Månad: juni 2018 (sida 1 av 3)

Sammanfattning juni

Träningen under juni kan beskrivas med ett enda ord, flopp. Maj var en bra månad och jag hade höga förhoppningar om att juni skulle fortsätta i samma takt. Det började så bra, men mot slutet blev det mest pannkaka. Redan innan resan gick träningen sämre än planerat. Det blev mindre träning, kortare pass och jag skippade pass. Under resan tränade jag egentligen mer än jag trodde att jag skulle göra, men det var korta morgonrundor på stranden. Efter resan blev jag förkyld och det bidrog också till en minskad träningsmängd. Här sitter jag nu. 64 kilometer löpning blev det i juni. Senaste långpasset den 10.6. Senaste långpasset över 20 kilometer var i maj. (!) Happ, maraton var det du skulle springa väl?!

träningen juni

Nu har jag börjat med träningen igen efter förkylningen. Igår blev det ett kombinerat styrketränings och yogapass. Nästan alla övningar med bara kroppsvikt, lugnt och försiktigt. Fokus på benen och höften. Stretcha ut, stärka upp. När jag kollar i träningsdagboken ser jag att yogan och styrketräningen har jag i alla fall gjort. Nästan varje vecka, åtminstone endera. Det får jag vara nöjd över.

Kroppen kändes okej efter förkylningen, det blev inte värre i alla fall. Imorgon har jag tänkt testa att springa igen. En kort runda för att se hur det känns. Egentligen borde jag springa min testrunda igen, för att se om tiden förbättrats. Jag tänker inte springa det imorgon i alla fall. Dessutom tvivlar jag på att jag blivit snabbare. Jag har inte tränat för att göra en snabbare tid. Kanske jag springer samma runda nästa vecka för att få en ny utgångspunkt. För att se om jag blivit sämre…

Äsch! Juni nu glömmer jag dig och blickar framåt istället!

Dela gärna

Mostar i Bosnien

Något som jag visste att jag ville göra under vår resa till Kroatien var att besöka Mostar i Bosnien och Hercegovina. Det är bra med google maps när man vill kolla var ett land ligger. Eller jag vet ju var Kroatien är och ungefär vart vi skulle, men det är bra att kunna zooma ut kartan. När jag upptäckte att det var väldigt nära till Mostar, tänkte jag att en dagsresa dit kunde vara roligt. Mostar är känt för bron, Stari most, som bombades sönder under kriget. Den ville jag se.

mostar

Vi hade först tänkt hyra bil och köra dit själva. Vi hade kollat  hemma på olika alternativ, och läst om andras upplevelser. Vi var ändå osäkra hur det skulle gå vid gränsen i en hyrbil. Därför blev det en organiserad bussresa via Tjäreborg. Enkelt, bekvämt och säkert. Inget att fundera på själv, bara hitta till rätt buss vid rätt tidpunkt. Dagsresan skulle gå på tisdagen, vilket var vår sista dag i Kroatien. Klockan halv nio stod vi vid samlingsplatsen med en massa andra och resan kunde börja.

Resan var en gemensam resa för Tjäreborg och dess systerorganisationer Spies och Ving. På bussen fanns det människor från Sverige, Norge och Danmark. Vår guide var från Norge, men han hade föräldrar från Bosnien och Kroatien. Under bussresan berättade han en massa historier om hur han upplevt kriget via hans föräldrars berättelser. Det är nästan oundvikligt att besöka Mostar eller Bosnien och Hercegovina överlag och inte tala om kriget. Det finns där i bakgrunden hela tiden, även om mycket är uppbyggt och restaurerat.

Bussresan tog kanske tre timmar. Vi gjorde en kort paus strax efter att vi korsat gränsen till Bosnien och Hercegovina. Hinna gå på toaletten, köpa en kaffe och fota lite. Det var inte mycket vi hann med där, men skönt att sträcka på benen en stund. Gränsövergången gick smidigt, vi hade tur när vi kom dit. Vi var den första bussen, så vi behövde inte vänta. Allas pass ska skannas och kontrolleras och det ska fyllas i papper och blanketter. Tidskrävande, visst, men inte svårt.

