Författare: hopihopi (sida 1 av 91)

Nyfriserad och redo för träning

Äntligen känner jag mig redo för träning igen. Min planerade cykeltur till och från frisören kändes bra och som om förkylningen inte längre hindrar mig från att träna. Visst var jag lite snorig, men sen igen blir jag alltid snorig av att cykla. Jag har inte tränat idag, främst för att jag inte vill förstöra min fina frisyr. Imorgon tänkte jag ge träningen ett försök. Jag kommer knappast att springa. Jag kommer antagligen att göra ett lättare styrkepass.

Jag vill inte gå ut för hårt. Dels på grund av min förkylning och dels för att jag inte gjort något sedan jag sprang mitt maraton. Träningsuppehållet blev lite längre än jag planerade ursprungligen, men nu känner jag mig verkligen redo för träning. Den här veckan kommer ännu att bli en lugn vecka. Ifall jag styrketränar imorgon, gissar jag att jag kommer att få brutal träningsvärk. Oberoende vad jag gör för övningar, eller med hur lätta vikter jag tar. Torsdag och fredag är långa dagar på jobbet och då finns inte mycket tid till träning. Det passar utmärkt för mig. Kroppen får extra vilodagar och tid att återhämta sig.

På söndagen blir det kanske en första löprunda. Då räknar jag med att både förkylningen och den eventuella träningsvärken är helt borta. Då har det i så fall gått tre veckor sedan jag sprang. På tre veckor har vädret ändrat från att springa i shorts på loppet, till att nu vara tvungen att ta fram löparjackan och långa tights. Det blev höst och kallt medan jag inte tränade. I morse var det tre grader ute. Tre! Glöm höst, det är ju för tusan vinter.

nyfriserad och redo för träning

Dela gärna

Jag blir smartare med åren

Jag är så redo för träning nu. Jag är trött på att vara sjuk. Jag är helt klart på bättringsvägen, men kanske inte riktigt hundra procent och därför väntar jag med träningen. Idag hade jag tänkt testa på zumban, men skippade det. Jag är fortfarande beroende av nässpray för att få luft genom näsan och jag snyter mig femtioelva gånger om dagen. Kanske inte den smartaste idén att gå på zumba i det läget. Även om jag säkert tagit det lugnt, eftersom jag inte kan koreografin och allt är nytt och så. Men ändå… Jag är stolt över mig själv. Jag har blivit smartare med åren.

Tidigare hade jag säkert tränat i det här tillståndet. Jag känner mig i princip frisk, detta snor och stoppade näsa är de enda symptomen. Tidigare hade jag antagligen valt att träna i alla fall. För att det börjar krypa i kroppen och för att jag vill ”testa lite”. Se hur det känns, även om jag innerst inne vetat att det är alltför tidigt för att träna. Jag är glad över att jag blivit smartare och har vett nog att vänta ut det. Jag vill nämligen inte bli förkyld igen.

Imorgon kommer det att bli ett första test till träning. Jag ska till frisören och jag har tänkt cykla dit. De är strax under två kilometer dit och det blir verkligen en mjukstart. Jag lär snabbt märka hur kroppen känns. Blir jag flåsig, är det jobbigt, får jag huvudvärk och en allmän sjukdomskänsla. Eller är allt frid och fröjd och kan jag kanske träna senare i veckan. Jag hoppas självklart på det senare alternativet. Motivationen och lusten till att träna är hög just nu.

Dela gärna

Två veckor sedan Tallinn maraton

Det har nu gått två veckor sedan jag sprang Tallinn maraton. Jag vet inte om det ännu heller sjunkit in, att jag klarade det (igen). På ett sätt känns det så självklart, klart att jag skulle fixa det. På ett annat sätt känns det helt overkligt. Jag fattar inte ännu heller hur stark jag kände mig genom hela loppet. Hur roligt jag hade. Det är klart att tiden förskönar minnet lite, men jag tycker på riktigt att jag inte hade någon dip under loppet. En liten dip när knät började göra ont vid 23 kilometer. Utöver det, bara positiva tankar, stark kropp och pigga ben.

