Kategoriarkiv: Heidi tipsar

Currygryta med blomkål

Det var länge sedan jag tipsade om recept. Nu när det är höst känns det som om jag äter mer. Eller inte kanske mer, men jag har mer lust att laga mat och testa på nya recept. På sommaren blir det mest sallad, grillmat och chips. Det är kanske inte det mest inspirerande att varken äta eller tipsa om. Nu blir det grytor, värmande maträtter med mycket kryddor och chili. Dagens middag, och morgondagens lunch, var en currygryta med blomkål. Recept är härifrån, men jag skriver ut det här också. För fyra portioner.

currygryta med blomkål

Currygryta med blomkål

1 lök
1 blomkål
1 klyfta vitlök
2-3 msk curry
4 dl grädde
1 grönsaksbuljongtärning
1-2 dl vatten
1 paket kokta gröna linser
olja
salt, peppar

ris
mango chutney

Hacka lök, skär blomkålen i mindre buketter och riv eller hacka vitlöken.

Stek löken i lite olja tills den är mjuk, tillsätt blomkål och vitlök.

Tillsätt curry. Här ändrade jag lite på receptet. Jag hade kanske en matsked curry, en halv matsked garam masala och en tesked gurkmeja. Stek i någon minut, häll på vattnet och rör om.

currygryta med blomkål

Häll på grädde, jag hade 2,5 dl, grönsaksbuljong och salt och peppar enligt smak. Koka i ungefär fem minuter till blomkålen är nästan färdig.

Skölj linserna och vänd ner i grytan.

Servera med kokt ris och mango chutney.

Jag har lagat currygryta med blomkål tidigare, men då har det även innehållit kyckling. Det här gick precis lika bra. Det behöver inte alltid innehålla kött, protein får man från linser 😉

currygryta med blomkål

Smaklig måltid!

1

Med cykel till Airisto

Min cykel är fixad och jag kan cykla igen. Eftersom det fortfarande är bra cykelväder, plus att jag har ställen att bocka av från min lista över ställen att besöka i sommar, blev det idag en cykeltur. Den här gången till Airisto.

airisto

Jag har inte varit där på flera år, jag vet inte varför egentligen. Det är lätt Pargas bästa och finaste strand, badplats och hamn. Jag hade glömt bort hur fint där är. Tidigare var jag/vi alltid till Airisto ifall vi skulle till beachen. Vi och alla andra. Idag hade jag hela stranden och bryggorna för mig själv.


airisto

När jag gjorde min sommarlista över cykelställen var Airisto ett av ställena jag planerade att göra ett längre stopp på. Lunchpaus, eller kaffe, stanna på stranden innan jag cyklade hem igen. Jag borde ha hållit mig till planen, men jag tänkte inte att det skulle vara en så fin och varm sommardag som det faktiskt var.

Jag hade bara vattenflaskan och en liten smoothie med. Inte ens pengar för att köpa något. Innan jag cyklade hemifrån funderade jag på att ta en iskaffe med, och en liten picnic, men jag skippade idén. När jag satt där på bryggan, kollade på det glimmande havet med solen i ögonen och samtidigt veta att det här antagligen är den sista fina sommardagen, ångrade jag mig. Oj vad kaffe och picniclunch hade suttit fint där och då.

airisto

Nästa sommar tror jag att det får bli ett nytt besök till Airisto. Det hör till mina favoritställen i Pargas och jag vet faktiskt inte varför jag inte besökt det på flera år. Idag kom jag igen ihåg hur vackert där är.