När vi kom till Mostar väntade nästa guide på oss. Vår norska guide var med hela tiden, men något med landets lagar gjorde att han inte fick guida där. Därför hade vi en lokal guide inne i staden. Han tog oss på en rundvandring genom staden. Ett av de fösta stoppen var den mindre bron. Den byggdes som en modell för den stora. För att testa ifall konstruktionen skulle hålla.

Stari most byggdes på 1500 talet, men förstördes i kriget 1993. Den har återuppbyggts och är nu listad på Unescos världsarv. Mycket turister på bron och inne i staden på de trånga gränderna.

Efter vår rundvandring inne i staden hade vi tre timmar för oss själva. Äta, shoppa, fota, vandra runt… Göra vad vi ville. Vi ville ta oss till andra sidan för att fota bron därifrån. Till trapporna man ser på bilden ovan. Det fanns två olika avsatser man kunde fota från, de gav lite olika vinklar på bilderna.

Mostar är populärt bland turister och tydligen parkerar alla bussar på samma plats. Hitta rätt buss var det visst?! Det var säkert 20 bussar på rad.

När vi körde till Bosnien och Hercegovina hade vi kört längs med motorvägen. På hemvägen tog vi kustvägen. Fina vyer längs med vägen och jag knäppte bilder för glatta livet genom fönstret. Inte riktigt säker på vad, men många foton blev det i alla fall 🙂

Dela gärna

Check på medeltidsmarknaden

Om det är något jag förknippar med sommaren och Åbo är det den årliga medeltidsmarknaden. Det är min absoluta favoritmarknad. Jag vill dit varje år, främst för äpplens skull. Jag köper alltid kanderade äpplen, från samma försäljare, från samma plats. År till år, alltid med kokos. När jag skrev sommarlistan för någon vecka sedan, var en av frågorna vad jag vill göra i sommar. Mitt svar var bland annat att gå på medeltidsmarknaden i Åbo med tillhörande å-båts runda.

Idag har jag varit ledig och vädret har varit soligt och fint. Efter att Sam slutat jobba for vi mot Åbo. I samband med medeltidsmarknaden är det även andra försäljare längs med Aura å. Olika maträtter från andra länder, oliver, ost, skinka, choklad… Tvålar, smycken, kläder. Jag älskar att gå runt och titta på allt. På somrarna kan jag ibland sakna att bo i Åbo. Folkvimlet, uteserveringar, evenemang. Sitta på en å-båt, ta en cider och kolla på folk. En helt vanlig torsdag.

Ifall du har möjlighet, tycker jag verkligen att du ska besöka marknaden. Köp ett äpple eller två. Eller mandlar, eller knäck, eller en portion med grillad gris. Eller… Äh, ät! Se på skådespelarna, hästarna, riddarna. Allt är bra. ( och nej, detta är inte ett betalt samarbete 🙂 ) I wish!

medeltidsmarknaden

Dela gärna

Nytt i träningsgarderoben

Kan man inte springa, kan man i alla fall shoppa träningskläder. Visst?! Så att jag är beredd sedan när jag kan springa. Vilket med denna snormängd ser ut att bli tidigast på fredagen. Jag känner mig bättre, men vågar inte chansa ännu och vilar lite till. Imorgon kanske det blir ett lugnt träningspass, typ yoga. Lite för att känna på kroppen och sakta smyga igång träningen. Kanske. Jag är ledig nu i två dagar och jag hoppas att det gör susen. Att jag blir frisk.

nya träningskläder

Jag behöver verkligen inte nya träningskläder, har garderoben full av dem. Det är typ det enda jag köper i klädväg. Jag skulle egentligen till butiken för att köpa vanliga kläder. För en gångs skull. Se om det fanns nåt kul på rea. Vad kom jag hem med? Nya träningskläder och ett par örhängen. Allt faktiskt nog på rea, men det var ju inte det jag skulle köpa. Jag råkade dessutom se att det fanns en massa kul på sportamore… Jag har inte klickat hem det ännu, men det kliar i fingrarna. Det är inte alls bra för mig att inte kunna springa 🙂 Det resulterar bara i att jag köper saker. Klick klick klick.

