Månad: oktober 2018 (sida 2 av 3)

Springa i mörker

Nu är det den tiden på året igen, då nästan alla löppass springs i mörker. I alla fall om man springer på kvällen efter jobbet. Jag har inget emot att springa i mörker, men det gäller att vara utrustad på rätt sätt. Reflex är ett måste och borde vara en självklarhet för alla. Jag använder mig av en väst, plus att det oftast finns reflexer insydda i kläderna. Springer jag på vägar där jag vet att det inte finns mycket gatubelysning har jag även en pannlampa. Jag vill se var jag sätter fötterna, dessutom vill jag att andra ska se mig.

springa i mörker

Dagens löprunda efter jobbet var okej. Jag har långt till toppformen, men tycker att löppassen går bättre igen. Känslan är bättre i kroppen. Jag tycker steget är lättare och rullar bättre. Jag har ett bättre flyt helt enkelt. Jag har inte sprungit några långpass eller intervaller ännu, men jag är inte det minsta sugen på det. För tillfället är jag nöjd med mina sex kilometers rundor efter jobbet. Just nu vill jag bara springa. Få det till en rutin igen, och känna att jag fortfarande kan.

Klockan var strax efter sju när jag kom iväg. Det var första gången för den här hösten som jag var tvungen att ha reflexvästen på mig. Tidigare har jag bara sprungit på dagen, eller så har det inte varit mörkt ännu. Nu blir det mörkt mycket tidigare och snart är det mörkt hela tiden. Så känns det i alla fall. Om jag inte gillar hösten, är nog vintern nästan värre 🙂 November är värst. Mörkt, kallt, ruggigt, långt kvar till jul…

Tycker du om att springa i mörker?

1

Gilla knapp och ny design

Jag fortsätter att fixa på bloggen, det har blivit små förändringar i designen. Nu är det lättare att följa mig på instagram och att gilla mig på facebook. Designen ser lite annorlunda ut beroende på ifall man surfar med mobil eller med dator.

Den största nyheten är kanske att det nu även finns en gilla knapp vid alla mina inlägg. Nu behöver man inte kommentera ifall man gillade ett inlägg. Även om man väldigt gärna får göra det också. Förstås. Nu är det bara ett knapptryck borta. Klicka på hjärtat i slutet av varje inlägg ifall du gillade det du just läste. Ingen registrering eller e-post. Helt anonymt. Klicketi klick.

gilla knapp

Tack och puss!

4

Fredagsfys när det är som bäst

Min träningsiver och motivation går upp och ner för tillfället. Det beror mycket på dagsform och hur träningen känns. Främst hur löpningen känns. När det går bra, är motivationen högre och när det går sämre, blir också motivationen lägre. Just nu pekar det uppåt igen. Jag har inte sprungit sedan söndagen då löpningen inte kändes bra. Då var pulsen hög från början, benen tunga och inget stämde. Kanske hade jag gått ut för hårt. Tränat för mycket, för snabbt. Idag hade jag bestämt mig för att springa igen. Ett good old fashioned fredagsfys före fredagsmys. Plus att jag var ledig, vädret strålande, så vem vill nu inte springa då?

Jag har förvånansvärt lite träningsvärk i benen efter gårdagens styrketräning. Jag var orolig för att det skulle påverka min löpning. Jag var också lite orolig över att känslan skulle vara lika dålig som förra söndagen. Att jag skulle känna mig tung och sliten i kroppen. Att pulsen skulle vara hög och att det skulle kännas som ett enda kämpande. Jag vill ju att löpningen ska kännas lätt. Just nu tränar jag inte för något mål. Jag går på känsla, springer och tränar vad jag vill. Ingen tanke på tid, fart, distans… Nu ska jag inte behöva kämpa. Det kan jag göra sen när jag ska springa intervaller.