1

Tammiluoto vingård

Jag fortsätter med att bocka av min lista över cykelplaner för sommaren. Nästa ställe att besöka var Tammiluoto vingård. Jag har varit där en gång tidigare, som gäst på bröllop, men då besökte jag bara festsalen i huvudbyggnaden. Där fanns ju hur mycket som helst att se. Tyvärr verkade jag vara den enda personen på plats, ingen personal,  hej hej och välkommen här inte. Jag irrade mest runt på gården, gräsmattan och stranden för mig själv och fotade, innan jag cyklade hem igen. Inte för att jag direkt behöver guidning, men en hälsning. Nu fick jag mest en känsla av att får jag ens vara här?

tammiluoto vingård

Hursomhelst, är Tammiluoto vingård jättefint. Det är alltså en äppelplantage med över 9000 äppelträd som tillverkar vin, cider och äppellikör av egna produkter. Där finns bastu, konferensutrymmen, ett café/bod och en stor festsal som jag då alltså besökt tidigare.

tammiluoto vingård

Jag hade planerat att köpa något att äta där och jag hade därför bara vattenflaskan och en gel med mig. Fail! Totalt blev det nästan 35 kilometer cykling, med en paus på kanske tjugo minuter när jag vandrade omkring på gården. Efter 25 kilometer cykling, kom vrålhungern och väggen emot. Att jag inte lär mig! Jag måste ha mer energi med mig, sen om jag hittar nåt kul ställe längs med vägen att äta på, kan jag spara min medhavda energi till nästa cykeltur.

tammiluoto vingård

Farten sjönk som en sten och det kändes som om jag inte kom framåt. Jag orkade inte trampa, utan jag hängde mest på styret. Så trött i benen, mjölksyra vid minsta lilla backe, inget tryck utan bara hungrig. Jag tror jag aldrig blivit så glad som när jag kom till Lielax vägskäl, för jag vet att därifrån är det bara cirka fyra kilometer hem. Det orkar jag cykla. Det är också väldigt bekant väg, eftersom jag nästan dagligen cyklar den när jag ska till jobbet.

3

Vegetarisk lasagne med spenat

När jag tipsade om hur man kan börja äta mer vegetariskt var ett av tipsen, ät vad du tycker om, bara vegetariskt. Det här receptet passar in i den kategorin. Vegetarisk lasagne med spenat och mozzarella. Som en vanlig lasagne, men istället för köttfärs använde jag mig av fryst spenat. Receptet är härifrån, men jag skriver ut det här också. För fyra rejäla portioner, snarare sex.

vegetarisk lasagne

Vegetarisk lasagne med spenat och mozzarella

ca 400 g lasagneplattor
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
2 röda paprikor
ca 500 g fryst spenat (jag hade 300 g)
500 g tomatkross
0,5 dl tomatpuré
1 grönsaksbuljongtärning
1 dl vatten
2 mozzarella ostar (à 125 g)
1 dl soltorkad tomat
1 dl riven parmesan
salt, peppar
1 msk torkad timjan eller oregano
olja eller smör att steka i

2 msk smör
3 msk vetemjöl
5 dl mjölk
salt, peppar

vegetarisk lasagne ingredienser

Skala och finhacka lök och vitlök. Kärna ur och hacka paprikan. Stek i lite olja i en stekpanna, utan att löken får färg.

Tillsätt den något tinade spenaten. I receptet stod det ca 500 g, men jag använde bara två påsar, 300 g totalt. Låt puttra i 3-4 minuter.

Tillsätt tomatkross, tomatpuré, buljongtärning och vatten. Låt puttra i ca 10 minuter. Smaka av med salt, peppar och torkad timjan eller oregano. Den blir inte direkt att se aptitlig ut 😉

Under tiden gör du bechamelsåsen. Smält smör i en kastrull och vispa ner mjöl. Häll på mjölk och låt såsen koka upp och tjockna. Smaka av med salt och peppar.

Smörj en ugnsfast form med lite smör.

Varva sedan tomat- och spenatsås, lasagneplattor (jag hade 12 st), bitar av mozzarella och bechamelsås. Översta laget ska vara bechamelsås, annars brukar jag inte vara så noga.

vegetarisk lasagne

Hacka de soltorkade tomaterna och strö över gratängen. Toppa med riven parmesan.