Var brukar du shoppa träningskläder?

Dela gärna

Så. Jäkla. Typiskt

Jag hann knappt skriva att jag från och med nu skulle fokusera på maraton, innan jag blev sjuk. Typiskt. Jag sprang intervaller på fredagen och allting kändes bra då. Jag läser i mitt inlägg att jag skrev att kroppen inte riktigt var med på noterna, att jag fick kämpa. Jag tänkte inte så mycket på det då. Jag är väl alltid tvungen att kämpa på intervaller? Jag menar, det är ju intervaller. Pulsen var inte högre än normalt, den gick ner under vilan och vilopulsen var som den brukar när jag startade klockan. Jag trodde den sega känslan berodde på resan och att jag inte var återhämtad från den.

Men på lördagen kände jag direkt när jag vaknade. Förkylning på kommande. Så jäkla typiskt alltså. Jag har inte tid med en förkylning. Jag tycker inte att min träning gått alls bra under juni. Jag har hittills sprungit 64 kilometer i juni. Det är inte bara en känsla jag har. Jag har verkligen inte tränat bra inför maraton. Speciellt många fler kilometer lär det inte bli i juni heller, eftersom jag fortfarande snorar. Jag har känt mig pigg hela tiden, inte haft feber (det har jag aldrig, och har jag, så har jag 40 grader), inte ont i halsen mer, men detta snor. Det finns ingen stop. Jag väntar med träningen, förstås, men det kliar i kroppen. Både av tristess och av stressen inför maraton.

Det känns surt att inte kunna träna. Det känns också typiskt att bli sjuk, när jag vill komma igång igen. Jag skyller på flygplanet och på den torra luften där. Jag hoppas det går över fort och att jag kan träna innan veckan är över. Jag känner mig redan bättre, men väntar för säkerhets skull några dagar till. För vill inte, inte, inte bli sjuk fler gånger. När det här har lagt sig, då jäklar ska jag träna inför maraton.

Dela gärna

Hvar och Brac

Något vi många gånger velat göra när vi är på resa är att fara på en båtutfärd. Av olika orsaker har det aldrig blivit av. Vi har varit för sent ute för att boka, vi har inte hittat något bra alternativ, vi har inte haft lust, inte tid, inte pengar… Vi hade inte egentligen tänkt göra det den här gånger heller, eftersom vi redan planerat en resa till Bosnien senare i veckan. Skulle vi orka göra två utflykter? Vi som inte ens egentligen gillar utflykter med en massa annat folk och sträng tidtabell.

I Baska voda på stranden och överlag finns det en massa försäljare som säljer liknande saker som på andra turistorter. Du kan köpa kläder, du kan gå på parasailing, hyra jetski, du kan köpa frukt osv. På fredagen när vi kom till stranden var det en kvinna som berättade om en båtutfärd på lördagen till öarna Hvar och Brac. Hon var trevlig och inte alls påträngande som vissa försäljare är. Priset var inte dyrt och vi lovade att fundera på saken. När hon kom vandrandes igen, anmälde vi oss till båtfärden.

Starten skulle gå klockan halv nio lördag morgon. Som jag berättade igår, blåste det ibland rejält på kvällen. Vi snackar orkanvindar. Nu överdriver jag kanske lite, men rejält. På fredagen och hela natten mot lördagen stormade det. På lördag morgon regnade det dessutom. Sugen på att fara ut på havet? Jo men visst 🙂 Jag som hade sett framemot en lugn och skön dag ute på havet. Lapa sol och njuta av utsikten. Inte bli sjösjuk och blöt.

Vädret klarnade snabbt upp och direkt när solen kom fram blev det varmt. Båten var inte direkt den snabbaste och efter två och halv timme var vi vid vårt första stop. Jelsa på ön Hvar. Där hade vi ungefär en timme på oss att se staden. Vi hann just och just köpa en glass, sitta i hamnen och vandra lite på strandpromenaden. Fota lite (mycket) och vidare mot nästa ställe.

hvarhvar

Från ön Hvar skulle båtfärden fortsätta till ön Brac och till staden Bol. Medan vi puttrade på serverades det lunch. När vi anmälde oss till utflykten kunde man välja mellan kött eller fisk. Vi valde både fisk och fisk fick vi. En hel grillad fisk (makrill kanske?) per person. Lite kålsallad och bröd på det och en massa vin.

