Månad: november 2018 (sida 1 av 2)

Min träningsiver är tillbaka

Jag tror att min träningsiver och lust har kommit tillbaka. Jag är väl inte ute på ”andra sidan” ännu, men det känns som om det har vänt nu. Nu är det mer som om jag måste bromsa mig själv, istället för att pusha. Jag ska inte träna varje dag, utan jag ska komma ihåg att ta vilodagar också, även om det för tillfället känns väldigt roligt med träning igen. Jag vet inte vad som har hänt, jag tycker inte att det är någon stor händelse. Lusten har kanske kommit smygande tillbaka när jag bara låtit tiden gå och inte stressat över det. Gjort mina pass och litat på processen. Sen är det klart att det hjälper när passen dessutom går bra.

min träningsiver är tillbaka

Idag hade jag först tänkt träna efter jobbet, men tog istället en vilodag. Hade jag tränat idag, hade det betytt fyra träningsdagar på rad. Det känns som att ta i, eftersom min träningsiver just kommit tillbaka. Jag vill inte förstöra det nu, genom att ta i för mycket. Vilja ha för mycket direkt. Springa för långt, för fort, för mycket eller träna varje dag. Nu ska jag istället längta till träningen och ha lust att träna. Det är en dag imorgon också och jag kan träna då istället. Kanske passet t.o.m blir ännu bättre eftersom kroppen fått vila.

Imorgon är det egentligen zumba som gäller, men det passar inte på grund av jobbet. Istället står benträning på programmet efter jobbet. Jag tänker göra samma program som jag gjort de två senaste gångerna, men den här gången tänker jag lägga på mer vikt. Jag ska våga utmana mig själv, lyfta lite tyngre och pressa lite mer. Kan vara att jag inte orkar hela programmet med tyngre vikter, men jag ska i alla fall testa. Nu är det slut på babyvikterna, nu ska jag bli stark!

1

Rensat huvudet och luftat benen

Löpning är bra till mycket. Jag har tidigare skrivit om att löpningen ger mig energi och ibland behöver jag bara springa av mig. Idag var en sån dag efter jobbet där jag verkligen behövde springa. Jag behövde få rensa tankarna och nollställa huvudet. Ibland hjälper yoga till det och ibland vill jag springa fort. Så fort att jag knappt märker att folk jag känner hälsar på mig… Jag var inne i min egna bubbla, varken ser eller hör någonting. Benen pinnar på, jag flåsar som en galning, pulsen är hög, men känslan efteråt… Bästa känslan! Det behövde jag verkligen.

rensat huvudet

Nu känns det bättre. Tankarna är klarare, stressen inte lika påtaglig och huvudet rensat. Dessutom kommer jag alltid på en massa bra saker medan jag springer. Det som snurrade i huvudet innan löpningen känns inte lika farligt längre. Det kommer nog att lösa sig, jag ska inte fundera för mycket.

Vad som också var kul att märka med löpningen, var att jag kan springa fort fortfarande. Tydligen är ilska en bra motivationsfaktor. Benen pinnade på som aldrig förr och jag var nere på tempon jag inte sett sedan sommarens intervaller. YES!

2

Yoga for runners med Esther

Det är måndag och det betyder oftast yoga. Det är en skön start på veckan och idag behövde jag det verkligen. Det hade varit mycket på jobbet och jag ville varva ner. Jag kände mig dessutom (extra) stel efter gårdagens löpning. Det märks att jag inte är van att springa två gånger i veckan. Musklerna låser sig direkt och blir stela. Idag blev det inte Adriene (jag vet, vad hände?!) istället blev det yoga for runners med Esther. Hon var den allra första yogainstruktören jag började följa på youtube och den här videon har hängt med länge. Den är fortfarande lika bra och jag är fortfarande lika stel…

Den innehåller många bra övningar och rörelser, som jag inte tycker att jag sett hos andra instruktörer. Där finns en jättebra övning för utsida lår och för att förebygga löparknä. Kring 18 minuter in i videon. Övningen efter där man ska ta tag i foten för att stretcha framsida lår… Jag är inte riktigt där än 🙂 Jag är inte ens nära på att få tag i foten, baksida lår krampar varje gång och hela kroppen skakar. Jag ska kämpa vidare, jag vet att det är en bra övning för mig.

Image result for yoga quad stretch

Jag tycker att den korta yogan jag gjorde hjälpte. Jag är inte lika stel mer, utan jag har istället en skön och avslappnad känsla i kroppen. Bara ett par minuter in i videon känner jag hur det hjälper. Hur jag hittar lugnet och andningen. Hur spänningarna släpper, axlarna sjunker ett par centimeter och hur jag får en värme inifrån. Bra start på veckan!