Grädda i 225 grader i ca 30 minuter. Jag brukar ha bakplåtspapper under som skydd ifall det vill bubbla över en massa. Späd med någon deciliter vatten under tiden ifall den känns torr. Det behövdes inte, men jag hade inte rätt mängd spenat heller.

vegetarisk lasagne

Täck med folie mot slutet, ifall den blir för bränd. Behövdes inte heller.

Testa gärna och berätta vad du tyckte. Jag skulle nästan våga påstå att det går att ”lura” barn eller skeptiska/kinkiga personer med denna lasagne. Det ser nästan ut som köttfärs, alla små spenatbitar, säg att det är oregano 🙂 Och paprikan kan man plocka bort.

vegetarisk lasagne

Smaklig spis!

2

Minnen från resor

Jag fick idén till detta inlägg från min favoritresebloggare Marias Memoarer. Hon hade skrivit om sitt resiga hem. Jag tyckte att det var en rolig idé eftersom vi också samlat på oss en hel del minnen från resor. Mycket foton förstås, men även andra föremål och souvenirer.

minnen från resor

Minnen från resor

Lite beroende på vad det är för sak, är det placerat på olika ställen i huset. Vissa finns i vardagsrummet, som foton och tavlor, medan andra är placerade i brasrummet ovanpå bokhyllan.

Den största saken är en vattenpipa, som faktiskt inte är köpt från en resa, men den får vara med i alla fall. Den mindre, blåa vattenpipan är köpt från en marknad i Turkiet. De har inte blivit använda sedan vi skaffade kissor.

Stenarna är från Rhodos och från Kroatien, medan snäckorna är från Kuba. Nu när jag tittar på samlingen önskar jag att jag plockat fler snäckor.

Till näst har vi en tvål, köpt på en marknad i Thailand. Den är inte lika i fin i färgen längre, men doftar förvånansvärt mycket ännu. Den är ändå köpt år 2011. Här finns även en kubansk cigarr och några små gosedjur. En koala från Australien och en nalle från London. Bredvid nallen finns en katt gjord i trä från Gambia.



minnen från resor

Efter varje resa, från och med Australien 2017, gör jag fotoböcker. Jag har någon gång tänkt att jag ska ta och gå igenom gamla bilder från tidigare resor och beställa fotoböcker som minnen av dem också, men det är såå mycket jobb. Välja bilder, hur jag vill ha dem i böckerna, byta bild, ändra layout, byta tillbaka. Jag har gjort böcker om Australien, vår roadtrip, Kroatien, Gambia och Kuba. Samma resor och mycket samma bilder som även finns här på bloggen. Jag beställer mina via Smartphoto, men det finns ju andra med samma tjänst.


minnen från resor

Det här är ett projekt som jag äntligen gjort klart nu när jag varit permitterad. Sam har sparat på diverse lappar, biljetter, kartor, broschyrer från olika resor. De har legat i bokhyllan och skräpat. Högen har fyllts på och jag har irriterat mig på den. Det är kul att titta på, men de kommer mer till sin rätt när de ligger prydligt i en mapp 😉

Det äldsta som här finns är London Eye biljetter från 2009. Nu tror jag tyvärr att mappen inte kommer att fyllas på speciellt mycket mer, eftersom allt finns i mobilen.

minnen från resor

När vi sedan byter rum till vardagsrummet möts man av denna tavla. Det är en poster på en världskarta, som Sam sedan fixat en gammal anslagstavla bakom och byggt en ram. En nål per land/stad vi varit tillsammans till. Vi har till exempel båda varit till Norge, men till olika ställen och därför ingen nål där. När man ser världen på det här viset, konstaterar jag alltid att vi nog inte varit till många ställen i alla fall. Världen är stor, och vi har bara sett en bråkdel av den.

