Månad: oktober 2017 (sida 1 av 2)

5 km lätt löpning

Gårdagens yoga kändes bra och lämnade inga spår i kroppen. Idag kände jag mig redo att springa igen, min första löprunda på över en vecka. Jag tänkte mig en lugn runda runt kvarteret. Kände jag något i kroppen skulle jag avbryta och gå hem.

Jag har varit ledig hela dagen och det är lyx att kunna springa mitt på dagen. Speciellt nu när vi har övergått till vintertid och det blir mörkt redan klockan fem(!) Då är det skönt att få se ens lite dagsljus och kunna njuta av solen. Det gäller att passa på medan tillfälle finns. Idag har vädret varierat, det har varit allt från snö till solsken. Kallt och blåsigt som fan dessutom. Låt er inte luras av solen på bilden, det var svinkallt att springa.

springa

Löpningen då? Det var helt okej. Det kändes inget i kroppen och det är huvudsaken. Jag sprang strax över fem kilometer, längre än vad jag egentligen hade planerat. Det blåste som sagt storm, så jag fick kämpa på rejält i motvinden för att överhuvudtaget komma framåt. Farten blev därefter, inga rekordtider direkt 🙂 Det hade jag inte förväntat mig heller. Det här var en kom-igång-efter-uppehåll-runda. Rekord kan jag springa någon annan gång, nu ville jag bara ta mig ut genom dörren igen.

Även om jag nu tränat två dagar på raken och det känts bra, vill jag inte förivra mig. Den här veckan är annars också knepig träningsmässigt och det är säkert bara bra. Det är mycket på och med jobbet. Jag ska jobba långa dagar den här veckan och på lördagen ska vi har vår julfest med jobbet. Och på söndagen kommer jag säkert vara *lite trött*. Jag tror det är bra för mig att inte kunna träna varje dag. Då skulle jag säkert göra det och snart vara tillbaka i noll träningsmotivation och att känna mig sliten. Hmmm…. Och så undra varför?!

Dela gärna

Yoga time

Jag försöker smyga igång träningen försiktigt igen och börjar lugnt med yoga. Det har varit mycket de senaste dagarna, men jag känner mig okej nu. Det har också varit en delorsak till min nedstämdhet och till min olust till träning. Nu börjar det i alla fall kännas som om jag är ute på andra sidan och som om det har vänt.

Idag fick det bli ett kort pass yoga. Inget avancerat, utan ett 20 minuters program med lugna rörelser. Yogan hjälper mig att hitta fokus, nu när jag har upptäckt youtube och alla dess yogavideon. Jag har lärt mig att korta program fungerar bäst för mig. Jag är inte där ännu att jag kan koncentrera mig i längre stunder än det. Dessutom är jag ju inte direkt bra på yoga. Vissa rörelser är svåra och jag är så stel så stel. Gör jag längre än 20 minuter blir det för tungt helt enkelt.

Ibland är det bra med ett längre pass förstås, ifall jag vill att det ska vara tungt. Det ville jag inte idag. Idag ville jag bara varva ner efter jobbet och ta det lugnt. Inte stressa, utan bara andas i ett lugnt och behagligt tempo. Inga svåra rörelser, inga komplicerade ställningar, utan nice and easy. Samtidigt ändå känna att jag gjort något, känna att jag tränat. Den här veckan har träningen verkligen lyst med sin frånvaro. Så här lite har jag inte tränat på evigheter, om jag inte varit sjuk och tvingats till ett längre uppehåll.

Idag var det första gången på hela veckan som jag hade lust att träna. Jag såg framemot det och det var kul medan jag gjorde det. Inte bara att njutningen kom efteråt, utan jag njöt medan. Yoga har ofta den effekten på mig. Det är relativt nytt för mig, och det finns alltid nya saker att lära sig. Nya program att upptäcka och nya rörelser att bemästra. En stor potential till förbättring och utveckling helt enkelt.

yoga

Dela gärna

Inne i en svacka i min träning

Min träning går upp och ner för tillfället. Jag trodde redan att jag var igång igen, men så kom bakslaget. Min träningsiver och lust är som bortblåst för tillfället. Jag är väl inte egentligen trött, men känner mig sliten. Lite låg och deppig, och har ingen lust att träna. Oftast brukar det hjälpa att träna, men tror inte att det gör det i det här fallet. Jag väljer att lyssna på kroppen och avstår från träningen. Istället väljer jag soffan, mys med kissor och att blogga om min icke-träning.

