Månad: september 2017 (sida 1 av 2)

Stark

Jag gillar att känna mig stark, men när man inte gjort styrketräning på över en månad får man lida för det. Jag hade gissat att det skulle vara tungt igår och att jag inte skulle känna mig speciellt stark under övningarna, och jag fick rätt. Hela kroppen skakade när jag var klar och träningsvärken idag är ett faktum. Jag har på känn att det bara kommer att bli värre ännu…

Igår efter jobbet gjorde jag mitt trusted P90X ben program. Jag hade inte inspiration till att hitta på egna övningar, utan jag valde att bara följa med programmet och instruktionerna. Jag har gjort programmet så många gånger att jag knappt behöver titta på det. Jag vet i vilken ordning övningarna kommer och vad som sägs, men vill ändå ha på det i bakgrunden. Det är lättare när någon säger fem till, och då gör jag fem till, även om jag känner mig trött. Hade jag gjort själv, hade jag säkert slutat. Jag gillar programmet, eftersom det är en bra variation av övningar, och just för att det är så enkelt att bara följa med. Perfekt när jag inte har någon inspiration och behöver en knuff och en typ som skriker i bakgrunden. ”You can do it, come on”

Nu ska jag ta tag i styrkan igen och inte försumma den. Jag vet ju hur viktig den är för löpningen och för att hålla mig skadefri. Dessutom gillar jag känslan av att vara stark och orka lyfta tungt. Igår blev det baby vikterna, men det finns i alla fall rum för förbättring 🙂 Nu gäller det att få in styrketräningen till en rutin igen, ett pass i veckan vill jag få till. Det är vad jag har gjort tidigare och det har fungerat bra för mig.

havet

Trevlig helg år er alla!

Dela gärna

Jag springer igen

Det känns som om jag har kommit igång med min normala träningsrutin igen, i alla fall när det gäller löpningen. Jag har sprungit två dagar i rad, både igår och idag. Jag hade egentligen inte tänkt springa idag, men jag fick feeling och drog ut på ett kort löppass. Benen kändes pigga trots att jag sprang igår och jag bestämde mig för att testa att öka farten. Jag sprang en form av fartlek. Lite snabbare tempo fram till lyktstolpen, lugnare tempo, full fart uppför backen, jogga nerför, snabbt till postlådan, lugnt till den där granen där framme osv. Det här är ett av mina favoritpass, det är inte regelrätta intervaller, spring a gånger b x antal gånger, men det blir ändå en tempoväxling. Det är kul att känna sig snabb ibland och testa på att öka tempot.

löppass onsdag

Vem vill inte springa när vädret är så här fint?

Imorgon har jag tänk göra mitt första styrketräningspass på länge och jag fasar redan för träningsvärken. Om jag inte har gjort yoga på fyra veckor, tror jag att det är ännu längre sedan jag gjorde styrketräning. Innan Tallinn halvmaraton fokuserade jag mest på övningar med kroppsvikt eller med lättare vikter, men nu tänkte jag göra mitt vanliga program. Många övningar för ben och det ger alltid en brutal träningsvärk. Därför kommer fredag och lördag nästan per automatik bli vilodagar 🙂

På söndagen räknar jag med att kunna springa igen, då skulle det bli tre löppass den här veckan. Det är jag nöjd med. När jag sen ännu räknar dit yogan och styrketräningen, är jag där jag vill vara träningsmässigt. Till hösten och vintern siktar jag på att få till tre löppass per vecka, ett pass styrka och en yoga. Jag har inte ännu funderat på detaljer och vad jag vill satsa på, men det är grunden i min träning. Jag har en idé i mitt huvud, men den får mogna lite ännu innan jag berättar om det här på bloggen.