Det visade sig att jag hade oroat mig i onödan. Jag flög fram. Benen var lätta, andningen funkade, stegen stämde och det var en helt annan känsla än på söndagen. Så här vill jag att varje pass ska kännas. Vid varje kilometer blev jag mer och mer förvånad. Hur fort springer jag egentligen? Jag vet att jag just skrev att jag springer på känsla, men det är klart att det kul när det går fort i alla fall. Att det dessutom kändes väldigt enkelt och bra i kroppen, gör det bara roligare. Mera liknande pass tack!

fredagsfys före fredagsmys

 

2

Träningsvideon på youtube

Youtube måste vara en av människans bästa vänner när inspirationen (till träning) tryter. Idag ville jag träna, men eftersom zumban är inställd, visste jag inte vad jag skulle träna istället. Först hade jag tänkt mig löpning, men det spöregnade ute, så det alternativet föll snabbt bort. Som tur är finns det massor av träningsvideon på youtube, att inspireras av eller att göra i takt med instruktören. Jag har mest yogat via youtube, men idag testade jag något helt annat. Styrketräning.

Det är evigheter sedan jag tränade styrka senast. Så länge sedan att jag inte ens minns när det var senast. Typ någon gång i början av september, innan mitt maraton. Länge sedan i alla fall. För länge sedan, jag gissar på galen träningsvärk imorgon. För att mjukstarta styrketräningen valde jag att inte träna med vikter, utan istället använda mitt gummiband. Jag skrev in något i stil med ”at home legworkout miniband” på youtube och valde nåt bland de många förslagen. Det finns verkligen hur många som helst träningsvideon på youtube. Det svåraste är snarare att hitta något som är bra.

träningsvideon på youtube

Jag vill ha något som är lätt att hänga med i. Inte något som är för redigerat och ihopklippt. Utan något där instruktören gör i samma takt som en själv. Där jag hinner byta position, fippla med bandet, dricka vatten, torka svetten ur pannan… Där jag ser att instruktören också frustar och är svettig, och inte en video där ljudet är lagt ovanpå. Jag gjorde först en uppvärmning i form av dance/cardio. 20 minuter av fånig dans på vardagsrumsgolvet. Men jag blev svettig och fick upp pulsen, så jag antar den uppfyllde sitt syfte. Tur bara att ingen såg mig 🙂

Efter uppvärmningen valde jag nästa video. Det var själva styrketräningen och den video jag egentligen ville göra, men den hade ingen uppvärmning. Videon bestod av en massa bra övningar för benen med hjälp av gummibandet. Många som jag inte gjort tidigare och knappast hade kommit på själv. Det brände till nästan genast och jag blev påmind om att jag inte tränat styrka på länge. Jag kände mig svag och då hade jag inte ens vikter.

 

1

Höstlov och ingen zumba

Knappt hann jag komma in i rutinen att gå på zumba på torsdagar, när det blir inställt på grund av att det är höstlov. Vad fan! Jag som hade kunnat gå imorgon för att jag är ledig. Nästa vecka passar inte, för då jobbar jag på torsdagen. Det betyder alltså att jag missar en gång helt i onödan. Fast nu kan jag i och för sig träna annat om jag vill. När det blev en extra dag utan inplanerad träning.

Min träningsmotivation är upp och ner för tillfället. Ena dagen vill jag träna massor, springa, yoga, träna styrka. Ivern är total. För att nästa dag mest bara vilja äta choklad. Därför är jag inte riktigt glad över oväntade avbrott. Det är kul när jag väl tränar, men jag har svårt att motivera mig till att börja. Jag drar mig, skjuter upp det till sent på kvällen eller nästa dag. Jag vet ju att när jag är igång, njuter jag och tycker att det är roligt. Men jag har svårt att komma igång. Det är också en orsak till att jag gillat att gå på zumba. För att jag har det inplanerat i kalendern, en viss dag, en viss tidpunkt. Det är svårare att skippa det då. Plus att jag betalar för det.

fint väder för höstlov

Nu vet jag inte vad jag ska träna imorgon. Ska jag träna överhuvudtaget? Vad gör man när det är höstlov? Fast för mig är det som vilken vanlig ledig dag som helst. Jag har inte höstlov, jag bara råkar ha ledigt samma dagar. Kanske jag ska testa att springa imorgon igen. Förhoppningsvis är känslan i kroppen bättre än den var på söndagens löprunda. Att vila plus yoga gjort gott för kroppen. Jag vill verkligen inte ha ett till sämre löppass när träningsmotivationen är som den är  just nu. Då är jag rädd att motivationen sjunker ytterligare.