Det är en konstigt känsla för mig, att inte ha lust till träning. Oftast kan jag ha det efter lopp, det brukar vara en sån urladdning och prestation för kroppen. Då är det bara skönt att ta några vilodagar eller veckor. Nu känns det underligt eftersom jag var igång igen och plötsligt är all träningsiver bortblåst. Puts väck! Det kan förstås vara att vädret spelar in. Det har inte direkt varit fint löparväder de senaste dagarna. Igår kom dessutom den första snön. Ugh!

träning i snö

Oh well! Det finns inte mycket att göra åt saken. Jag litar ändå på att min motivation kommer tillbaka. Det har den gjort tidigare också när jag haft svackor.

Dela gärna

Core

Jag känner mig bättre idag, en god natts sömn hjälpte mycket. Jag bestämde mig därför för att träna idag som planerat. Inte yoga, inte löpning och inte ens styrka i traditionell bemärkelse, utan något jag försummat länge. Nämligen min core. Det måste ju vara det tråkigaste det finns att träna… Även om jag vet hur viktigt det är, så gör jag det alltför sällan. Jag tycker att jag har kommit in i en bra träningsrutin med styrkan, men då är det mest benen som får sig en omgång. Mycket benböj, utfall, ibland lite armhävningar och olika axelpressar, men aldrig core. Kanske en planka mot slutet, men that’s it.

Jag får förstås lite coreträning från yogan, men det är aldrig att jag bara skulle fokusera på det. Jag tycker det är tråkigt, jag har ingen inspiration till övningar, jag får ingen kontakt med musklerna och tja ursäkter. Idag var det dags att ta tag i saken och bara träna core. I min trogna P90X dvd box finns ett program som heter core synergistics. Det var det jag följde idag. Åh, hjälp vad jag är svag i vissa övningar. Vissa gick okej, och andra bara… Inte en chans att jag klara av dem. Eller jag kunde kanske göra 5 istället för 25 som man skulle 🙂

Egentligen är det ingen överraskning för mig. Jag vet att jag är svag, och det är inte konstigt eftersom jag så sällan tränar min core. Nu fick jag också inspiration till olika övningar jag kan göra och hur jag kan modifiera dem. Bra att lägga till i min normala styrketräningsrutin för ben. Och en påminnelse om hur viktigt det är att träna coren. För den intresserade är detta videon jag följde. I en längre version då förstås, men här ser man övningarna i alla fall. Testa om du vill!

Är du bra på att träna core?

Dela gärna

Trött huvud och kropp leder till vila

Igår skrev jag att det är viktigt för mig att få till träningen och hålla mig till min rutin. Ta mig själv i kragen och göra fastän jag inte har lust. Att lusten brukar komma bara jag börjar, det första steget är alltid det svåraste att ta osv. Jag borde ha lagt till ett stort MEN. Det finns faktiskt tillfället då träningen tar mer än den ger och att det då inte är lönt att pressa sig. Idag är en sån dag.

Jag hade tänkt yoga idag, men jag känner att det också är för mycket. Kroppen orkar inte idag. Jag är trött både i kropp och huvud. Det känns som om en förkylning är på ingång. Jag har inga symptom (halsont, snuva…), men känslan i kroppen är liknande. Kanske kroppen försökte berätta något i går redan, men att jag ignorerade känslan. Nu tänker jag i alla fall lyssna på kroppens signaler och vila. Jag har lärt mig att det kommer tillbaka värre ifall jag ignorerar kroppens signaler. Nip it in the bud helt enkelt.

Imorgon och på onsdagen är jag ledig. I värsta fall får jag två vilodagar där det förhoppningsvis ger med sig. I bästa fall hjälper det med en god natts sömn och så kan jag träna som jag vill imorgon redan. Jag hoppas förstås på det senare alternativet, jag vill ju träna. Det är irriterande när jag just precis hade kommit in i en bra rutin. Typiskt!

vila

En som förstår sig på vila

Dela gärna

Mörkerlöpning

Usch vad det börjar va mörkt om kvällarna! Och på morgonen också för den delen. Snart är vi där igen att det är mörkt dygnet runt ungefär… Mörkt när jag far på jobb och mörkt när jag kommer hem från jobbet. Dystert värre!