Dela gärna

Danmark och Sverige

Från Hamburg körde vi vidare mot Danmark och till vårt hotell i Köpenhamn. Innan vi korsade gränsen stannade vi i Flensburg för att köpa *harkel* måltidsdryck. Vi kan väl säga som så att vi inte precis var de enda som var ute efter samma sak. Det var dessutom en lördag och det gjorde inte saken bättre. Så.mycket.folk. Det tog igen en gång betydligt längre tid att shoppa och vi insåg tidigt att vi skulle komma sent till Köpenhamn. Så sent att vi knappast skulle orka eller ha tid att se något av själva staden. Danmark

Danmark består som bekant av flera öar och innan resan hade vi olika alternativ för att ta oss till Köpenhamn. Skulle vi ta färja eller skulle vi åka över broarna. Efter lite efterforskning (google är nog en smart grej), kom vi fram till att båda alternativen skulle vara lika billiga/dyra. Vi valde att köra över broarna och på det sättet inte ha en tid att passa och kanske hinna se mer av Danmark. Första större bron är Lilla Bält som förbinder Jylland med Fyn. Den här bron var gratis att köra över.

Alla bilder är tagna genom fönstret på bilen, kvalitén är därför lite ditåt. Kanske man hade kunnat stanna vid en rastplats för att få bättre bilder av bron, vi valde att köra vidare. Jag satt med kameran i famnen redo att fota vad som verkade intressant. Ibland blev det fåglar, ibland vindmöllor, ibland diverse kyrkor… Vad som kom emot helt enkelt.

Nästa större bro är Stora Bält som förbinder Fyn med Själland. Vi kan låtsas att jag vet det, inte att jag har kollat på wikipedia. Det här var första bron som kostade. Om det hade varit billigt största delen av vår resa hittills, var det minsann inte det att åka över broarna…

I Flensburg hade vi förutom måltidsdryck, även köpt godis och snacks. Vi gissade på att vi skulle komma sent in till Köpenhamn och inte orka försöka hitta någon restaurang. Vårt hotell låg avsides utanför stan och vi var inte säkra på vad där skulle finnas för möjligheter. Alla hotell i Köpenhamn var dyra, vilket inte var så konstigt eftersom det var Köpenhamn halvmaraton samma helg. Vilket vi inte alls tänkte på då när vi bokade. Det minst dyra (här kan jag inte skriva billigaste direkt) var därför ett som låg avsides. Köpenhamn blev därför osett, vilket var synd, men tja… Inte så mycket att göra åt saken. Ibland finns varken tid eller ork, även om hotellet visade sig ligga precis vid en tågstation.

Nästa dag skulle vi lämna Danmark och köra den sista etappen mot Stockholm och båten hem. Det här var etappen vi var mest stressade över, dels var den längst och dels måste vi hinna till båten. Tidigare hade det inte gjort så mycket ifall vi kom sent till hotellet och inte hann turista, men båten väntar inte. Vi måste hinna med den. Efter frukost på hotellet, mot Öresundsbron och Malmö.

Tydligen väldigt nära flygfältet

Jag gjorde några tappra försök att fota Turning Torso, men det var svårt från bilfönstret. Det syntes bättre i verkligheten än vad bilden ger rättvisa. turning torso

Sverige kändes som ett enda långt körande längs med E4:an. Det som jag mest fastnade för var Vättern. Tänk att få cykla runt den nån gång…

Vi hann till båten med god marginal trots pauser längs med vägen pga av vägarbeten, köer eller trafikolycka. Skönt att veta det här var sista etappen på resan, men samtidigt synd för nu väntade vardagen och jobb igen. Hemma möttes vi av två hungriga typer och resan slutade på samma sätt som den började. Med en svart katt i resväskan.

Dela gärna

Åh yoga, som jag saknat dig!

Min relation till yoga har varit lite till och från. Jag har egentligen aldrig kommit igång med det ordentligt. Jag har gjort några tafatta försök, men det har liksom aldrig blivit till en rutin. Det var inte förrän i somras efter mitt maraton som jag upptäckte youtube och alla dess yoga videon. Efter mitt maraton sprang jag inte på några veckor, och dessutom ville jag stretcha ut kroppen från påfrestningen och bli rörligare. Då gjorde jag några videon från youtube och plötsligt var jag fast.