Loppet kommer klart att bli ett lopp att minnas. Något jag kommer att kunna se tillbaka på med positiva minnen. Något jag ska tänka på i vinter när motivationen tryter. När snön piskar i ansiktet, det är stormvindar och sommaren och lopp känns långt borta. Då ska jag tänka på Tallinn maraton och hur roligt jag hade då.

tallinn maraton

Jag vet inte vad det är med Tallinn maraton. Jag har sprungit där fyra gånger och jag har bara positiva minnen därifrån. Loppet är alltid lika bra och jag presterar alltid bra i Tallinn. Inte nödvändigtvis tidsmässigt, men känslan och feelingen är alltid på top. Tallinn är bäst helt enkelt. Uuu… fick just bästa bloggidén när jag skriver det här, men det får bli ett skilt inlägg 🙂

Nu börjar träningslusten vara tillbaka. Det krävdes bara några dagar då jag inte fick träna, när jag var sjuk, och plötsligt vill jag inget annat än träna. Jag börjar känna mig återhämtad från förkylningen och tänkte smyga igång med träningen nästa vecka. Korta och lugna pass, kanske inte ens löpning ännu. Jag har fått världens lust till att träna styrka. Kanske jag inte är riktigt frisk ännu…

Dela gärna

Fredags länkkärlek

En ”bra” sak med att vara sjuk, är att jag hinner läsa en massa bloggar. Dessa har jag gillat extra mycket av olika orsaker. Fredagen till ära, lite länkkärlek varsågoda!

Karolina skrev ett inlägg om ”Kvinnorna jag växte upp med”. Ett inlägg om musik och oj, vilka minnen det väckte till liv. Spice Girls, Christina Aguilera, Pink, Destinys Child… Jag kunde typ alla låtar från listan, visste direkt vilken det var. Jag har sett videorna *öhm* ett antal gånger. Jag hade cd:n. Det var på den tiden jag fortfarande köpte cd:n och såg på MTV. Oh, those were the days… Nu kommer det en låt på radion och jag bara ??? Vem? Idol? Never heard.

Jessica Almenäs skrev för ett tag sedan ett inlägg om ”att inte passa in”. Det är så jag. På många punkter. In och läs.

Åsa har ny blogg på ny adress, det vill jag inte missa.

Maria har skrivit mycket om Köpenhamn den sista tiden. Plötsligt blir jag väldigt sugen på att resa dit nästa sommar. Vi var ju där förra året, men hann inte se något av Köpenhamn. Det blev mer som en genomresa av Danmark, men kanske ett nytt försök nästa år?

Vad vill du tipsa om idag?
Dela gärna

20 saker om mig

När man inte tränar utan mest känner sig sjuk och ynklig är det svårt att hitta på inspirerande blogginlägg. Då är det tur att det finns listor. I give you, 20 saker du kanske inte visste om mig.

1. Vad är ditt fullständiga namn?
Heidi Johanna Henriksson

2. Hur gammal är du?
34

3. Bor du ensam eller med någon/några andra?
Bor med Sam och två busfrön till katter. Milli och Manda

Milli och Manda

4. Hårfärg?
En odefinierbar råttfärg, slitet efter sol och sommar. Men ska till frisören nästa vecka och fixa burret

5. Ögonfärg?
Jag var nära att säga brun, men det är mina kontaktlinser som är färgade och har varit det de senaste 15 åren. Men typ grönblå

6. Hur lång är du?
159

7. Singel eller i ett förhållande?
I ett förhållande, gift

8. Vad spenderar du mest pengar på?
Resor

9. Hur många syskon har du?
Två äldre bröder

10. Favoritfärg?
Gul

11. Var handlar du ditt smink?
Mascara, nagellack och liknande billigare grejer, var som helst. Citymarket, tokmanni, sokos… Dyrare krämer i taxfree butiker på resor

12. Bor du i hus/radhus eller lägenhet?
Hus

13. Vad gör du varje dag?
?? Äter, sover, borstar tänder, går på toa… Vad gör jag inte varje dag?

14. Favoritmat?
Jag kan inte bestämma mig. Äter mycket pasta, soppa, jag gillar indiskt, jag gillar mexikanskt. Ge mig chili, lime, vitlök och jogurt och jag är nöjd 🙂

