Månad: mars 2019 (sida 1 av 3)

Sammanfattning av mars och marsmål

Poff och så var mars över! Dags igen att skriva en sammanfattning av mars. Hur gick det egentligen med mitt marsmål? Där mitt mål alltså var att totalt springa 100 kilometer under mars. Träningen har fungerat fint under mars. Jag var även snubblande nära mitt mål, men magen satte stopp för 100 kilometer. Totalt blev det 99,9. I normala fall hade jag sprungit ett varv runt trädgården för att få de sista metrarna, nu sprang jag snarare raka vägen in på toaletten…

Bortsett från det lilla missödet, har träningen gått riktigt bra. När snön smälte och vägarna blev bara, var det som om jag fick fart under tossorna. Plötsligt sprang jag snabbare än jag gjort under hela vintern. Jag flög fram på lätta ben. Långpassen har blivit längre och veckototalen löpning högre. Kroppen har inte protesterat trots att jag ökat på mängden löpning. Progressionen har varit lämplig. I januari blev det 63 kilometer, i februari 72 och i mars 99,9. Härifrån är det bara att bygga vidare, fortsätta i samma stil eftersom det verkar fungera.

Styrkan, yogan och zumban hänger med fortfarande. Zumban går jag på varannan vecka ungefär, beroende på hur det passar med jobbet. Yogan och styrketräningen gör jag en gång i veckan. Ibland enligt min P90X video, och ibland eget program. Något som jag då nämner som löpstyrka när jag registrerar träningen. Då brukar fokus också vara på ben och core. Lite vad jag känner för och hur mycket tid jag har.

sammanfattning av mars

Sammanfattning av mars

Jag är glad över att träningen fungerar och att det känns roligt. Kroppen svarar och farten börjar finnas där. Under april vill jag börja lägga in intervaller i min löpning. Fortsätta med långpassen och börja närma mig 20 kilometer. Nu känns 10-12 kilometer enkelt och nästa steg blir att 15 kilometer blir ett standard långpass och längre än det något att jobba mot.

2

Mål för mars

Det är ju smart av mig att skriva om mitt mål för mars när det är två dagar kvar… Det är egentligen mest en grej för mig själv och för statistiknörden inom mig. Ett liknande mål som jag hade i december, för att få till en jämn och fin siffra. Mitt mål för mars är alltså att springa 100 kilometer. Jag är nu 11 kilometer från målet, så jag tror att jag kommer att fixa det.

mål för mars

Idag blir det ingen löpning, eftersom jag kommer att jobba hela dagen. Planen är istället att imorgon springa de sista kilometerna för att uppnå målet. Långpass och marsmål, allt i ett. Jag planerar att springa hemåt från jobbet. Jag tyckte det var så kul att transportspringa förra söndagen, att jag vill göra det igen. Det är roligt att springa på vägar som jag inte springer på varje gång. Plus att jag ändå måste springa långt när jag kommer hem, så jag kan lika gärna springa hem.

Det är ganska exakt 19 kilometer hem från jobbet. Jag har sprungit hela vägen tidigare, men imorgon är planen att springa en del och sedan hoppa på bussen den sista biten. Jag kanske springer längre än 11 kilometer, men 19 känns att ta i. Jag vill inte få ont eller skada mig så här nära resan.

 

0

Inga biverkningar än så länge

Jag är vid liv ifall någon undrade. Jag har inga biverkningar än så länge och jag hoppas att jag inte får några heller. Att jag är på andra sidan nu och att medicinen passar mig. Jag pratar alltså om malariamedicinen. Den med en jättelång lista på biverkningar, där apotekspersonalen varnade för allt. Börjar jag spy inom en halvtimme ska jag ta så och så mycket till, och går det en timme ska jag ta så och så mycket. Spy? Nej tack! Men eftersom jag känner mig normal och inte har spytt, litar jag på att allt är okej.

inga biverkningar

Jag har till och med tränat idag. En riktigt vanlig mysrunda löpning. I vårvärme! Jag är närmare mitt marsmål, som jag faktiskt inte tror att jag berättat om här på bloggen…

2

Effektiviteten själv

Idag har jag verkligen varit effektiviteten själv. Jag har varit ledig och försökt fixa det sista inför resan. Jag har skrivit blogginlägg på löpande band, för ha tidsinställda inlägg medan vi är borta. Det har blivit tre inlägg idag och jag har ännu några jag filar på. Jag har inte bestämt ifall jag ska ta datorn med eller inte. Den är jobbig att släpa på och jag vet inte hur bra wifin kommer att vara. Samtidigt är det krångligt att blogga med mobilen. Jag ska först packa med det viktigaste, och sedan får jag se om datorn ryms med eller inte. Eller ryms gör den nog, men det är snarare viktbegränsningen på planet jag är orolig över.

effektiviteten själv idag

Jag har även varit på zumba idag. Det var många nya koreografier idag och fastän jag var lost emellanåt, är det bara såå kul. Jag tycker om musiken och instruktören. Det är fortfarande helt fullt i salen. Det är ett tecken på att instruktören är bra tycker jag. Alltid när kurser börjar efter nyår eller på hösten, är det många som börjar. Nyårslöften och omstart och allt det där. Men sedan efter några gånger, har hälften slutat. Här är det fortfarande lika många kvar.