Problemet med min yoga har tidigare varit att jag försökt för mycket. Jag har gjort för långa program och med för svåra rörelser. Jag har gjort full body yoga på över 90 minuter och orkat koncentrera mig i max 45. Nu hittade jag små korta videon på 15 minuter som fokuserar på en kroppsdel åt gången. Jag har fokuserat på mina problemområden, baksida lår och höft, som oftast är de som är stelast efter löpning.

yoga girl

Veckan innan Tallinn gjorde jag mitt sista program, sen var vi på resa en vecka, förra veckan blev till nada och plötsligt är jag här igen. Fyra veckor sedan sista yogapasset! Det var stelt idag kan jag säga. Samtidigt blev jag påmind om hur mycket jag saknat det och framför allt hur välbehövligt det är. Även om det är jobbigt när jag ligger där på mattan och skakar av ansträngning för att det är så stelt, så känner jag samtidigt hur gott det gör. Jag känner hur knutarna släpper, hur axlarna sänks, hur andningen blir lugnare och hur jag kan gå just liiite djupare i positionerna för varje andetag.

Bra start på veckan!
Dela gärna

Tyskland

Från Poznan i Polen fortsatte resan vidare till Tyskland och första stoppet Berlin. Det skulle vara knappa 300 kilometer att köra och vi hoppades igen på att komma fram kring lunch, för att ha tid att turista i stan. Alla länder vi besökte längs med resan är med i EU och vid varje gräns var det inga problem. Gränsen mellan Polen och Tyskland märktes inte ens. Tidigare gränser hade varit nån form av ”station” där du märkte att du var vid gränsen, för det fanns en kiosk eller liknande och du var tvungen att sakta ner. Nu var gränsen mitt på en bro över en flod och plötsligt dök det bara upp skyltar på tyska och welcome to Germany skyltar. Happ! Jag som skulle fota…

Vi hittade vårt hotell utan problem, parkering fanns vid hotellet och efter en snabb vilopaus på hotellrummet var vi redo för att turista. Kartan och kameran i högsta hugg och mot tunnelbanan. Vi köpte dagsbiljett till tunnelbanan och med det fick vi åka hur mycket u-bahn eller s-bahn som helst. Vi behövde bara stämpla det en gång och det var hur smidigt som helst. Planen var att börja vid Alexanderplatz eftersom det var lätt att hitta dit. Vi behövde inte byta tunnelbana, utan kunde åka raka vägen dit. Vi ville börja med något enkelt och det var en bra startpunkt. Dessutom ville jag till Primark, jag hade sett framemot butiken hela resan. tyskland alexanderplatz

Redan på tunnelbanan märkte vi att det här är helt klart den största staden vi varit i på resan. Det var så mycket folk på tunnelbanan. Jag varnade S att det säkert kommer vara mycket folk vid Alexanderplatz och i Primark. Jag fick rätt. Primark var som hullut päivät i Finland upphöjt till tusen. Fullständigt kaos, folk bara sliter i kläderna, trängsel, och människor överallt. Jag hade inga problem med det, men det blev en ganska snabb visit inne på Primark. Alexanderplatz var också det mest turistiga stället vi besökt på resan, med mycket försäljare av diverse plojprodukter, gatumusikanter och utklädda figurer, bl.a Musse pigg.

Efter shoppingen inne på Primark var det dags för middag. Det var skönt att sätta sig ner en stund och vila fötterna och ladda batterierna för att orka vidare. Det fanns ännu en massa vi ville se, men för att orka var vi tvungna att ta en paus från myllret. Nästa ställe vi ville till var Checkpoint Charlie. Mot tunnelbanan igen i försök att hitta dit. Det var inte svårt att hitta fram, men var det värt det? Tja… Det är kanske inte egentligen så mycket att se, mest en punkt mitt på vägen. Det är mera platsen och historiken bakom som gör det intressant, inte själva monumentet i dagsläget.