0

Söndagslöpning när det är som bäst

Sundayrunday. Sundayrun. Söndagslöpning. Det finns många liknande hashtaggar på instagram. Jag hade varken planerat att springa eller att inte springa idag efter jobbet. Jag försöker tänka kravlöst med löpningen och träningen överlag just nu. Göra det jag känner för, ingen stress eller press. Så länge jag gör något, all träning är bra träning och så vidare. Kanske det är det som är nyckeln till lyckade pass?

söndagslöpning när det är som bäst

Idag efter jobbet var jag sugen på att springa. Det var inget dagsljus att tala om, det var snarare kolsvart ute. Jag tänkte mig en kort liten runda, bara för att få komma ut och lufta benen. Ett par kilometer, för att känna på hur det känns med två löppass under en vecka. Även om kilometermängden inte är mycket för mig jämfört med när jag är i maratonträning, gör det ändå mycket mentalt att springa två pass i veckan istället för ett.

Löpningen kändes okej, men det var inte dåligt i alla fall och det tar jag som ett positivt tecken. Jag vet att formen och motivationen går upp och ner, jag är inte orolig. Jag är glad över att jag tränat på bra den här veckan. Två pass löpning, styrketräning, lite yoga och zumban. Det är mer än godkänt tycker jag. Jag tänker fortsätta på samma linje. Springa lite, träna styrka och gå på zumban på torsdagar. För tillfället verkar det som ett vinnande koncept.

Hur var din vecka?

1

Ta vara på dagsljuset

I alla tips och råd för att hantera hösten och mörkret är det första att ta vara på dagsljuset. Motion brukar också nämnas. Idag tänkte jag passa på att slå två flugor i en smäll och springa i dagsljus. Det måste ju vara extra bra. Klockan var halv tolv när jag for ut genom dörren och jag konstaterade nästan genast. Ursäkta, men vilket dagsljus? Det var grått, det var dystert, det var blä. November suger musten ur mig. Jag vill mest ligga inne på soffan under filten. Tända ljus och äta choklad.

ta vara på dagsljuset sägs det

Jag har inte sprungit sedan förra veckan. Då var det kallt och passet var inte bra. Idag kändes löpningen bättre, men jag är fortfarande tvungen att kämpa. Det kommer inte naturligt för mig att springa. Jag kommer inte in i ett flow, utan det känns trögt. En orsak tror jag är för att jag sprungit så lite under hösten. Det har blivit ett pass i veckan, max två. Jag har helt enkelt inte rutinen eller vanan inne. Kroppen förstår inte vad som händer. Ska vi springa? Jag trodde vi skulle satsa på styrketräningen?

Jag blir inte direkt mer sugen på att springa när vädret är som det är. Det är så mörkt och dystert, men det är inte kallt och snö i alla fall. Alltid något 🙂

 

1

Den som tränar

När blev jag känd som ”den som tränar”? Jag vet ju själv att jag tränar, jag skriver om det här och på instagram, men har väl aldrig insett att jag uppfattats som den tränande personen i ett gäng. Plötsligt har jag blivit den som folk frågar råd av. Träningstips, stretchövningar, vad som är bra skor att springa i… När blev jag den personen?

På jobbfesten förra lördagen berättade jag om yogan jag gör och visade några enkla stretchövningar för nacke och axlar. Övningar vi gjorde sittandes vid matbordet medan vi väntade på efterrätten. Mycket uppskattat och jag märkte att jag tyckte om det. Jag tyckte om att berätta om min träning och få andra människor att bli inspirerade/intresserade. Varför yogar inte jag, var några av reaktionerna jag fick. Om det är så här enkelt och så här skönt? Det bara av några lätta övningar vid matbordet. Vad kan inte hända då, om man gör en längre yogasession eller oftare.

den som tränar

Nu är inte yogan min största passion, löpningen är fortfarande nummer ett. Det är det roligaste samtalsämnet jag vet. Det kan jag prata hur mycket eller länge som helst om. Jag drog hela historien om Tallinn maraton. Jag berättade om Paavo Nurmi i sommar. Jag berättade om hur en träningsvecka ser ut för mig. Vad jag äter. Hur jag förbereder mig inför lopp, inför långpass. Jag höll låda inför hela restaurangen 🙂 Och det var hur kul som helst! Jag vill göra mera sånt! Både berätta och visa övningar. Det är en häftig känsla att märka att folk blir inspirerade av mig. Av mig!

 

4

En lista om resor

Reslusten är stor just nu mitt i det mörkaste november. Tyvärr har vi ingen resa inplanerat, inte ens en liten miniweekend… Istället får jag nöja mig med att drömma tillbaka till gamla minnen och svara på en lista om resor. Listan hittade jag här.