Brac är känt för Zlatni Rat eller Golden horn beach som det också kallas. Fun fact, den var just i omnämnd i HBL som en av Europas tio bästa stränder. Den var inte den lättaste att få på bild. Eller snarare att försöka fota hur den ser ut. Det är egentligen två stränder som möts och bildar en tredje på en udde. På bilderna ser det ut som vilken strand som helst.

I Bol hade vi tre timmar på oss innan resan skulle starta hemåt igen. Vi var hela tiden för oss själva, vi hade ingen guide med oss. Därför var resan också betydligt billigare än en motsvarande resa via Tjäreborg. Här hade man eget ansvar att hitta till båten och hitta i staden. Inget nu ska vi alla gå i samlad trupp hit och sedan i samlad trupp dit. Det här passade oss mycket bättre. Ingen stress och tidspress och besök på noggrant utvalda samarbetspartners. Utan helt fritt. Kom tillbaka till båten i tid bara.

Båtutfärden visade sig bli en av höjdpunkterna på resan. Vi fick se en massa, men det kändes ändå ledigt och fritt. Ingen stress, utan sitta upp på däck och dricka vin.

Dela gärna

Baska voda, Kroatien

Äntligen kommer det första inlägget om Baska voda i Kroatien. Jag är tvungen att dela upp det i fler inlägg, för jag har så jättemånga bilder jag vill visa. Onsdagen den 13.6 reste vi. Flyget gick vid helt okej tidpunkt, först vid halv elva på förmiddagen. Vi var ändå tvungna att stiga tidigt upp för att vara i god tid vid flygfältet. Hinna checka in, säkerhetskontrollen och ditten och datten. Vi hann t.o.m njuta av ett glas bubbel och beundra utsikten. Är man på semester så är man.

Vi flög till Split och därifrån skulle vi ta bussen till Baska voda. Vi reste med Tjäreborg och har tidigare aldrig haft problem med dem, men nu. Tja… Vi kan väl säga som så, det var lite yrt och råddigt som man säger på finlandssvenska. Ingen hade hört om vårt hotell och innan vi hittade rätt buss hade det gått en evighet. Plötsligt hette vårt hotell något heeelt annat och vi var osäkra på vart vi skulle hamna. Fanns det överhuvudtaget någon reservation på vårt namn. Slutet gott, allting gott och vårt hotell fanns nog. På samma namn som på våra biljetter. Varifrån busschauffören och reseledaren hittade det andra namnet?!

Första dagen/kvällen gick åt till att kolla runt och lära känna stället. Baska voda är litet, det finns mest små hotell och apartments/lägenheter. Mycket turister och knappt någon lokalbefolkning alls. En lång strandpromenad som man kan gå längs med till Brela åt ena hållet och Makarska åt andra hållet.

Bergen på ena sidan, havet på andra. Biokovo bergen var mäktiga. Bilderna gör dem inte alls rättvisa. Havet var precis så turkost och klart som jag sett på bilderna. Det är svårt att avgöra hur djupt det är, för du ser bottnet, men bottnar inte.

kroatien

Bergen gjorde att vädret var osäkert. Det kunde vara klart och inte ett moln på himlen på morgonen, för att på dagen komma en liten åskskur. Eller vara varmt och svettigt på dagen och på kvällen storma som fan. Varmt var det hela tiden, men inte alltid full sol. Temperaturen låg kring 28 grader, inte ens jag behövde frysa.