Checkpoint Charlie var snabbt avklarat och igen mot tunnelbanan. Nästa ställe att besöka på listan var Brandenburger Tor. Det är ett ställe som känns lite must-see om man är i Berlin. Vi visste att vi inte hade mycket tid på oss här heller, och finns bara tid för en sak att se är det väl just detta. Det var en mäktig upplevelse och vi kom dit precis vid solnedgången. Kul fakta om stället, det är det som är avbildat på 50-, 20- och 10 cents mynten på Tyskland euro. Det har jag aldrig fattat förrän nu. tyskland brandenburger tor

Vid Brandenburger Tor finns även ett minnesmärke till Förintelsen.

Precis intill Brandenburger Tor finns riksdagshuset. Det var en lång kö utanför för att (mot betalning) få gå in i huset. Vi valde att beundra det från utsidan och fota det istället. Klockan var mycket och kön lång och egentligen intresserade det oss inte att gå in i huset. Det räckte mer än väl att få se det.

Det började skymma och bli kallt och vi tyckte att det var en bra idé att gå till hotellet. Vi kollade på vår karta och tyckte att det inte skulle vara långt att gå. Vi visste att vi skulle vara tvungna att byta tunnelbana för att komma till vår station närmast hotellet och tänkte att det skulle gå snabbare att gå. Vad vi inte tänkte på var att det var svinkallt och att gå och släpa på all Primark shopping var inte kul. Fast nu fick vi i alla fall se en massa saker vi missat om vi tagit tunnelbanan. Vi gick längs med den här gatan hela vägen och vid statyn som skymtar längs fram, Victory column, vände vi till vänster och var nästan framme vid hotellet.

Nästa dag skulle vi köra vidare genom Tyskland mot Hamburg. Det skulle även denna gång vara knappa 300 kilometer att köra, men vi gjorde misstaget att avvika från rutten. Vi tänkte att vi hade gott om tid och ville se en tysk by/stad. När det sedan dök upp skyltar om sevärdheter och slott längs med motorvägen vände vi in i hopp om att få se ett slott. 30 minuter senare är vi mitt ute i ingenstans, inte ett slott i sikte och en lång rad av bilar bakom oss som bara väntar på att få köra om. Där puttrar vi fram i 40 km/h och har inte en aning om var vi är. Bara skog och åker så långt ögat kan se, inga hus, absolut inget slott utan bara landsbygd. Bara att skippa den tanken då och försöka hitta tillbaka till motorvägen och mot Hamburg igen.

Hotellet vi bokat i Hamburg var ett golf- och spahotell. Det var inte i centrum av Hamburg utan avsides, så vi såg inte mycket av själv staden Hamburg. Klart att vi hade kunnat ta en buss/tåg/taxi in till stan, men vi valde att spendera tiden på hotellet. Vi vandrade runt hotellområdet och käkade middag på hotellrestaurangen. Det här var även första gången på resan sedan Tallinn som vi hörde svenska eller finska. Genast i hotellreceptionen fanns gäster som pratade svenska och finska…

Hamburg var sista staden vi besökte i Tyskland, innan resan fortsatte mot Danmark och Sverige.

Dela gärna

Vegetarisk makaronilåda med mifu

Mitt överlägset mest lästa inlägg är receptet på chili con mifu. Fredagen till ära bjuder jag ännu en gång på ett recept med mifu. Originalreceptet är härifrån, men jag hade inte alla ingredienser som behövdes, utan jag har modifierat det lite. Det här är nästan min favoritmakaronilåda, främst för att det inte är gjort på äggstanning utan med ostsås. Dessutom går det betydligt snabbare att laga än traditionell makaronilåda.

Du behöver för 6 portioner:

(originalreceptet)

300 g makaroner
250 g körsbärstomater
2 vitlöksklyftor
1 burk grillad aubergine, paprika eller kronärtskocka i olja
eller
1 burk paprikastrimlor i vinägermarinad
1 pkt mifu med tomatsmak

Tomat- och ostsås
2 dl matlagningsgrädde
5 dl mjölk
3 msk vetemjöl
1/4 tsk salt
2 msk tomatpuré
2 dl riven ost + extra för att ha ovanpå

ingredienser mifu

Så här gör du:

Koka pastan i saltat vatten

Halvera tomaterna, finhacka vitlöken och låt de inlagda grönsakerna rinna av. Jag använde majs, champinjoner och soltorkad tomat. Alltså inget av det som stod i receptet, men det var riktigt gott i alla fall 🙂