I vardagsrummet hänger även foton från olika resor. Fotona är beställa från Smartphoto och ramarna är från typ Clas Olsson. Den stora tavlan är en av mina favoritbilder från Australien. Fotat genom fönstret på vårt hotellrum. De övriga fyra är nya tavlor, men gamla bilder. Auckland, Mostar, Kroatien och Kuba. Jag har haft tråkigt som permitterad.

minnen från resor

På kylskåpet finns magneter från våra resor. Det är ett måste att köpa när vi är på resa, men ibland finns det inga. Till exempel när vi var till Fathala i Senegal, hittade vi ingen. Jag hade trott att det skulle finnas en massa krimskrams till salu vid safarin, men det fanns inga magneter. Av någon anledning har vi inte heller någon magnet från Köpenhamn eller Hamburg. Jag gillar platta, fina där orten/landet står på magneten. Kuba sticker ut i sin fulhet, men det fanns inga andra alternativ. Magneter började vi köpa från och med Thailand, vi har nog varit på resor tillsammans tidigare.

minnen från resor

minnen från resor

I köket finns även en kökshandduk från Australien. Jag har ju självklart andra handdukar också, men den här råkade faktiskt vara i användning.

minnen från resor

Har du några roliga souvenirer som minnen från resor?

2

Chokladkex för latmaskar

Mina dagar går fortfarande ut på samma sak. Städa, träna, baka, gå. Jag testar en massa nya recept som blivit populära på Instagram. Till exempel Dalgona coffee (inte så gott) eller Brookies (betydligt godare). Brookies är chokladkex som är en blandning mellan brownie och cookie. Sega, kladdiga och chokladiga. Kanske för att de innehåller en hel platta choklad…

chokladkex för latmaskar

Jag har nu upptäckt ett annat recept som påminner om brookies, men som är betydligt enklare och snabbare att laga. Ingen vispande och smältande av olika saker, blanda först det här och sen det där. Utan blanda alltihop på en och samma gång. Chokladkex för latmaskar. Dessutom äggfria. Receptet är härifrån, men jag skriver ut det här också. För 18 kex.

Chokladkex för latmaskar

75 g smör
2 dl mjöl
1 dl socker
1 dl sirap
0,5 dl kakao
2 tsk vaniljsocker
2 tsk bakpulver
1 nypa salt
(flingsalt)

Smält smöret. (Okej, ljög visst. En sak måste smältas)

Blanda alla andra ingredienser och häll på smöret. Blanda till en smet.

Enligt originalreceptet skulle man rulla bollar av smeten och sedan platta ut dem till 3 cm stora kex. Orka! Jag tog en matsked och klickade på bakplåtspapper 🙂 Nio stycken per plåt.

Grädda i 175 grader i ca 10 minuter.

Jag tycker att det är gott att strö flingsalt på (efter gräddningen) när man bakar med choklad, men där gör man som man vill.

De här chokladkexen blir mera knäckiga i smaken på grund av sirapen och de är inte lika kladdiga som brookies. Men jag tror nästan att jag kommer att baka dessa oftare, för de är så enkla att laga och att jag alltid har ingredienserna hemma. Det tog på riktigt max 15 minuter att laga dessa kex.

Testa!

7

Fler tips på tv-serier

Jag har tipsat om tv-serier tidigare, men eftersom det inte finns så mycket annat att göra just nu än att kolla på tv, har jag upptäckt nya favoriter. Jag tycker alltid om att läsa andras tips på tv-serier. Det finns alltid någon serie jag inte hört om tidigare, som kanske sedan blivit en ny favorit hos mig. Jag hoppas att ni tack vare det här inlägget hittar något nytt att kolla på. Kommentera gärna om ni har fler tips på tv-serier på lager. Jag tar tacksamt emot tips.

tips på tv-serier

Tips på tv-serier

Homeland
Jag har sett på Homeland från början. Det här är nu den åttonde och sista säsongen som visas. Det händer hela tiden något, men jag tycker ändå att man hänger bra med i handlingen. Man behöver inte ha sett alla säsonger, även om det bygger vidare hela tiden. Serien handlar om Carrie som jobbar för CIA och lider av bipolär sjukdom, som påverkar hennes jobb. Hon har oftast egna idéer och går sin egen väg. Kan man lita på Carrie och tro på det hon säger? Den åttonde säsongen utspelar sig i Kabul. Mycket politik, vem kan man lita på, är alla faktiskt på den goda sidan.