15. Vad ser du framemot till hösten?
Att börja träna igen. Vår kräftskiva inom familjen, som i år blir en ”höstfest”

16. Vem litar du på?
Sam och min familj. Mig själv

17. Favorit på youtube?
Adriene för yogavideon. Rachael Rays recept

18. Vad har du alltid i kylen?
Ägg, ost, smör. Diverse kryddburkar som sambal, thaicurry, ingefära, pesto

19. Är du en morgon eller kvällsmänniska?
Kväll, men jag har blivit bättre på att träna på morgonen

20. Varför bloggar just du?
För att det är kul att läsa tillbaka på gamla inlägg. För att kunna inspirera andra till träning.

Hur många av dessa saker kände du till?

Dela gärna

Kurerar mig från förkylning

Min förkylning visade sig vara av den värre sorten, jag har inte alls blivit bättre. Snarare sämre. Jag har helt tappat rösten. Jag hostar, harklar och jag bara väser när jag försöker prata. Det kommer inget ljud. Nu ska jag vara ledig i två dagar och förhoppningsvis är det bättre till helgen. Jag kurerar mig genom att äta kycklingsoppa, glass och dricka honungsvatten. Jag har även köpt ingredienser till att laga min ingefärashot igen. Det är kanske för sent för att det ska hjälpa nu, men jag tänker börja ta den i förebyggande syfte. Jag var inte sjuk på hela vintern eller våren när jag drack av den. Vet inte om det var tack vare den, men gott är det. Det kan inte skada att dricka av det igen tänker jag.

Dela gärna

Varje gång samma sak

Det händer varje gång. Jag hinner knappt uttala mig om att jag är sugen på träning, så boom. Förkyld. Jag är inte förvånad, det är nästan så att jag räknade med att bli förkyld efter maraton. Ett maraton är en stor påfrestning för kroppen och sliter mycket. Både på kropp, knopp och immunförsvar. Innan loppet kände jag mig lite krasslig, men valde att inte skriva om det här på bloggen. Jag gissade att jag inte egentligen höll på att bli sjuk, utan att det bara var tävlingsnerver. Vilket jag nog också i efterhand tror att det var. För på loppdagen vaknade jag pigg och kry, och själva loppet gick ju super.

Måste börja dricka av denna igen

Lika irriterande är det att vara förkyld i alla fall. Hittills är det ”bara” snuva. Men är det någon gång jag har tid att vara sjuk, eller att det passar, är det nu. Jag har inget lopp på kommande. Jag har inte inlett min träning. Jag har inget mål med min träning. Jag tränar inte överhuvudtaget för tillfället. Jag behöver inte känna stress över att jag missar något. Jag får helt enkelt några extra vilodagar under filten på soffan. Sen är det ju klart att jag inte vill vara sjuk, klart att jag helst skulle vara frisk redan imorgon. Att det här bara var en liten snorig dag, som gick över lika fort som den kom.

Jag tänker kurera mig med genom att slappa på soffan. Kolla på film, äta glass, klappa katter och ta det lugnt. Zumban får vänta, obviously, den går nästa vecka också. Den övriga träningen får också vänta tills jag känner mig frisk igen. Det positiva är att jag säkert hinna bygga upp lusten och suget efter träning igen. Komma tillbaka starkare och med mer motivation till att börja träna.

 

Dela gärna

Lusten börjar komma tillbaka

Lusten och peppen efter träning börjar komma tillbaka. Jag är inte sugen på löpning ännu, men det hänger också ihop med vädret. Det bara regnar och regnar ute, och det lockar inte alls att springa i regn. Just nu är jag mer sugen på att träna annat. Jag vill komma igång med yogan igen, för oj jösses vad jag har blivit stel. Kanske en ny yogautmaning? Åsa, har du några bra tips? Jag behöver något för stela ben och höfter. Fast för tillfället är jag så stel överallt, att det inte spelar någon roll vad jag gör för typ av yoga. Allt är bra och hemåt.