Det viktigaste och det jag oroat mig mest över, är att jag har tagit malariamedicinen. Listan på biverkningar var ungefär en kilometer lång, men ännu är jag vid liv.

Hur har din dag varit?

1

På darriga ben och skakande armar

Jag har brutal träningsvärk just nu. Jag gjorde ett rejält styrkepass för hela kroppen igår och det känns av. Det märktes redan av i går kväll. Armarna skakade efteråt och det var på darriga ben som jag tog mig till duschen. Idag är det bara värre och högst antagligen ännu värre imorgon. Om det ens är möjligt. Kan det bli värre liksom?

Orsaken till min träningsvärk är att jag hade tyngre vikter igår. Jag har känt mig stark och jag vill utmana mig själv. Ta tyngre vikter än jag är van vid och istället göra färre repetitioner. Det var kul att märka att jag orkade och att tekniken fortfarande höll. Jag kunde hålla uppe kroppen, ha stark core och behålla fokus. Tidigare har jag märkt att när jag till exempel gjort utfall, att knät vobblar från sida till sida. Nu har jag bättre kontroll, fastän jag har vikter.

Det kallar jag för framgång. Även om jag inte fått synligare muskler, har det ändå hänt något. Tekniken sitter och jag har blivit starkare. Det är just det jag varit ute efter. Visst, det är klart att det hade varit kul med synligare muskler, också, men det är inte därför jag tränar styrka. Jag vill bli bättre i löpningen, få ett bättre löpsteg och hållas skadefri. Få starka ben som håller för att springa långt. Få mer kraft och power i steget. Känna mig som om jag flyger fram på lätta ben.

Även om jag nu har darriga ben, nå okej, hela kroppen skakar, vet jag att det är värt det. Det kommer att hjälpa mig i framtida lopp och löprundor. Därför skriver jag såna här inlägg åt mig själv och andra. Att gå tillbaka och läsa och påminnas om när det känns motigt med styrketräning. Då ska jag läsa det här!

på darriga ben och skakande armar

0

Sista förberedelserna inför resan

Det är knappt en vecka kvar nu till vår resa. Nästa tisdag reser vi. Jag håller på med de sista förberedelserna inför. Idag var jag in till Åbo för att köpa det sista. Några pocketböcker, skrubbkräm och lite annat smått. Nu ska jag ännu till apoteket för att köpa bassalva och mjölksyrebakterier, men sedan borde allt vara klart. Förutom packandet då… Det är ett kapitel för sig själv.

sista förberedelserna inför resan

Jag har kommit så långt att jag har plockat fram alla mina sommarkläder, vädrat dem och strukit dem. Nu ska jag bara bestämma mig för vad jag ska ta med mig och vad som får stanna hemma. Jag behöver ju inte alla kjolar, klänningar, t-shirts, shorts, skor…  Jag litar på att det kommer vara varmt, att jag inte behöver så mycket. Men jag vill inte gå med samma kläder varje dag heller.

Jag håller på med ett inlägg om hur jag tänker kring packandet inför resor. Det kommer att vara ett av de utlovade tidsinställda inläggen. Det brukar gå fort sedan när jag väl börjar packa, men jag drar mig in i det sista. Plus att jag vet att direkt jag tar fram väskan, lägger sig en viss svart katt i den 🙂

3

Transportspring som långpass

En av det bästa sakerna med löpning är att veta att jag kan förflytta mig från plats A till plats B om det behövs och om jag vill. Det är en härlig känsla att ha, att veta att om jag ska befinna mig på en plats en viss tid, och tänka att jag springer dit. Idag var en sådan dag.

Vi skulle till Sams föräldrar, men jag ville verkligen få till ett bra långpass innan resan. Jag visste att jag inte egentligen skulle hinna springa innan vi ska dit och efteråt är det också ont om tid. Plus att jag säkert skulle vara hungrig och seg vid det laget. Det fanns bara en sak att göra. Springa dit helt enkelt. Transportspring och långpass, allt i ett.

