månadsarkiv: juni 2019

Nervöst värre

Jag som trodde att jag inte var nervös inför att springa halvmaraton mer. Jag trodde att jag vant mig efter att ha sprungit två maraton. Att distansen inte längre skrämde mig, att jag skulle känna mig väl förberedd och att det skulle kännas bra. Hahahaaa! Här sitter jag nu i alla fall och tvivlar och är nervös. Det är nervöst, det är pirrigt och jag undrar hur det ska gå vägen. Jag håller på med ett inlägg om mina tidsmål, men jag sparar det tills imorgon. Mina tidsmål skiftar nämligen från dag till dag.

det är nervöst nu

Jag blir nästan lite irriterad på mig själv. Varför utsätter jag mig för sånt här? Fast jag vet ju innerst inne att det kommer att gå bra. Att jag alltid känner mig så här inför lopp. Tvivlande, nervös, orolig, men samtidigt väldigt ivrig på att springa. Jag är ju redo och vill springa. Det är det här jag har tränat för länge. Det är så här det ska kännas, antar jag. För att det är ett tecken på att det betyder något för mig.

 

2

Godkänt från fysioterapeuten

Idag var jag på återbesök till företagshälsovården och jag fick godkänt från fysioterapeuten. Jag har gjort mina rehabövningar och kämpat på. Det är svårt att märka en skillnad efter bara en månad, men några framsteg kunde hon se. Jag har också själv märkt att vissa övningar jag gjort går klart bättre nu än då i början. Som till exempel vissa balansövningar som jag fick att göra på ett ben. Då vobblade jag från sida till sida, men nu kan jag göra dem utan problem.

Nu fick jag nya övningar att jobba vidare med. Liknande balansövningar som tidigare, men svårare. Nu ska jag göra dem på ett ostadigare underlag som en balansboll eller liknande. Inte bara på golvet med andra foten som stöd, utan utmana balansen och fotlederna mer.

godkänt från fysioterapeuten

Det känns skönt att ha fått godkänt från fysioterapeuten. Att hon märker en skillnad, att hon förstår mig och själv är löpare. Att hon förstår att jag vill springa och att hon vill hjälpa mig. Min mardröm var ju att hon bara skulle säga att det inte finns något annat att göra än sluta springa. Nu finns det hopp. Jag har aldrig (hittills) haft något annat problem med mina fötter, annat än att mina skor slits sönder snabbt.

Jag har inte eller har inte haft ont. Det är väl också en orsak till att jag skjutit upp besöket till företagshälsovården och fysioterapeuten så länge. För det har inte varit ett problem. Egentligen. Men jag har blivit klokare med åren, och jag vill ta tag i saken innan det blir ett problem. För om det går för långt kan det ju hända att det inte finns något annat att göra än sluta springa.

Nu är planen att fortsätta med rehabövningar och gå på ett till besök om en månad igen. Då ska vi utvärdera på nytt och sedan tror jag fasiken att jag ska belöna mig med nya löparskor 🙂

3

Förberedelser inför loppet

På lördag är det dags för halvmaraton och jag går igenom mina sista förberedelser inför loppet. Sista träningspasset, stretching, mental förberedelse, packningslista… Allt som jag kan tänkas komma på. Jag är lite orolig för vädret. Väderprognosen visar varmt. Jättevarmt och sol, vilket är ungefär det värsta tänkbara vädret. Ett halvmaraton är annars också jobbigt, och är det varmt blir det bara jobbigare. Jag hoppas att min kropp vant sig vid värmen, och att jag inte påverkas av det lika mycket som tidigare.

Idag sprang jag det sista träningspasset inför lördagen. Tanken var att springa 8 gånger 1 minuters intervaller och sedan ännu två kilometer i 5:40 tempo. Intervallerna gick bra, men sedan blev det stopp. Jag fick akut ont i magen och var nästan tvungen att vika mig dubbel vid diket. Jag beslöt mig för att gå hem och inte pressa kroppen i onödan. Det blev inte det formbesked jag var ute efter, men jag tror inte att två kilometer hit eller dit gör mycket. Jag har gjort min träning, nu är det bara att lita på det.

sista förberedelser inför loppet

Intervallerna kändes bra. Jag var pigg i benen och kunde trycka på. Nu ska jag förbereda mig mentalt. Ladda, tänka positiva tankar och stretcha ut kroppen. Hålla igång med lite promenader och yoga, men inte något desto mer ansträngande. Komma ihåg att äta (!) och dricka. Ifall det är varmt på lördagen är det extra viktigt att jag har vätske- och saltbalansen i ordning.

Håll tummar för mig!