Baska voda är som vilken turistort som helst. Många olika små stränder, en strandpromenad, butiker som säljer krimskrams som badgrejer, hattar, solglasögon och souvenirer. Restaurangerna serverar det mesta. Pizza, pasta, fisk, olika kötträtter, kyckling, pommes frites… Det spelade ingen roll vilken restaurang vi valde, alla serverade samma sak.

baska voda

Det var inte högsäsong ännu och det märktes på stranden. Visst var där andra människor, men absolut ingen trängsel. Bara att välja var man ville ligga och breda ut sig. Vi hyrde solstol alla dagar utom en, för det var inte sandstrand, utan snarare stenar. Hårda, jäkliga stenar. Alla (även vi) simmade i badtofflor, för det gick inte att vara utan. Dessutom fanns det mycket sjöborrar i havet.

Imorgon berättar jag om vår båtutfärd till Hvar och Brac.

 

Dela gärna

10 frågor om löpning

Jag ska skriva inlägg om Kroatien, jag lovar, men det är så många bilder att gå igenom. Istället blir det idag en lista, 10 frågor om löpning. Listan är lånad från Malin, men samma lista finns även hos Piggelina

1. Är du tillräckligt gammal för att ha sprungit med löparklocka? Alltså utan puls och gps. Bara tid. Stoppur typ!
Jag förstår inte frågan. Finns det såna klockor 🙂 Varför springer man med en sån?

2. Vad är det kortaste pass du byter om för?
3-4 kilometer kanske. Sen har det väl hänt att jag planerat att springa längre, men att löpningen inte alls fungerat och jag gett upp och kommit hem i stället. Då har det säkert blivit ännu kortare än tre kilometer.

3. Hur ofta gör du löpskolning?
Aldrig. Skämskudde där. Men jag har sprungit backintervaller, och det räknas väl nästan?

4. Vad är det läskigaste djur du mött under en löprunda?
Orm. Fast jag börjar nästan bli van med dem nu och blir inte lika rädd mer. Nästan.

5. Hur mycket dricker du på ett långpass?
På vintern, höst och vår, inget. På sommaren borde jag dricka mer, men orkar inte släpa med mig. Eller glömmer bort att ta med vätska. I mitt vätskebälte ryms det fyra små flaskor och vad kan de vara… 1 dl per flaska? Max 0,4 dl då.

10 frågor om löpning

6. Har du haft löparmage?
Löparmage är mitt mellannamn.

7. Vad är det konstigaste du haft på dig under ett löppass?
Ballerinakjol, tights, rosett i håret… Orsaken stavas möhippa.

8. Vilken är den konstigaste tidpunkt du gett dig ut att springa?
Jag tycker mina morgonlöprundor som börjat klockan sju är konstiga. Jag gillar att sova till klockan nio i alla fall, men på sommaren fungerar det bättre att stiga tidigt upp. ALDRIG att jag skulle göra det på vintern när det är beckmörkt och kallt ute.

9. Vilken matkombo som du provat har fungerat sämst för löpning?
Jag försöker undvika konstig mat i och med min tendens till löparmage. All ”stark” mat som kan ge sura uppstötningar är inte kul. Kaffe, tomatsås, tacos, rökt fisk… Eller att äta/dricka strax innan löpning så att jag känner mig uppblåst och att magen bara kluckar. Nej tack.

10. Har du någon gång sprungit med vänsterstrumpa på höger fot?
Inte vad jag vet. Däremot nog en vänsterstrumpa från ett par och en högerstrumpa från ett annat.

Dela gärna

Glad midsommar!

Det är visst midsommar nu… Det regnar och temperaturen är plus 10. Med andra ord är det precis som det brukar vara på midsommar. Eftersom vi ändå inte har några speciella planer och precis kom hem från resan, stör det mig inte nämnvärt. Jag hann dessutom springa dagens löptur innan det började regna. Igår var jag småstressad över mitt kommande maraton, men efter att jag idag fick till ett bra pass, känns det igen bättre.

glad midsommar

Jag har inte följt någon träningsplan inför detta maraton. Jag har haft en egen plan om att springa ett långpass, ett intervallpass och ett vanligt distanspass i veckan. Plus styrketräningen. Jag har blandat passen hejvilt och sprungit vad jag känt för. Ibland korta intervaller, ibland längre pass i snabbare tempo och ibland mysrundor. Eftersom jag känt mig stressad inför träningen, kollade jag idag på träningsplanen jag följde i fjol. Jag kollade vad jag borde träna och var jag borde befinna mig med 11 veckor kvar till maraton.