Westworld
Jag har tipsat om den här serien tidigare, men jag gillar den fortfarande. Till skillnad från Homeland hänger jag inte alltid med i handlingen, men jag fortsätter att kolla i alla fall. Det märks att det är samma person (er?) som bakom tv-serien Lost. Mycket som man inte förstår direkt, mycket framtid/dåtid/nutid, vem är god vem är ond? Vem är sig själv? Det här är den tredje och sista säsongen och det återstår att se ifall allt hänger ihop till slut, eller ifall jag sett alla avsnitt i onödan och borde ha slutat efter första säsongen. Som med Lost…

The Big Bang Theory
En serie som slutade 2019, det finns tolv säsonger totalt. Har ni inte sett den, har ni något roligt framför er i många, många avsnitt. Jag gapskrattar i varje avsnitt. Serien handlar om ett gäng nördiga kompisar och deras vardag. Flickvänner, jobb, kompisar, studier blandat med fysik och matematik. Förvånansvärt rolig och charmig serie.

Jamie’s ultimate veg
Det här är jag faktiskt lite osäker på ifall man kan kolla på i Finland eller inte. Den visas på Sveriges TV8, men recepten hittas i alla fall här. Jag vill laga och äta av allt. Jag försöker äta mer vegetariskt och via den här serien har jag fått en massa ny inspiration och recept. Jamie Oliver är en av mina favorit tv-kockar, jag har lagat många av hans recept tidigare. Jag tycker oftast om hans tv-program, det här var inte ett undantag. Programmet bevisar också att vegetariskt inte behöver vara tråkigt, eller bara bestå av sallad och gurka.

Vilken är din favorit tv-serie?

3

Heja Valio!

Som ni kanske vet använder jag mycket mifu i min matlagning. I något skede var det här till och med Mifubloggen. Mina överlägset mest lästa inlägg var recept på mifu. Mifu görs av Valio och jag har aldrig haft något att klaga på. Jag har snarare alltid varit väldigt nöjd med produkten. Jag har tyckt om smakerna, och det kommer hela tiden nya produkter att testa.

För kanske två veckor sedan lagade vi wok med mifu. Jag börjar alltid med att steka strimlorna skilt och sedan ta bort dem från stekpannan innan jag lägger i resten av ingredienserna. Nästan genast när jag började steka märkte jag att något var fel. Strimlorna blev till en enda stor klump och påminde mest om smält ost. Jag försökte separera mifun med en kniv, men det drogs hela tiden tillbaka till en  klump. Vi åt av woken, det var ingen fel i smaken, men konsistensen var underlig.

heja valio

Vi hade just precis köpt mifun, det var långt kvar på bäst före datumet. Det kunde alltså inte vara det som var felet. På lördagen kontaktade jag (äntligen) Valios kundservice via deras hemsida. Eftersom det var påsk dröjde det till tisdagen, alltså igår, innan de svarade. Jag skulle få tio euro hyvitys (vad heter det på svenska? reklamation?). Det för en produkt som kanske kostar tre euro.

Så här ska det se ut

Idag kollade jag på bankkontot och där låg pengarna. Heja Valio! Supersnabbt svar, bra hyvitys och snabbt in med pengarna.

Två tummar upp för Valio!