0

Mifu sweet and sour

Har ni läst den här bloggen ett tag, vet ni att jag gillar mifu. Det har dykt upp både ett och annat recept med mifu, antingen med strimlor eller med gryn. Nu finns det igen en ny smak ute i butikerna, mifu sweet and sour, och jag är inte sen att testa. Den här gången blev det i form av en sallad. Salladen bestod av spenat, tomat, basilika, feta och mifu sweet and sour.

mifu sweet and sour

Har du testat mifu? Vilken är din favorit?

0

Yoga for runners

Alltid när jag gjort mina yogapass har det börjat med att jag skrivit in olika sökord på youtube. Oftast något i stil med yoga for runners eller yoga for hips. Jag har hittat många bra favoriter på det sättet. Många bra instruktörer och många bra yogapass. Adriene har länge varit en favorit och någon jag alltid återkommit till, men nu har jag nästan hittat en ny favorit. Jag har börjat gilla Ida May. Det var henne jag testade förra måndagen, då när jag tyckte att det var för svårt. Den här gången testade jag hennes yoga for runners och det var mycket bättre.

yoga for runners

Jag har gjort yoga for runners med Adriene också, och det är också bra. Det här var ännu bättre. Det var även lite styrka inblandat, mycket plankor och core övningar. Adriene har kanske varit mer fokuserad på stretch och rörlighet. Ibland vill jag ha det ena och ibland det andra. Det är tur att youtube är fylld med yogavideon, det är bara att välja vad jag är sugen på just den dagen.

Den här veckan tänker jag träna annat än löpning. Känslan i kroppen var inte den bästa igår, pulsen var hög och det var tunga ben. Förhoppningsvis blir det bättre om jag fokuserar på annat. Som att mjuka upp kroppen genom yoga. Jag märker hur jag saknat det och nu när jag dessutom hittat en ny instruktör jag gillar är motivationen högre att fortsätta. Jag vill testa alla hennes videon. Yoga varje dag.

 

0

Hög puls och tung känsla

Alla löprundor är inte bra rundor. Som tur har jag sprungit så länge att jag vet att formen går upp och ner. På dagens löptur hade jag hög puls och en tung känsla i kroppen. Det var som om ingenting stämde. Andningen fungerade inte alls, jag var flåsig och allting kändes tungt. Jobbigt. Som om jag var helt ur form. Benen var tunga, jag orkade knappt lyfta fötterna. Kanske det blev för mycket träning, för snabbt?

Det var bara en vecka sedan jag började träna igen efter maraton och förkylning. Då blev det tre pass, ett yogapass, en löptur och en gång zumba. Den här veckan har jag följt samma mönster. Yogan var en kombination av yoga och styrketräning. Jag har varit på zumban och så sprang jag på fredagen. Kanske jag i alla fall inte var tillräckligt återhämtad mellan passen? På fredagen kändes löpningen bra, men idag var känslan en helt annan. Kanske jag inte riktigt är där ännu att jag kan springa varannan dag. Kanske jag borde ha vilat fler dagar mellan passen.

Idag hade jag hög puls nästan genast. Jag hade planerat en längre runda eftersom vädret var perfekt för det. Solsken, varmt och jättefint höstväder. De första två tre kilometerna gick okej, men sedan blev det kämpigt. Jag hade velat springa tio kilometer, men det kändes övermäktigt. Vid sju kilometer var jag tvungen att gå för orkade inte springa mer. Jag hade andningen i halsen och det tog flera meter innan pulsen gick ner. Direkt jag började springa var pulsen uppe i 170-175. Vilket absolut inte är den puls jag ska ha på lugna söndagslufsar.

hög puls och tung känsla

Nu tänker jag ta en steg tillbaka och vila ett par dagar. Det är något som inte stämmer i kroppen eftersom min puls var så hög. Jag har bestämt mig för att lyssna på kroppen. Jag tränar för tillfället enligt lust och det jag känner för. Bevisligen vill min kropp inte springa just nu eftersom den protesterar.