Jag blev genast lättad när jag såg träningsprogrammet. Inte över det faktum att det bara är 11 veckor kvar, men snarare över långpassens del. De är fortfarande bara mellan 90 och 120 minuter långa. Jag är inte ”efter” fast jag ibland känner så själv. Jag behöver inte vara uppe i längder på 30 kilometer i det här skedet. Det längsta långpasset ska springas med fyra veckor kvar till maraton. Idag sprang jag exakt det passet som var i träningsprogrammet. Intervaller för att kickstarta kroppen.

Jag värmde upp i tio minuter innan jag startade intervallerna. Upplägget var 3 minuter, 2 minuter och 1 minut. En minuts vila mellan varje intervall och tre varv totalt. Jag gillar intervaller där det hela tiden händer något och ändras. När jag inte kan hålla reda på intervallerna och räkna ner, utan bara fokusera på att springa. Ska jag springa fast 20 st 1 minuts intervaller (okej, 20 är kanske att ta i), så räknar jag neråt och tänker. 17 stycken kvar, hur ska jag orka med det?! Kroppen var inte riktigt med på noterna idag och jag fick kämpa. Mot slutet gick det redan bättre och på nedjoggen kändes benen piggare.

Jag har inte bestämt mig ännu ifall jag kommer att följa träningsprogrammet eller inte. Jag hade planerat att inte göra det först, men kanske jag gör det i alla fall. Då behöver jag inte fundera så mycket själv och stressa. Bara följa programmet och lita på det. Lita på att jag gör rätt och att det är good enough. Problemen med program är att det inte finns någon frihet i dem. Fast kanske just frihet är mitt problem. När jag har för mycket frihet, blir det bara pannkaka. För då skjuter jag upp saker och byter ut och skippar pass. Får klura vidare.

Glad midsommar!

Dela gärna

Maratonfokus som gäller nu

Jag tänker hela tiden, inte stressa, inte stressa. Det är långt kvar. Jag hinner träna massor ännu. Jag fick mejl från organisatören att de gett ut banprofilen och banan för i år. Då inser jag, att det visst inte är så långt kvar mer. Jag hinner inte alls träna massor. Jag får lägga på ett kol med träningen och komma in i maratonfokus. Springa mina planerade långpass, springa intervaller, öka på mängden och göra styrketräningen. Hålla mig till min maratonplan.

maratonfokus

Jag känner att jag lite har tappat av mitt maratonfokus. Träningen innan resan blev inte som jag tänkt mig. Jag kortade av pass och jag hoppade över pass. Jag sprang mitt senaste långpass i början på juni. Jag hade planerat att springa ett till långpass innan resan, men det blev inte av. Det blev inte någon löpning överhuvudtaget. Under resan sprang jag en del, men inte några längder man springer maraton på. Mest mysiga morgonrundor på stranden. Och ja, jag vet att det är bra att ta det lugnt ibland, njuta av semestern, vila och bladibla. Jag vet det. Ändå stressar jag. För min träning har inte gått som jag velat annars heller. Det går inte att springa maraton genom att först ta det lugnt och sedan ta det ännu lugnare.

För att mjukstarta träningen efter resan och komma tillbaka till maratonfokus blev det idag ett kombinerat styrketränings och rörlighetspass. Jag hade egentligen tänkt springa, men det ösregnar. Jag planerar att springa imorgon i stället. Regnar det då också, springer jag i alla fall. Nu är det slut på ursäkter och slut på slappandet. Imorgon tänker jag mig korta snabba intervaller för att kickstarta kroppen. På söndagen är planen långpass.

Nästa vecka återgår jag till jobbet igen och då blir träningen lättare att få till. Det fungerar bättre för mig när jag har rutiner och tider att förhålla mig till. När jag är ledig och har all tid i världen, skjuter jag bara upp saker.

Dela gärna
Äldre inlägg

© 2018 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