Värsta resan:
När vi skulle till London och flyget var försenat med sju timmar. Det var sju väldigt långa timmar på Helsingfors flygfält och halva resan var förstörd eftersom vi bara skulle vara några dagar i London. Nu hade vi redan missat en dag. Som kompensation fick vi en saft.

Största överraskningen:
Indien. Vi var där 2015, hade ingen aning om vart vi skulle, utan bokade huxflux. Det var billigt, det var solsäkert och det lät bra. Blev väldigt positivt överraskad. Maten var supergod och billig. Människorna jättetrevliga och kunde bra engelska. Mycket trevligt folk, både turister och lokalbefolkning. Inget att klaga på. Kändes mycket mer äkta och inte alls lika turistigt som t.ex Thailand där vi varit några år tidigare.

Köper jag gärna med mig:
En kylskåpsmagnet till samlingen är obligatorisk. Sedan gärna något lokalt i mat eller dryckesväg. Kanske något smycke från en marknad.

Smultronställe jag helst inte vill avslöja:
Waiheke Island på Nya Zealand. Wow!

Så får jag tiden att gå på flyget:
Jag läser oftast bok eller tidning. Sover. Kollar på film. Äter. Då när vi flög till Australien med Qatar airways var det värsta underhållningen på planet. Jag spelade spel, gjorde suduko, kollade på tv-serier, film… Det var mat varannan timme kändes det som.

Favoritstad:
Tallinn. London. Sydney.

tallinn skyline

Tar jag alltid med mig:
Bra skor? Tandborste, fuktighetskräm, nässpray. Jag vet inte hur många apotek jag besökt i olika länder för att jag glömt nässpray hemma…

Undvik:
Att köpa något de första dagarna på din semester från någon lokal marknad om du inte är van att pruta och vet hur systemet fungerar. Det lyser om dig att du är turist och du blir lätt lurad. Undvik också att första kvällen irra runt på stan i mörker när du är hungrig. Du (=jag) blir bara hangry och tappar bort dig. Gå första besöket i stan i dagsljus.

Hit åker jag aldrig igen:
Jag kan åka vart som helst igen, inget har varit såå dåligt. Men det är inte direkt så att turistfällorna på Kanarieöarna lockar. Eller all inclusive, barnfamiljer och bamseklubb.

Säger jag som Finlandambassadör:
Åk ut i skärgården på sommaren. Skärgårdens ringväg, det är ju nästan gratis.

Viktigast på hotellrummet:
Bra säng. Brukar inte ha så höga krav, sist och slutligen är vi väldigt lite på rummet. Vi har bott i väldigt bra hotellrum och tja… lite mindre bra hotellrum

Drömresmål:
Allt, jag vill se allt. Australien lockar fortfarande. Jag vill på en mat och vinresa till Italien. En roadtrip genom USA. Japan. En kryssning i Karibien.

Pinsammaste händelsen på en resa:
En situation som hade kunnat bli pinsam var när vi flög till Australien med Qatar airways. Vi hade mellanlandat i Doha och skulle sedan flyga vidare till Sydney med en Airbus 380, en planmodell i två våningar. När vi kollade på våra biljetter hemma stod det att vi inte skulle få sitta i övre våningen, men vi hade tänkt fråga på flygfältet och vi kunde få en upgrade. Det gjorde vi aldrig och tur var väl det. För vi hade fått en upgrade utan att vi visst om det och fick sitta uppe. Jag kan bara föreställa mig situationen om vi hade gått och frågat, de kollat på våra boardingpass och varit… Men ni sitter ju där 🙂

1

Yoga med Adriene

Det här kanske börjar blir en anings tjatigt, men yoga med Adriene, är min favorityoga och favoritinstruktör. Jag har testat på flera andra, de är också bra, men Adriene är nog bäst. Jag tror inte att jag någonsin blivit besviken på hennes videon. Jag vet inte vad det är med henne som gör henne så bra. Kanske är det för att hon förklarar så bra. Kanske är det för att hennes hund Benji är med i flera videon. Kanske är det för att hon har en så stor bredd och variation. Det finns alltid något som passar mig oberoende av vad jag är ute efter den dagen.