 

3

Focaccia med soltorkad tomat, oliver och vitlök

Vad gör man när man har tråkigt hemma? Bakar bröd. Den här gången blev det ett nytt recept och en annan typ av bröd än jag brukar baka. (Ta det brödreceptet som ett tips, ifall jästen och torrjästen är slut i butiken. Det bakas med soda.) Dagens bröd är kanske inte tänkt till frukost, utan mer att njuta av som det är.  Focaccia med soltorkad tomat, oliver och vitlök. Receptet är från en bok av Wenche Frolich med det fantasifulla namnet, Bröd, men boken är jättebra. Jag har nästan testat mig igenom alla recept. Det här receptet ger ett bröd, en plåt.

focaccia med soltorkad tomat

Focaccia med soltorkad tomat, oliver och vitlök

25 g jäst (jag hade en påse torrjäst)
3 dl ljummet vatten
3/4 dl olivolja
1 tsk grovt salt
8-9 dl vetemjöl
1 vitlöksklyfta
½ dl soltorkade tomater
½ dl svarta oliver

flingsalt
extra olivolja till formen
extra soltorkade tomater och oliver att strö på brödet

Rör ut jästen i det ljumma vattnet, tillsätt olja och salt. Blanda i mjölet, lite åt gången. Tillsätt finhackad vitlök, hackad tomat och hackade oliver. Blanda i så mycket mjöl att du får en smidig och elastisk deg. Bearbeta degen i 10-15 minuter. Smörj en bunke med olivolja och vänd degen i oljan. Låt jäsa cirka två timmar under bakduk tills degen är dubbelt så stor.

Smörj en bakplåt eller en stor form med olivolja. Knåda degen lätt och lägg över på mjölat bakbord. Kavla ut degen så att den blir lika stor som plåten. Flytta över på plåten och låt jäsa i cirka 30 minuter.

focaccia med soltorkad tomat

Gör fördjupningar i degen och fyll dem med bitar av soltorkad tomat och oliver. Strö över lite olivolja och flingsalt.

Grädda brödet i 20 minuter i 200 grader.

focaccia med soltorkad tomat

(Brödet är ganska saltigt och ganska oljigt/fett, men gott är det 🙂 )

2

Tips för Kuba

Det här kommer att bli det sista inlägget om Kuba, tidigare inlägg finns att läsa här. I det här inlägget tänkte jag ta upp tips för Kuba. Ett liknande inlägg som jag skrev om Gambia. Något jag önskar att jag vetat innan resan.

Mina tips för Kuba

Ta med egen mat/snacks

Vi hade lärt oss från Gambia, att det inte finns mycket i butikerna ifall man vill ha snacks. Vi hade med två burkar chips och lite godis. Det hade behövts mer. Alltså jag vet inte riktigt hur jag ska förklara maten… Det var inte gott.

tips för kuba

Vi bodde på ett all inclusive hotell där allt ingick. Frukost, lunch, middag. Snackbar, poolbar, dricka dygnet runt. Vi hade läst på nätet att maten inte var någon höjdare, men vi tänkte inte så mycket på det. För så står det väl alltid och vi är inte kinkiga. Vi ville mest ha lite snacks att ha på stranden. Inte kunde vi väl behöva ha med mat mat. När det en gång skulle finnas allt på hotellet. Bara att välja och vraka.

Vi har en gång tidigare bott på all inclusive hotell och redan då konstaterat att det inte är för oss. Skramlet i matsalen, samma mat hela tiden, att det inte är så gott och så vidare. Redan första dagen vid middagen, (vi åt ingen lunch den dagen,) tänkte vi. Nej fan! Ska vi äta här i en vecka? Vi hade absolut ingen aptit. Det är konstigt att man är hungrig, man vet att man borde äta, men i samma sekund man stiger in i matsalen försvinner lusten.

Det var sånt oljud, det var matos och det var en massa underliga röror. Alla gick runt borden, lyfte på locken till skålarna, rörde lite i grytorna och tog ingen mat. Gick ett varv till och tog några pommes frites. Det fanns inget att äta. Det såg ut att vara mycket, men det var mest samma sak i olika former. Samma ost i skivor, kuber, spiraler, bitar, runda bitar… Jag är på riktigt inte kinkig, men jag vill liksom inte äta kapris till middag. Eller skivad ost som var samma som på frukosten.

vem vad vilken

När Sam sen ännu på dag två blev matförgiftad och spenderade en natt i badrummet, försvann den sista aptiten. Han var så dålig att han var tvungen att besöka läkare. Och det är en orsak till att det inte blev något tennisspelande för oss. Energin och orken fanns inte. Varken för honom eller för mig.

