brukar bli riktigt svettig av det och känna att jag får ut nånting av det. Främst går jag där för att jag tycker att det är roligt att dansa och så älskar jag den typens musik.

Men som med alla gruppass så kan man ju göra det i sin egen takt och idag tog jag det lugnt.  Pulsen var aldrig över 140 när den brukar ligga på en 165. Idag blev det ju lugnt per automatik när det var första gången och jag inte kan stegen och koreografin ännu, så det är svårare att ta ut sig.

Så jag tänkte kolla hur jag känner mig imorgon och sedan försöka bestämma mig inför Tallinn halvmaraton. Zumban kändes bra och jag hoppas att jag är frisk imorgon. För jag vill ju testa att springa också! Och inte bra testa, jag vill ju få in ett eller två bra pass inför nästa vecka söndag. Imorgon tänkte jag vila och så på torsdagen testa på att springa igen. På fredagen är det nämligen sista dagen som jag kan ändra min distans. ( Om det överhuvudtaget går att göra det, jag har inte kollat med arrangören…)

Jag vet ju nog med mig själv att jag klarar av ett halvmaraton på nåt sätt, i värsta fall får jag väl gå mellan varven. Frågan är bara i fall jag hellre då vill ”bara” springa 10 km ( för det lär ju inte precis bli rekord på den distansen heller) eller då springa/gå halvmaraton på typ tre timmar. Inte för att det är dåligt, det är bara dåligt för mig. Det var ju i Tallinn jag skulle springa halvmaraton på under två timmar.

Samtidigt så känns det lite dumt att betala ganska mycket pengar för hotell och resa till Tallinn för att bara springa 10 kilometer. Det är ju därför vi far, för att jag ska springa.

ÅHH, min beslutsångest alltså! Jag vill vara frisk nu!

0
Nyare inlägg »

© 2019 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