Idag lockade det inte direkt att fara och springa efter jobbet. Jag var trött och lite sliten efter jobbet och hade ingen större lust.  Det var kallt, det var mörkt och soffan lockade. Jag funderade om jag skulle ställa in mitt planerade pass, men beslöt mig i alla fall för att springa. Egentligen hade jag inget planerat pass i sig, men jag hade planerat att springa. Jag tänkte att en kort runda är bättre än ingen runda och väl ute var det ändå helt okej. Så är det oftast, bara jag kommer ut genom dörren går det bra.

Dagens runda blev strax över 5 kilometer. Det var inte den snabbaste rundan i mannaminne, men det blev i alla fall 5 kilometer, vilket är mer än jag trodde att det skulle bli. För tillfället tycker jag det är viktigare att min träning blir av, än kvaliteten på träningen. Jag vill hålla igång min rutin och inte tumma på passen bara för att jag inte har ”lust”. Ibland måste jag ta mig själv i kragen och göra i alla fall. Oftast blir det som sagt bra.

mörkt

Idag var det dessutom premiär för pannband, vantar och hela baletten.

 

Dela gärna

Ny kategori

Eftersom jag vet att det finns ni som enkom kommer till bloggen för att läsa om våra resor och se på bilder, har jag därför gjort upp en ny kategori. Där har jag samlat alla inlägg från våra senaste resor. Resfebern börjar komma igen när satt och kollade igenom inläggen och bilderna… Where to go next?

ny kategori

Dela gärna

Långpass i höstsolen

Det är lyx att kunna springa mitt på dagen och när dagen dessutom bjuder på ypperligt höstväder finns det bara en sak som gäller. Långpass löpning. Sist som jag sprang långpass blev det 10,5 kilometer. Idag ville jag springa längre än det. Jag hade inte bråttom någonstans, utan skulle vara ledig hela dagen och kvällen. Jag beslöt mig därför för att ta med mig kameran, alltså telefonen, och försöka fota lite bilder längs vägen. Vädret var underbart, soligt, varmt och precis som så jag vill att hösten ska vara.

Jag lunkade på i sakta mak och genast märkte jag varför jag inte brukar ha telefonen med mig. Herrejösses som den skumpade i jackfickan. Hur kunde jag tidigare alltid springa med telefonen i en ficka på armen? Det är ju jätteobekvämt! Eftersom telefonen var med och störde, tänkte jag att det är bäst att jag fotar massor nu. Så att den inte är med i onödan.

Jag sprang en runda jag inte sprungit på ett bra tag. Det är en tråkig runda eftersom den inte går att springa ”runt”. I något skede måste jag helt enkelt bestämma mig för att vända om och springa exakt samma tillbaka igen. Det är en svår runda att springa på det sättet att jag har svårt att bedöma hur mycket jag orkar. Ska jag vända vid 5 kilometer och då få en runda på 10, eller vänder jag först vid 7 och springer 14 totalt. Eller vågar jag springa ännu längre innan jag vänder?

Det fina med rutten är att den erbjuder bra fotomöjligheter och det var därför jag valde den idag. Första fotopausen kom vid den första bron jag springer över. Jag har ännu inte vant mig vid att stanna mitt på en bro och ta selfien när bilarna swoschar förbi. Hej hej, här står jag och fotar mig själv 🙂 Alltså det är ju okej när jag är turist och ingen känner mig, men tja detta är Pargas. Nu inser jag att jag har fullständig hybris. Ingen känner mig eller snarare ingen bryr sig väl 😉

långpass 2

Jag tassade vidare och njöt att vädret. En fot framför den andra och bara komma in i ett bra flow. Jag har saknat att springa långpass och vara ute länge. När jag dessutom hade tid på mig idag, jag behövde inte stressa hem för att något väntade. Jag kunde stanna och fota bäst jag ville.