3

Restaurangtips Tallinn

Jag har skrivit om restaurangtips i Tallinn tidigare och det känns som om jag vid varje resa upptäcker en ny. Tallinn fullständigt kryllar av bra restauranger och till ett billigare pris än hemma i Finland. Det finns restauranger i varje hörn, men det gäller ju att veta vart man skall gå. Hittills har jag inte ännu hittat en restaurang som klår Ribe, men dessa som vi åt på den här gången var också bra.

Heidis restaurangtips Tallinn

Kaerjaan

Första kvällen åt vi på restaurang Kaerjaan i Gamla stan. Mitt på Rådhustorget, det går inte att missa den. Restaurangen beskrivs som en modern estnisk restaurang, med en twist. Vi hade bokat bord, men den kvällen hade det inte behövts. Alla ville sitta på uteserveringen, eftersom det var så varmt. Plus att det var en tisdagskväll, inte direkt rusning. Vi satte inne i restaurangdelen och var typ de enda gästerna inne i restaurangen.

Snabb och smidig service, bra engelskakunskaper och en hyfsat billig restaurang. Maten var snäppet billigare än i Finland, men vinerna var i samma prisklass. Drinkar var billigare än motsvarande i Finland. Nästan genast efter att vi beställt hämtades bröd till bordet.

Jag åt anka med rotsaker och rödvinssås, medan Sam åt hamburgare. Och de frågade stekgraden på köttet i hamburgaren, pluspoäng för det!

restaurangtips Tallinn

Pull

Andra kvällen åt vi på restaurang Pull i Rotermanni kvartal. Pull betyder Bull (oxe) på estniska och det fanns mycket kötträtter. Vad beställer jag när jag går på biffrestaurang? Getostsallad 🙂 Den här gången hade vi inte bokat bord, utan vi hade spanat in restaurangen tidigare på dagen när vi var och shoppade i samma kvarter. I Rotermanni kvartal finns en massa små krogar med uteservering. Vädret var soligt och fint även den här kvällen och vi valde att sitta ute på terrassen.

Även här hämtades det bröd till bordet nästan genast efter att vi beställt. Liknande bröd som på förra restaurangen, någon form av skärgårdslimpa med frön. Jag beställde getostsallad med rödbeta, jordgubbar och bärsås. Fräscht, gott, men inte för den hungriga. Men det lämnande bra rum för dessert… Baileys cremebrulé med jordgubbssalsa med mynta. Slurp!

restaurangtips tallinn

Vilken är din favoritrestaurang i Tallinn? Jag tar alltid gärna emot tips 🙂

1

Sista tuffare passet innan halvmaraton

Om mindre än en vecka är det meningen att jag ska ställa mig på startlinjen till halvmaraton. Mitt första halvmaraton sedan 2017. Jag är inte nervös för själva distansen, även om det säkert också hinner komma närmare loppet. Jag är mer orolig för tiden. Orolig är väl kanske fel ord, men det känns som om formen pendlar upp och ner. Ibland tror jag att jag kommer att springa för pers och ibland känns det som om jag får vara glad så länge det inte blir personsämsta.

sista tuffare passet innan halvmaraton

Idag sprang jag det sista tuffare passet inför halvmaraton. Känslan var så där. Jag sprang igen innan frukost och kanske det påverkade mig. Tanken var att jag skulle springa 50 minuter i 5:40 tempo. Tidigare när jag har sprungit liknande pass har det varit kämpigt, men det har ändå gått. Nu gick det inte alls. Jag var inte ens i närheten av tempot. Hur jag än försökte öka och trycka på, var det som om kroppen inte alls svarare.

Jag tycker inte att jag var flåsig, benen var inte tunga eller pulsen hög, men det hände liksom ingenting. Jag kom inte alls upp i tempo. Kroppen svarade inte och jag förstår inte vad som är felet. Kanske huvudet inte riktigt var med mig ännu, så tidigt på morgonen? Kanske det hade varit bättre att springa efter frukosten i all fall med mera energi i kroppen? Jag vet inte vad som är värre. Springa  i värme, eller springa innan frukost med för lite energi till tuffare pass.

Nu gäller det bara att ladda om. Sista tuffare passet är gjort. Det finns inte så mycket jag kan göra för formen mer. Nu ska jag ladda mentalt. Lita på att träningen jag gjort räcker, att jag är i form och att det kommer att gå bra. Tiden blir vad det blir. Ett halvmaraton är alltid ett halvmaraton, och jag ska vara nöjd oavsett.

1

Sommarlistan 2019

Sommaren är här och jag har semester. Vad passar då bättre än att fylla i sommarlistan 2019? Listan hittade jag hos Karolinas Kaos, men samma lista har jag sett cirkulera även på andra ställen.

sommarlistan 2019

Sommarlistan 2019

Vad gjorde du förra sommaren?
Tränade inför maraton, solade, var till Kroatien och bara slappade. Förra sommaren var den varmaste på länge och jag trivdes som fisken i vattnet. Simmade jag? Inte en chans 🙂

Vad var det bästa med förra sommaren?
Värmen! Jag klagade inte en sekund på värmen, det finns inget som heter för varmt på sommaren.