Häll grädde, mjölk och mjöl i en kastrull. Värm under ständig omröring till blandningen kokar upp. Smaksätt såsen med tomatpuré och salt. Tillsätt riven ost, lite i taget, och blanda tills osten smält

Blanda den avrunna pastan, grönsakerna och mifu i en ugnsform. Häll på ostsåsen och strö över riven ost. Note to self, en stor form är att föredra…

Grädda i 225 grader i mitten av ugnen i 15 minuter

Varsågoda! Ät och njut!

mifu låda

Vill du ha mer liknande recept?

Klicketiklick —-> Lunchsallad med mifu del 1 eller sallad med mifu del 2

Dela gärna

En löprunda i solsken

Jag har inte sprungit något sedan Tallinn halvmaraton. Jag brukar ta en medveten vilopaus efter lopp för att låta kroppen återhämta sig. Visst hade det lockat att springa på resan, speciellt på nya platser. Jag hade inte med mig några ”extra” löpkläder än de jag valde bland att springa Tallinn halvmaraton i. Valet skulle då antingen ha fallit på svettiga loppkläder eller shorts och linne. Att springa i shorts och linne i plus 10 grader lockade inte, såå gärna ville jag inte springa.

en löprunda i solsken

Nu känner jag att kroppen är redo för spring igen och suget till träning har kommit tillbaka. Idag har jag varit ledig hela dagen och tyckte att det var dags för en första löprunda. Vädret visade sig från sin bästa sida, det var soligt och varmt och perfekt springväder. Planen var att springa en lugn första löprunda, bara känna på kroppen, inte stressa, inte pressa utan lugnt och fint. Benen var pigga och jag fick hålla tillbaka för att inte dra ut för hårt. Det hade verkligen lockat att springa längre idag, för vädret var härligt, men sansade mig och höll mig till planen.

Det blev en löprunda på ganska exakt fem kilometer idag. Det känns som en bra början och allting verkade bra i kroppen. Inga krämpor efter loppet, utan pigga ben och okej flås. Den här veckan tänkte jag ännu få till en löprunda och sedan nästa vecka börja träna som normalt. Jag ska fila lite på min kommande plan, vad jag vill träna i höst och vad mitt kommande mål ska bli.

Dela gärna

Polen

Etapp två och tre av vår resa spenderades i Polen. Vi startade tidigt på tisdagen från Kaunas och började på samma sätt som tidigare i Estland, med att tanka bilen. Vi hade bokat hotell i huvudstaden till Polen, Warsava och enligt google skulle det vara strax över 400 kilometer dit. Det kör man lätt på en dag tänkte vi och hade räknat med att vara framme tre fyra tiden ungefär. Körningen gick bra, vägarna var hyfsade och det var inte mycket trafik i början.

Vi hade navigatorn på hela tiden, men det var i princip en rak väg att köra längs med, så inte ens jag hade kunnat köra vilse. I något skede kom en korsning/rondell där vi enligt navigatorn skulle svänga till vänster. Skyltarna visade dock att Warsava var till höger och vi valde att följa skyltarna. Jag vet inte om vi gjorde fel val eller inte, men det kändes som om vi körde igenom varje liten polsk by. Här började trafiken stockas och vi började undra ifall vi någonsin skulle komma fram. Tiden för beräknad ankomst blev bara senare och senare på navigatorn och det fanns inte ens chans att vi skulle vara framme i Warsava fyra.

I efterhand har vi konstaterat enligt säkra källor (=google) att vi trots allt nog valde den snabbaste/kortaste vägen till Warsava. Det positiva med rutten var att landskapet var fint och att vi på det här sättet fick se mycket mer än vad vi skulle ha sett längs med motorvägen. Vägen var kantad av en massa storkbon och dem hade jag sett framemot att få se.

