Pust vad det är varmt alltså. Inte för att jag klagar, det gör bara löpningen lite jobbigare. Idag var första gången som jag påverkades av värmen. Jag var tvungen att gå mer än planerat, för det var för varmt. Lite eget fel också förstås, för jag kom iväg först halv tolv. Alldeles för sent. När det är så här varmt, borde jag nog springa innan tio. Gärna ännu tidigare.

Den här veckan har träningen varit helt okej. Det har inte blivit ett långpass, däremot har det blivit fyra löppass. Dessutom blev det faktiskt också en cykeltur. Det längsta jag sprungit på ett pass den här veckan var 12,5 kilometer. Det är ändå godkänt. För bara någon vecka sedan var det ju ett långpass. Nu springer jag så mycket längre redan att jag inte räknar 12 kilometer som långpass. Det är kul och lite konstigt hur snabbt gränsen flyttas. Vad jag räknar som ett långpass. De tre övriga passen jag sprang den här veckan har alla varit ganska lika. Lika långa och ungefär lika snabba. Ibland blir det bara så.

Nästa vecka ska det fortsättningsvis vara varmt, men då återgår jag också till jobbet. Då blir det kanske lättare med träningen. Man tycker ju att när jag har semester att jag skulle ha all tid i världen till träning, men då är det oftast så mycket annat som är roligare. Sola, bada och pina colada. Det är det positiva med morgonträning, träningen gjord tidigt på morgonen och sedan hela dagen ledig.

Nästa vecka ska jag komma tillbaka till maratonträningen. Jag måste springa långpass igen. Det är bra med fyra pass per vecka, men nu vill jag mer variation och struktur igen. Ett långpass, ett snabbare och ett vanligt lite längre distanspass.