Ett roligt minne?
Jag kommer inte på ett speciellt minne, jag minns bara hur varmt och härligt det var. Hur semester bestod av stiga upp tidigt på morgonen, springa innan frukosten. Äta frukost ute på terrassen, sola hela dagen och spendera kvällen vid en uteservering eller sundet.

sommarlistan 2019

Hur mådde du?
Som sagt så trivs jag i värme, jag mådde alldeles utmärkt. Jag behövde inte frysa en enda gång. En liten förkylning efter Kroatien som gjorde att jag stressade inför maraton. Helt i onödan visade det sig.

Reste du någonstans?
Till Kroatien och Bosnien. Och till svärföräldrarnas stuga i Houtskär.

semestern

Planer för denna sommar?
Bröllop, födelsedagsfirande, ett lopp eller två. Jobba, sola, slappa. Kanske en till resa…

Hur länge ska du vara ledig?
Jag är ledig som bäst, två veckor nu och två veckor till i juli och augusti. Plus då vanliga lediga dagar och helger förstås.

Vad ser du mest framemot?
Bröllopet och andra roliga festligheter. Sol, värme och terrasshäng. Att träna i shorts och linne och inte behöva frysa.

Vad kommer du att köpa inför sommaren?
Skor till bröllopet, pocketböcker att läsa i solstolen och vichyvatten i kopiösa mängder.

Favorit i sommargarderoben?
Min vita klänning med fåglar på från Zara. Jag har haft den länge, men den är fortfarande lika fin. Går både att klä upp och ner.

medeltidsmarknaden

Kommer du att bli brun?
Som en pepparkaka, jag är brun nu redan. Tio minuter i solen och poff. Jag ändrar färg.

sommarlistan 2019

Vad vill du säga till ditt sommar-jag?
Maxa! Sola varje dag som går, ut på kvällspromenader, till gästhamnen och uteserveringar alltid när det finns möjlighet. Ät mycket glass och grillmat. Njut av värmen. Plötsligt är allt över igen och du önskar att du gjort mer av allt.

Vad kommer du att äta?
Sallad, chips, glass och grillmat. Jag måste skärpa mig med maten om det är lika varmt som förra sommaren. Komma ihåg att äta mat och inte bara leva på chips och vatten.

Vad kommer du att ha på dig?
Klänningar, kjolar och tunna byxor. T-shirt och kavaj om det är kallt. Är väldigt förtjust i min nya långkjol som jag köpte i Tallinn.

Hur kommer du att göra dig illa?
Inte på något sätt hoppas jag.

Vad oroar du dig för?
Ingenting tror jag…

Favoritsommarmånad?
Juli. Juni är oftast kall och i augusti är allting redan över…

Hur kommer du att minnas sommaren 2019?
Förhoppningsvis för att det var varmt med mycket roliga fester och happenings.

sommarlistan 2019

 

 

1

Intervaller på tom mage

Intervaller på tom mage, tidigt på morgonen, i sommarvärme. Hur går det ihop? Förvånansvärt bra faktiskt. Det var i alla fall inte ett hinder att springa på tom mage. Sen att det kanske hade gått lite bättre att ha ätit först, är en annan sak. Den här gången valde jag att springa mina intervaller tidigt på morgonen, eftersom jag visste att det kommer att bli en het och svettig dag. Om det är något jag lärt mig från förra sommarens värmebölja, är det att det är bäst att träna tidigt på morgonen. Det är kanske jobbigt att stiga upp så tidigt, men det är jobbigare att springa när det är som allra varmast. Eller att försöka springa sent på kvällen, efter en hel dag ute i solen.

intervaller på tom mage

Det var korta, snabba intervaller som gällde idag enligt träningsprogrammet. Längre intervaller, eller långpass hade inte fungerat att springa på tom mage, men det här gick bra. Passet tog totalt inte mer än 45 minuter, med uppvärmning, nedjogg och intervallerna medräknat. Måste man förresten värma upp ifall man svettas ihjäl efter två sekunder ute? Trots att jag sprang mina intervaller innan åtta på morgonen, var det varmt. Riktigt varmt och svettigt.

Jag frustade och pustade, svetten rann och det var jobbigt att springa i värmen. Tio stycken intervaller på 90 sekunder, med 45 sekunders gåvila mellan intervall sprang jag. Jag kom inte riktigt upp i den fart jag hade önskat, men helt okej känsla. Jag tror att jag delvis påverkades av värmen, delvis av att jag inte ätit innan och säkert också lite av resan. Även om jag har vilat från träningen när vi var i Tallinn, har det inte direkt blivit vila annars. Mycket promenader, mycket mat och dryck och mycket shopping.

