Okej, det här är nu sista gången jag klagar på kylan, promise, men fasiken vad det är kallt ute. Idag bestämde jag mig för att springa efter jobbet, trots att mätaren visade minus 16. Jag har mitt mål för december som jag vill nå och jag tänkte att det är bättre att springa fast bara fyra kilometer idag, än att sedan den sista december springa 20. Fyra här, fem där. Plötsligt har jag klarat av målet.

Idag kändes det förvånansvärt bra att springa. Jag hade byltat på mig ännu mer kläder, och kanske jag nu har knäckt koden för hur jag ska klä mig. Idag hade jag t-shirt, tjock tröja och vinterjacka. Tights, knähöga ullstrumpor och vintertights. Buff, mössa och tjocka vantar. Och jag frös bara lite om armarna. Jag tror att ifall jag tar en långärmad tröja istället för t-shirt så är det problemet löst. 

Idag blev det ändå över sex kilometer löpning och jag är igen ett steg närmare mitt mål för december. Det finns ännu en chans att klara av det. Jag vet att jag måste försöka få en bra start på månaden. För det kommer bli svårare att nå målet ju längre in i december vi kommer. Det kommer att bli längre dagar på jobbet och mycket att göra inför jul. Dessutom är det en roligare känsla att ha i slutet av månaden att veta att jag bara har 25 kilometer kvar. Än att ha 50 kilometer kvar. Mindre stress.

Jag tror att jag måste tänka så, att allt räknas. Att det är bättre att springa många korta pass i kyligt väder, än att vänta på varmare väder och sedan bara springa ett långpass. Som det ser ut nu, tyvärr, verkar det som om det kyliga vädret kommer att fortsätta. Lika bra att springa då.