Vårt hotell låg utanför centrum av Warsava och vi kom fram sex tiden på kvällen. Då är tidsskillnaden medräknad, så det tog betydligt längre tid att köra än vi tänkt. Här någonstans började vi undra vad fasiken vi gett oss in i, ska varje dag bara bestå av körning och ingen sightseeing överhuvudtaget. På hotellet fanns en restaurang och vi valde att äta middag där. Det fanns ingen ork eller lust att försöka hitta något annat ställe att äta på den kvällen. Samtidigt bestämde vi oss för att skippa Warsava nästa dag och genast bege oss vidare för att förhoppningsvis komma fram tidigare på dagen. Synd att inte se Warsava, men helt rätt beslut i det läget. Det enda vi alltså såg från Warsava var hotellet och infarten till motorvägen, typ.

Nästa dag käkade vi frukost på hotellet och startade mot nästa ställe. Poznan i västra Polen. Jag visste inget om staden sedan tidigare, men det verkade som en bra mellanetapp på väg mot Tyskland. Efter Warsava börjar motorvägen där vissa sträckor är avgiftsbelagda. Vi hade först tänkt köra på vägarna som är gratis (och längre), men efter två dagars konstanta körning valde vi att ta den kortaste möjliga rutten. Nu ville vi bara fram så snabbt som möjligt och turista. Det var ju det som var poängen med vår resa, att se olika städer och länder, inte bara köra.

Poznan visade sig vara ett riktigt lyckokast. Det var helt klart en av höjdpunkterna på resan. Det kanske även beror på att vi kom fram redan tvåtiden på dagen och hade tid att göra något och att vädret var vackert. Hotellet var det bästa vi hade på resan, vi hade en rund säng! Sängen var finare bäddad än vad den är på bilden, men jag kanske hade hunnit ligga i den innan jag kom på att jag ska fota den 🙂

Eftersom vi inte visste något om Poznan sedan tidigare, hade vi egentligen ingen plan för dagen. Vi fick en karta från receptionen på hotellet och begav oss ut för att utforska stan. Nästan genast gick vi vilse 🙂 Eller inte vilse, men tja, vi tog en liten omväg… Planen var att gå till gamla stan och torget och se vad vi hittade helt enkelt.

I centrum av Poznan fanns ett stort torg med en massa färgglada hus. Mycket uteserveringar, restauranger och cafén även här och  turister. Små gränder och bakgator och hur mysigt som helst. Här hade vi verkligen kunnat vara en längre tid, eftersom solen sken och det var ganska varmt ute. Vi käkade på en uteservering och fortsatte vandringen genom stan. Jag hade kollat in ett köpcentrum som skulle ligga i närheten av centrum. Vädret började bli sämre och vi ville inte gå tillbaka till hotellet när vi för en gångs skull hade tid att spendera i en stad. Vi hittade enkelt till köpcentret och fick lätt några timmar att gå där. Det var hur stort som helst, betydligt större än vad jag är van med i Finland.

Efter mycket shopping var vi klara för dagen och tog en taxi tillbaka till hotellet. Nästa dag skulle vi igen byta land, lämna Polen och resa vidare mot Tyskland och Berlin.

Dela gärna

Tallinn-Riga-Kaunas

Första etappen av vår roadtrip startade tidigt måndag morgon från Tallinn, Estland. Vi åt frukost på vårt hotell, checkade ut och körde till närmaste bensinstation för att tanka bilen. Vi visste att det här skulle vara den längsta etappen på vår resa och ville komma iväg så tidigt som möjligt. Enligt våra efterforskningar (=google) skulle det vara ca 580 kilometer till Kaunas i Litauen där vi skulle övernatta på nästa hotell. Vi hade först tänkt stanna i Pärnu i Estland, men insåg snabbt att tiden inte kommer att räcka till det. Vi ville nämligen även pausa i Riga i Lettland, eftersom vi aldrig varit där tidigare. Vägen var rak och fin och absolut inga problem med körningen. Full fart framåt bara… Någonstans längs med vägen började havet skymta bakom träden och vi tog vår första paus vid en strand i Lettland.