Det var ett tag sedan jag transportsprang. Jag har mest gjort det när jag sprungit hem(åt) från jobbet. Jag föredrar nog att springa hem än att springa till något ställe. Eftersom jag aldrig vet hur min mage kommer att bete sig, känns det tryggare att springa hemåt. Idag hade jag inga problem med löparmage, utan löpningen och magen fungerade bra.

transportspring

Jag bara sprang på och njöt av vädret. Det var också roligt att springa på andra vägar än mina standardrundor. Ibland känns det som om jag alltid springer samma vägar. Nu fick jag i alla fall se lite nytt. Det var vår i luften och för första gången kändes det varmt att springa. Jag såg en annan löpare som sprang i t-shirt. Såå varmt var det inte, men varmare än det varit hittills.

Strax över elva kilometer blev min löptur. Jag hade missbedömt hur långt det var. Jag trodde att det var 13 kilometer, men elva är bra det med. Det är skönt att veta att det finns mer i kroppen. Jag hade kunnat fortsätta springa längre, men jag var ju framme 🙂

2

Jag älskar mina snabbskor

Vilket löppass det blev idag! Jag är ännu också helt löparhög. Så här bra har det inte känts på länge. Jag FLÖG fram. Jag visste väl att det var skorna det var fel på när jag sprang i vintras. Att icebugsen är de klumpigaste skorna i världshistorien, även om fästet är utmärkt. Idag var första gången jag sprang i mina favoritskor, mina snabbskor. Mina älskade rosa Adidas adizero boston. De lättaste skorna jag har, de som är till för intervaller och snabba pass.

mina snabbskor

Gatorna är sopade rent från allt grus, solen sken, fåglarna kvittrade, det var varmt, det var vår i luften. Det är fredag, jag är ledig i tre dagar. Allt var verkligen upplagt för ett bra pass, men att det skulle gå så här bra, det trodde jag inte. Jag tränade dessutom styrka igår och kände mig seg i benen. Jag tänkte att som bäst kan jag springa lite fartlek och försöka få upp tempot på det sättet. Planen är att försiktigt börja lägga in lite intervaller och tempo i mina rundor. Men idag behövdes ingen fartlek, tempot bara fanns där.

Den första kilometern gick i 6:18 och det är betydligt snabbare än jag sprungit hittills. Snittet brukar snarare vara kring 7:00. Jag tänkte, det kommer aldrig att hålla. Men det höll! Jag snittade hela rundan på 10 kilometer i 6:20. Alltså, 10 kilometer i 6:20. Det kändes inte ens som om jag tog i, utan som om benen sprang av sig själv. Löpsteget rullade på bra, benen var lätta, andningen stämde och det var inte flåsigt. Jag behövde inte kämpa, utan allting fungerade.

Nu går mina tankar igen till min evighetsfråga. Skor versus dagsform. Hur stor betydelse har skorna? Bevisligen spelar skorna en liten roll i alla fall, eftersom känslan i löpningen är en helt annan nu än den var i vintras. Det känns som om jag flyger fram i mina snabbskor, medan icebugsen kändes som att ha klossar på fötterna. Ingen lätt känsla med dem. Visst, jag har tränat bra, det har känts bra i kroppen och som om jag har utvecklats. Men att springa nästan en minut snabbare per kilometer? Liiite beror väl också på skor?

 

 

2

Bästa nyheten på länge!

Igår fick jag bästa nyheten på länge. Det ska öppna gym i Skanssi! Jag hoppas, hoppas, hoppas att det är ett sånt billigt gym, där kortet kostar typ 19,90 i månaden. Eller att vi får jättebra personalrabatt för oss som jobbar i Skanssi. För jag vill verkligen gå.

bästa nyheten

hemmagymmet 🙂

Jag har länge velat gå på gym, men det är dyrt. I alla fall det som finns i Pargas. Eftersom jag ändå bara skulle träna där max två gånger i veckan, känns det dyrt att betala 59 euro i månaden. Jag har aldrig orkat ta mig till Åbo för att gå på de billigare kedjorna, men nu. Nu kommer det ju i princip att finnas på min arbetsplats. Jag behöver inte ens gå ut från byggnaden, bara fortsätta några steg framåt. Närmare gym kan inte finnas.

Sånt här blir man glad av 🙂 Nu är det slut på hemmaträning med katt. Min styrketräning kommer få ett lyft.

 

0

Vad vill ni läsa om?

Jag behöver er hjälp! Jag ska ju på resa om mindre om två veckor (IIIIIK) och för att bloggen inte ska stå helt tom under resan hade jag igen tänkt tidsinställa inlägg. Men om vad? Jag har några inlägg på kommande, men jag behöver fler. Vad vill ni läsa om? Är det något ni undrar över? Min träning, min kost, mina träningsmål, övriga livet, tips och trix? Jag ska svara på allt som gott jag kan.

vad vill ni läsa om?

Ställ en fråga, kommentera, skicka mejl… Antingen här, eller på facebook, eller instagram.

Tack!

0
« Äldre inlägg

© 2019 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