Jag har funderat ifall jag ska springa med musik i Tallinn eller inte. Tidigare sprang jag alltid med musik. Oberoende om det var lopp, långpass, intervaller, mysrunda runt kvarteret… Jag hade alltid telefonen med mig i en sån där ficka man hade på armen. I något skede slutade jag för det var alltid något som störde. Musiken hackade, hörlurarna hölls inte på plats, sladden var i vägen, telefonen skumpade. Jag vet inte hur många hörlurar jag har förstört. Det är ett antal. Det visar sig att de visst inte tycker om när man (jag) rycker i dem hela tiden, eller springer i regn, eller svettas mycket. Jag har alltid bara haft billiga versioner, för tja, förstör saker…

Under mina långpass på motionsslingan sprang jag ibland lyssnandes på podd, ibland musik och ibland utan. Jag tyckte att jag fick en boost i löpningen när jag satte på musik. Det hjälpte mig att fokusera på annat när jag blev trött och jag fick energi av det. Därför tänkte jag att jag kunde ha med hörlurar under maraton också, och sedan välja ifall jag vill lyssna eller inte. De hörlurar jag använt mig av har fungerat hyfsat, men de har varit med sladd och jag tycker den är i vägen. Dessutom vill jag inte under loppet börjat fippla med en sladd och försöka få den instoppad i blusen och kämpa med det.

Vad gör man då? Jo, man beger sig till Clas Olsson, köper de billigaste bluetooth hörlurar (utan sladd) det finns och hoppas på det bästa. Jag har testat dem en gång tidigare, men då började det ösregna mitt i passet. Då hölls de inte på plats alls, men jag skyllde på regnet. Jag skulle springa med dem när jag sprang hem från jobbet förra veckan, men då fick jag dem inte att fungera. Jag har inte tänkt springa med musik hela vägen i Tallinn, utan bara plocka fram vid behov. Därför gjorde jag likadant förra söndagen. Jag hade sprungit kanske fem kilometer, när jag bestämde mig för att lägga på musiken. En kilometer senare hade jag fortfarande inte heller fått bluetooth att fungera, så jag gav upp.

Idag var det dags för sista långpasset, en timmes löpning. Det var nu eller aldrig. Nu skulle jag testa hörlurarna en sista gång. Jag fixade med allt här hemma innan jag for ut. På med bluetooth, på med musiken, telefonen i midjeväskan och iväg. Jag kom inte ens två kilometer innan jag var beredd att slänga lurarna i diket. De hölls INTE på plats. Jag fipplade, jag justerade, jag fixade. Nej! Jag kommer så inte att springa med dem i Tallinn. Jag tar mina gamla. Sladden får väl hänga utanför blusen då, de hålls i alla fall i öronen.

Springer du med musik? Vilka hörlurar använder du? Jag inser att det inte är det smartaste att köpa de billigaste som finns, men jag har på riktigt testat och förstört säkert 10-15 stycken. Jag är rädd för att den dyrare version inte alls är bättre…