Riga

Till Riga anlände vi ungefär tvåtiden på dagen. Vi letade efter parkering en bra stund, innan vi till slut fann Stockmann och Europark. Kosta vad det kosta vill, vi skulle ändå inte stanna så länge inne i stan. Vi ville mest se gamla stan och bocka av Riga från listan. Riga visade sig vara hur mysigt och fint som helst och det var synd att vi inte hade mer tid på oss där. Samtidigt tänkte vi att det är så nära, att dit kan vi fara när som helst igen.

Inför resan hade jag varit till biblioteket och lånat en massa guideböcker. I Riga hade jag sett att det skulle finnas något som heter ”katthuset”. Det skulle vara ett hus med två statyer av svarta katter. Dit ville jag. Jag tänkte att det skulle vara bli en fin bild att posera vid, vi har ju en svart katt själv. Vi hade karta med och katthuset fanns utmärkt och skulle finnas mitt i gamla stan. Vi gick gata upp, gata ner och letade. Inga svarta katter i sikte. Jag hade tänkt att det skulle vara stora katter, jag fattade aldrig att titta uppåt. Vi hade nog aldrig hittat dem ifall vi inte sett att en massa andra människor fotar något på taken. Jag kan väl säga att jag blev lite besviken när jag såg dem 🙂

Kaunas

Efter en sen lunch inne i Riga, körde vi vidare mot Kaunas i Litauen. Där skulle vi pausa för natten, innan vår roadtrip skulle fortsätta nästa dag. Vi hade små bekymmer med att hitta vårt hotell. Tydligen är hotel Kaunas och Kaunas hotel inte samma sak. Det kan tänkas att vi först for till fel hotell… Det är inte direkt den roligaste känslan när du först kört i åtta timmar och sedan befinner dig på fel hotell med alla väskor i handen och bara vill lägga dig ner och sova efter en lång dag. Som tur var låg hotellen nära varandra,  ungefär mittemot varandra faktiskt. Vårt hotell låg mitt i centrum, precis vid gågatan. På kvällen blev det en kort vandring på stan, lite käk och sedan natti natti.
Nästa dag kände vi oss redo för att utforska staden mer innan roadtripen skulle fortsätta. Eftersom vårt hotell var så bra beläget vid gågatan var det bara att välja mellan caféerna för frukost. Frukosten bestod av nån slags pizza eller paj och kaffe.

Kaunas centrum består av gamla stan och den nya(re) delen. Vårt hotell fanns i den nya delen, men det var endast en kort promenad till gamla stan. I gamla stan fanns mysiga gränder, mycket kyrkor och en massa uteserveringar och cafén. En fördel med att stiga upp klockan åtta på morgonen är att du får gå ensam på gatorna och behöver inte trängas. En nackdel är att tyvärr var inte mycket öppet så tidigt på morgonen…

Genom Kaunas rinner två floder, Neris och Nemunas. Att fota dem var inte det lättaste, eftersom trafiken var väldigt livlig på morgonen. Det är samma flod på båda bilderna, bara fotat från olika vinklar. På den sista bilden avslöjas det vem som tagit bilderna 🙂 Nån kanske väntade på andra sidan gatan.

Nästa etapp blir Polen

 

 

Dela gärna

Hemma från vår roadtrip

Hallå bloggen!

Jag har inte glömt bort dig, men det gick inte riktigt som planerat med att blogga under semesterresan. Datorn var nog med och wifi:n fungerade väl helt okej på hotellen, men tja, jag var för trött för att blogga helt enkelt. På dagarna var det ofta lång körning för att komma till nästa ställe/hotell.  När vi väl var framme, valde jag att istället för att blogga, utforska staden och prioritera sömnen.  Även om jag i mitt huvud alltid tror att det går snabbt att slänga upp ett inlägg, gör det ju aldrig det… Därav bloggtystnaden.

Vid kusten till Lettland

Nu är jag i alla fall tillbaka hemma igen och jag kommer att blogga om vår roadtrip i skilda inlägg. Jag ska ta och gå igenom alla bilder och sedan kommer inläggen om resan dyka upp. Ni som följer mig på instagram har sett en del, men det är bara en bråkdel av alla bilder.

Dela gärna
Äldre inlägg

© 2017 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