Idag efter jobbet var planen att göra ett kort yogapass. Jag ville ha ett helkroppspass med fokus på stretch. Gårdagens styrketräning sitter kvar i benen och jag ville försöka mjuka upp kroppen. Jag gick in på youtube, var annars, och skrev in typ ”yoga for legs flexibility”. Upp ploppar en massa videon och jag kollar igenom vissa med snabbspolning. Nja, inte den. Den där är för lång. Den där verkar svår. Den där har inte alls lovande kommentarer. Och så vidare. Äsch, det får bli yoga med Adriene igen.

yoga med adriene

Jag gjorde hennes yoga for flexibility video. Även om videon bara var 16 minuter, var det just det jag behövde. Baksida lår, höften, höftböjare och lite nacke och axlar på det. Precis vad jag ville ha efter ett tungt benpass igår. Såå skönt! Den här typen av yoga passar mig bra just nu. Kort, effektivt och rakt på sak. Jag tror inte att jag har tillräckligt med lugn och ro och fokus för längre pass. Jag är inte riktigt där.

1

Såå mycket bättre

Samma program, samma vikter, men såå mycket bättre känsla den här gången. Jag kommer antagligen att få träningsvärk igen, eftersom jag redan nu känner skakningar i benen, men det struntar jag i. Det var det värt. Vad pratar jag om? Dagens benpass förstås, samma som jag gjorde för två veckor sedan.

Den här gången hängde jag bättre med och orkade programmet till slut. Fortfarande med vad som för mig är lätta vikter, men känslan var bättre idag. Jag orkade mer, var inte lika tokslut, utan det fanns krafter. Nästa gång jag gör programmet ska jag ha tyngre vikter. Jag är ivrig och motiverad till styrketräningen just nu och att få känna mig stark igen.

såå mycket bättre känsla

Jag vet hur bra styrketräning är för mig och min löpning, men det har aldrig varit något jag fokuserat på. Det har alltid varit som ett komplement till löpningen. Nästan som ett nödvändigt ont. Jag gör det för att jag vet att det är bra och något jag borde göra. Jag har aldrig haft någon plan för det, bara gjort diverse övningar för benen och bålen. Övningar som ska stärka upp benen och hjälpa mig i löpningen.

Nu tänker jag att kanske jag ska fokusera mer på styrkan, istället för löpningen. Kanske göra två-tre styrkepass i veckan och ett pass löpning. Istället för två-tre pass löpning och ett pass styrka. Dela upp styrkan i överkropp en dag och underkropp en annan. Riktigt grotta ner mig i olika övningar, teknik och ha ett mål med styrketräningen. Att känna mig stark, orka lyfta tungt och inte bara göra övningar som ska hjälpa mig i löpningen.

Till min hjälp kommer jag att ta min P90X dvd box. Det är därifrån jag gör mitt benprogram, men det finns även andra program som jag inte testat. Kanske det är dags nu? I alla fall i början för att få inspiration och vägledning i min träning.

1

Samma tankar som förra hösten

Jag har skrivit om att löpningen och träningen överlag känts motig den senaste tiden. Jag vet att jag inte behöver oroa mig. Formen och konditionen försvinner inte så där bara, utan jag har en bra grund att stå på. Jag vet också att det är så här ibland. Det går upp och ner. Ena dagen finns motivationen där för att nästa dag vara som bortblåst. Det är bara irriterande när jag är mitt inne i svackan. Det slog mig plötsligt här om dagen att vänta nu, var det inte likadant förra hösten också? Hade jag inte samma känslor då?

Det är bra med blogg, eller träningsdagbok, eller app, eller vad man nu använder sig av för att registrera sin träning. Ifall man registrerar sin träning. Bra för att kunna kolla tillbaka och läsa om tankar och känslor då. Jag ser att jag hade en likadan period förra hösten. Jag sprang inte mycket under månaderna september, oktober, november och december. Jag skrev liknande tankar som jag har nu. Att jag har svårt att få till träningen, att jag måste kämpa för det. När jag väl tränar blir passet lättare, eller kortare. Att det är en konstig känsla att inte ha lust till träning… Hmm, låter det bekant?

Jag vet inte vad det beror på. Kanske det beror på urladdningen i Tallinn, och att min kropp berättar för mig att jag behöver vila. Kanske är det för att det inte blev något Kaarina syysmaraton. Att säsongen tog slut tidigare än jag räknat med och att därför motivationen minskade. För att jag inte hade något lopp att träna inför. Kanske det beror på vädret. Att det är mörkt, kallt, regn, blåst och att jag därför inte vill springa. Eller kanske det inte ens behöver bero på så mycket. Att det bara är och att jag funderar för mycket.

Hur som helst tänker jag inte stressa. Jag tänker fortsätta att gå på zumban, för det gillar jag. I övrigt tänker jag träna som jag vill och (försöka att) inte stressa över utebliven träning eller sämre pass. All träning är bra träning, hur korta eller lätta passen än må vara.

2
Äldre inlägg

© 2018 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