Det är skönt att ha träningen gjord tidigt på morgonen. Nu kan jag koncentrera mig på andra roliga saker. Solstolen kallar 🙂

0

Mot favoritstaden

Jag kommer att tillbringa några dagar i favoritstaden de kommande dagarna. Kan ni gissa vilken stad? Nå Tallinn förstås. Jag har inte tidsinställt några inlägg den här gången, men jag finns ju som vanligt på instagram.

favoritstaden Tallinn

Sist som jag var här, sprang jag maraton. Aahh… Drömmer mig tillbaka.

1

Hello there spånbanan!

Förra sommaren sprang jag nästan uteslutande alla mina långpass på spånbanan. Runt, runt, runt, varv på varv tills jag kom upp i önskad längd. Det var inte alltid den mest inspirerande omgivningen, men på något konstigt sätt gillade jag det. Det var enkelt och kravlöst, bara att mata på. Stanna vid parkeringen vid varje varv för att dricka lite och fylla på med energi. På det sättet få en liten paus och sedan var det bara att fortsätta springa. Spånbanan är kuperad och det var extra bra träning inför mitt maraton. Det gjorde att jag flög fram i Tallinn sedan och var en av mina nyckelfaktorer inför maraton.

motionsslingan

Jag har inte sprungit på spånbanan sedan förra sommaren. Jag vill inte springa där när det är mörkt, vilket i princip är nio månader av året. På vintern om det är snö är där skidspår, och jag tror inte att man får springa där då. Är det inte snö, är det halt eller slask och blött. Så egentligen är det bara under sommaren som det går att springa där 🙂 Idag var första gången sedan typ augusti i fjol som jag sprang där.

Jag hade glömt bort hur jobbigt det var. Hur tusan orkade jag springa 10-15 varv där förra sommaren? Nu orkade jag två. Jag skulle visserligen bara springa en timme idag enligt träningsprogrammet, men jösses vad det var tungt. Backe upp, backe ner och hög puls hela tiden. Något har ändå hänt med formen. Förra sommaren när jag sprang där höll jag snittfart på 7:30 (ish) och nu kunde jag springa i 6:40 (ish). Vilket är helt super på den kuperade banan. Så ja, det var tungt och jag sprang bara två varv, men ändå! Woop woop!

hello there spånbanan

Bra start på veckan och på semestern!

2

Det gick visst att springa fort

Jag har bävat inför dagens pass hela veckan. Jag visste att det skulle bli jobbigt, att jag skulle vara tvungen att kämpa och det inte skulle vara lätt. Med onsdagens långpass med planerat halvmaratontempo i färskt minne var jag nervös. Onsdagens löpning fungerade inte alls och jag var långt ifrån det tempo jag ville springa i. Nu var planen ett liknande pass, men både längre och med snabbare tempo. Jag skulle springa 60 minuter i 5:50 tempo. Plus uppvärmning och nedjogg, totalt nästan en och halv timme. Hur skulle det gå? Kan jag springa fort så länge?

Det gick visst att springa fort

Det är en sak att springa fort under en minuters intervaller. Eller ens under tre-fem minuters intervaller. Då vet jag att vilan kommer snart och det gör att jag orkar springa dem. Det är en helt annan sak att springa fort under en lång tid. Samtidigt förstår jag ju syftet med passet. Ifall jag vill springa ett halvmaraton på en för mig bra tid, och nära mitt pers, måste jag öva på det. Jag kan inte springa ett halvmaraton i intervallform. Springa i en minut och gå i en, utan jag måste springa i ett högre tempo länge. Det är det jag försöker öva upp nu de sista veckorna innan halvmaraton.

Det gick förvånansvärt bra idag. Lite ojämnt tempo, men klart godkänt. Bäst av allt var att det kändes riktigt bra i kroppen. Visst var det tungt och jag fick kämpa, men det kändes ändå överkomligt. Jag tog inte i för allt jag var värd, utan det kändes kontrollerbart. Jag kunde springa på i mitt planerade tempo. När jag tappade tempot, hittade jag tillbaka till rytmen och jag gav inte upp fastän det blev jobbigt mot slutet. Jag orkade hela vägen och hade en bra känsla genom hela passet. En betydligt bättre känsla än på onsdagens långpass.

Nu blev det nästan lika långt, men med bättre känsla i kroppen och högre tempo överlag. Precis det formbesked jag behövde inför halvmaraton. Kanske jag börjar vara redo att outa mina tidsmål…

2