0

Ironman Hawaii

Som bäst pågår världsmästerskapen i triathlon, Ironman på Hawaii. Jag som inte ens kan simma ordentligt drömmer om att vara där. Drömmen om triathlon finns fortfarande och blir starkare hela tiden. Men den där jäkla simningen alltså. Det är det som stoppar mig. Det är en alldeles för hög tröskel och jag vet inte hur jag ska börja. Jag har en baddräkt, men jag hittar hela tiden på ursäkter till varför jag inte kan gå till simhallen. Jag har inte glasögon. Mina ögon blir irriterade. Det är kallt i bassängen. Det är dyrt. Det är krångligt att ta sig till simhallen. Ursäkter på ursäkter på ursäkter.

Jag tycker om att cykla och jag tror att jag skulle tycka om det ännu mer om jag hade en landsvägscykel. Jag tycker om att springa. Det är inte där problemet ligger. Inte ens distanserna skrämmer mig. Det är simningen som är problemet. Även om jag skulle lära mig simtekniken, återstår fortfarande problemet att jag inte tycker om att bli blöt och kall. Plus att jag är rädd för öppet vatten. Alla fiskar som kan bita mig. Alla andra monster som gömmer sig i havet 🙂

Hur lär man sig att tycka om simning? Är det bara att öva och öva tills man tycker om det? Jag har i och för sig inte  övat. Jag har inte ens försökt. Jag har i två år skrivit om att jag ska börja simma. Hur många gånger har jag simmat? Noll. Är det bara att inse att Ironman kanske inte är för mig?

 

1

Höstlöpning och ledig helg

För ett tag sedan skrev jag att jag inte var redo för hösten. Höstlöpning däremot, är en helt annan sak. Kanske jag gillar hösten i alla fall? Det är så vackert ute med alla fina färger. Det fungerar bra att springa. Det är inte ännu den perioden när det är regn och rusk, utan det är solsken och bra väder. Jag hade säkert kunnat springa i t-shirt idag, men jag fegade och tänkte att inte kan man väl springa i t-shirt den 12e oktober? Borde det inte vara tid för mössa och vantar?

höstlöpning som bäst

Idag sprang jag direkt jag kom hem från jobbet. Klockan var kanske halv fem när jag var ombytt och ute genom dörren. Jag funderade ifall jag hade för lite kläder på mig när jag hade långa tights och en långärmad tröja. Borde jag istället haft en jacka? Det visade sig att jag snarare hade för mycket kläder på mig, för jag blev svettig nästan genast. Jag mötte en annan löpare som hade shorts och t-shirt på sig. Såå varmt var det inte.

Nu är den bästa tiden för höstlöpning. Det är ännu löv i träden. Det är varmt, eller det är i alla fall inte så kallt att jag behöver mössa och vantar. Jag klarar mig fortfarande med ett lager kläder. Det är vackert i naturen och det är ljust. Luften är krispig, marken är bar och allt är härligt. Om en vecka lär jag säkert svära över hösten och över hur det alltid regnar, men för tillfället tänker jag njuta.

Jag är dessutom ledig i helgen och det har lovats bra väder. Söndagen verkar vara som gjord för långpass, men jag tror att jag är tvungen att nöja mig med ett kortare pass. Även om kroppen känns bra och återhämtad efter maraton, ska jag vara förnuftigt och inte springa för långt för snabbt. Jag har sprungit två gånger sedan maraton, plus att jag tränat annat, men det känns inte vettigt att direkt dra ut på en långrunda. Men kanske tio kilometer är lämpligt?

Tycker du om höstlöpning?

 

1
« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2019 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