Ibland kändes det som om jag fotade mer än jag sprang. Jag vände strax före sex kilometer idag och totalt blev passet knappa 12 kilometer. Väl hemma var jag väldigt förvånad när jag kollade på klockan och på medeltempot för hela rundan, 7:20. Jag var inställd på betydligt långsammare än det eftersom jag pausade så mycket och när jag väl sprang, gjorde jag inte det särskilt fort. Det kändes så i alla fall. 7:20 är därför riktigt bra!

 

Dela gärna

Skam den som ger sig, nytt försök till intervaller

Eftersom mitt förra intervallpass gick lite sådär, ville jag ge det ett nytt försök. På det igen helt enkelt. Jag har några intervallpass som jag bruka variera bland beroende på vad jag har för syfte med träningen. Nu är syftet främst att komma igång igen och och få lite fart i benen. Då brukar jag springa pyramidintervaller. 1 minut-2-3-4-3-2-1, med hälften tid vila mellan intervallerna som föregående intervall. Alltså 30 sek, 1 minut osv. Jag tycker om de här intervallerna, eftersom det är en bra variation. Jag får både springa kort och snabbt, men även lite längre intervaller. Perfekt när jag vill ha en blandning och inte känner mig redo för att springa t.ex tusingar. När är man nånsin redo för dem?

intervaller 2

I väntan på buss, kan man ta selfien

Jag kom hem från jobbet åtta på kvällen. Bytte snabbt om till träningskläder och ut genom dörren igen. Jag programmerade inte in klockan, utan tänkte att jag kollar på den efterhand och trycker på varv. Jag sprang och vilade kanske inte exakt den rätta tiden, men ditåt. Några sekunder hit eller dit spelar inte så stor roll i det långa loppet. Det kändes betydligt bättre att springa nu än i söndags. Jag har inte jämfört statistiken så noga eller kollat på mitt tempo under intervallerna, men känslan var bättre. Visst var det jobbigt, speciellt under fyra minuters intervallen, men det gick ändå att trycka på. Magen krampade inte, utan det var snarare flåset som inte hängde med. Och det kan jag göra något åt.

Nu känns det som om jag är på gång igen. Jag springer långpass, jag springer intervaller, jag får till både styrketräning och yoga. Jag är där jag vill vara träningsmässigt. Kanske dags att börja fundera på nästa års mål? Jag har ju en tanke. Jag vet egentligen vad målet är, jag vet bara inte hur jag ska nå det. Vad ska jag satsa på? Hur ska jag göra?

 

Dela gärna

Ett första försök till intervaller

Intervaller är lite av hatkärlek för mig. Det är inte direkt kul när jag springer dem, men känslan efteråt är toppen. Samtidigt vet jag att de är bra för många orsaker och jag vill ju bli bättre i min löpning. Jag har inte sprungit regelrätta intervaller sedan mitt halvmaraton i början av september. Jag har mest kört på känsla och ökat tempot när jag känt för det. Inte kollat på klockan utan mest lunkat på enligt lust. Fartlek helt enkelt.

intervaller

Igår var första gången på länge som jag bestämde mig för att springa vanliga intervaller. Såna där klockan piper till när jag ska växla tempo och där jag hade en plan och ett inbyggt schema i klockan. Jag valde att starta lugnt och försiktigt. 10 st intervaller a´ 1 minut, med 1 minut vila mellan varje intervall. Ett första försök till snabbare tempo. De är korta så det hinner inte bli kräkjobbigt, men det känns ändå som om jag gjort något. Kul att springa snabbt igen och veta att jag kan. Skönt att få en tempoväxling i kroppen och känna på flåset.

Det var inte direkt den mest behagliga löprundan. Jag hade nämligen ätit innan och ibland kändes det som om jag hade maten uppe i halsen. Tempot blev kanske därför lägre än vad jag egentligen hade orkat med. Nu var jag tvungen att gå under vilan, främst för att det var obehagligt att springa med så tung känsla i magen. Idag sprang jag inte för fullt, utan det hade funnits mer att ge. Samtidigt kanske det är bara bra? Det var mina första intervaller på evigheter och det är en bra känsla att ta med mig till nästa pass.Att det finns mer krut i benen och mer att ge. Lite längre uppehåll mellan middag och intervallpass, så går det nog bättre nästa gång 😉

Dela gärna
Äldre inlägg

© 2017 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