lusten efter yoga

Jag vill fortsätta med styrketräningen och utvecklas där. Jag har hållit igång det bra och det märks. Jag tror att det var en bidragande orsak till att jag kände mig så stark under mitt maraton. Jag orkade springa hela vägen och t.o.m öka tempot mot slutet. Benen var starka och jag kunde trycka på. Jag tror att mycket har att göra med alla knäböj, utfall och övriga benövningar jag kämpat med under våren och sommaren. Det är inte alltid kul, men jag vet varför jag gör det. För att bli en bättre och starkare löpare. Det har jag bevisligen blivit och det ger mig motivation till att fortsätta.

En tredje grej som jag funderar på att återuppta är zumban. Jag tänkte testa på det igen, se om jag fortfarande gillar det, och i så fall börja igen. Ha det som en kul grej att göra. Jag gillar musiken, jag gillar dans, jag gillade instruktören tidigare. Vad kan gå fel? Förutom att det kanske är just lite fånigt. På torsdagen tänkte jag gå första gången. Det känns lämpligt som komma igång efter maraton träning. Jag lär väl få äta upp det där 🙂 Komma hem genomsvettig, totalslut, med mjölksyra i benen, pulsen i taket och flåsig.

Dela gärna

Skavanker från löpning

Det är en sak att vara skadad, då ska man självklart inte springa. Det är en annan sak att ha små skavanker från löpningen. Det är inte så att det påverkar träningen, men det är inte alltid kul. Mina fötter har aldrig varit så fula som de är nu efter maraton. Redan på sommaren hade jag problem med blåsor på fötterna. Då påverkade det träningen till den mån att jag var tvungen att skjuta upp ett pass, för att jag inte fick på mig skorna utan att det gjorde ont.

dagsform

Nu efter Tallinn har det hela gått överstyr. Jag kände inget under loppet, men när jag tog bort skorna märkte jag fem stycken blåsor. Jag sprang inte i de skor som gav mig blåsor på sommaren, utan i ett par som jag inte haft problem med tidigare. Fast det är klart att ett maraton är mycket längre, och visst hade jag räknat med skavanker, men det här… Äckligt är bara förnamnet 😉 Mina blåsor är på samma ställe på båda fötterna. Vid stortån, under lilltårna och en extra på höger fot. På båda fötterna har jag tappat lilltånageln.

Det var blåsorna. Pulsbandet till pulsklockan är ett annat gissel. Jag vet att det (ibland) skaver och jag satte säkert en liter vaselin på de ställen jag brukar få märken. Hjälpte det? Inte direkt. Under brösten där jag fäster sändaren, har jag så många märken att jag tappat räkningen. Ett annat ställe är vid ryggen, där haken till bandet är. Det hjälper inte att springa utan klocka, för ibland skaver sportbh:n. Jag vet inte riktigt vilken som är problemet. Eller kanske är det en kombination av båda två. Det är alltid lika kul att duscha efter löpning, när jag aldrig vet om jag har nya sår eller inte. Det märks nog snabbt när jag blir blöt och det svider utaf helfvete.

skavanker från löpningBrukar du få blåsor eller andra skavanker när du springer?

 

Dela gärna

Det springs visst lopp

Det verkar som om det springs lopp till höger och vänster. I alla fall om jag scrollar på instagram. Det är Berlin, det är Köpenhamn, det är Stockholm… Jag vill också! Jag vill också känna peppen, pirret, njuta av stämningen, atmosfären, publiken. Jag vill känna mig i form, maxa eller bara ha kul. Äh, jag drömmer mig tillbaka till Tallinn i stället. Jag fick redan mitt lopp, jag ska ju egentligen vila.

jag vill också springa lopp

Fast jag känner hur suget efter träning och löpning kommer tillbaka. Om jag igår inte alls kände mig sugen, ökar det nu när jag kollar på bilder från lopp. Bilder från folk som kommer i stämning. Som är nervösa, ivriga, förväntansfulla… Allt det jag var för bara en vecka sedan.

Dela gärna
Äldre inlägg

© 2018 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