Det var inte bara hotellets mat som var dålig. Vi testade på olika restauranger. En på hotellområdet och en helt vanlig. Spagetti frutti di mare, var pennepasta med tomatsås och mögelost. Spagetti carbonara var ost, ost och ännu mer ost.

tips för kuba

Nu låter jag säkert jättegnällig, men jag vet inte hur jag ska förklara saken. Maten var inte bra. Samtidigt förstår jag det lite. Kuba har ju ingen egen matkultur och det är förstås svårt att ha det när man inte vet vad som fås in. Kuba har inte handelsavtal med många länder, på grund av olika blockader. Butikerna gapar tomt, och det är mer enligt principen man tager vad man haver. Det att jag får pennepasta när det ska vara spagetti, stör ju inte mig egentligen, men det beskriver situationen.

Vad åt vi då? Sam åt ris och vitt bröd, på läkarens ordination. Jag åt ris, någon ärta, ananas och tacosås. Till frukost åt jag friterade munkar. Sött bröd med osaltat smör, och någon form av chorizokorv. För att ens få lite smak i maten. Gäster som varit på hotellet tidigare, eller i Kuba, eller läst ett sånt här inlägg någonstans, hade egna kryddor med. Ketchup, barbecue sås, senap, grillkrydda…

Ta med kattmat

På hotellområdet och vid poolen fanns många kissor. De var allas kompisar och såg ut att vara välmående. Jag önskar att jag hade tagit med kattmat, torrfoder eller godis. Vissa gäster hade med, eller hade kanske köpt, och matade dem. De gästerna var extra populära och katterna kom rusandes när de kände igen gästerna som hade mat. Några försökte mata kissorna med ost eller korv från frukostbuffén och det dög inte åt dem heller 🙂

tips för kuba

Ta med en termos

Vi hade båda med varsin termos. Vi använde våra som vattenflaska och de var jättebra att ha med på stranden. Vattnet hölls kallt hela dagen, fastän flaskan blev varm. Vår flaska var kanske en halv liter, men många gick med betydligt större flaskor. Nästan alla vi mötte hade en termos och jag tror inte att de innehöll bara vatten. Vissa utnyttjade all inclusive servicen med dricka dygnet runt lite mer än vi gjorde. På det sättet behövde de inte hämta mer öl/drinkar lika ofta. Utan de gjordes direkt i termosen. En liter mojito? Men visst.

Ta med varma kläder och sockor

Även om det var varmt i Kuba, gjorde fukten att det kändes kyligt på kvällarna. Vårt hotellrum var som en unken, fuktig källare och jag var väldigt glad över mina yllesockor på natten. Vi hade en AC i vårt rum, men den gick inte att justera till att blåsa varmt. Så jag frös om nätterna. Och vad är det med alla varma länder? Varför måste AC:n vara på femton grader i alla butiker, bussar, taxin? Brrr!


tips för kuba

Ta med toalettpapper

Vid de flesta allmänna toaletter som på restauranger, caféer och flygfältet fanns det en kvinna som mot en liten slant gav dig toapapper. Den lilla biten räcker inte långt ifall du både vill lägga något på sitsen (och det vill du!), göra dina behov och torka händerna på något efteråt. Ha med lite eget, eller ta från hotellet när du ska out and about. Finns det ingen kvinna och det är gratis, vill du  inte besöka toan. (Trust me, du vill knappt besöka den du betalat för heller)

tips för kuba

Jag inser när jag läser mitt inlägg att jag säkert låter jättegnällig, negativ och som om jag inte skulle rekommendera Kuba, men det gör jag. Det här är bara mina tips för Kuba för att få en bättre upplevelse.

Havet var fantastiskt, stranden jättefin. Solnedgången magisk. Havanna var helt klart värt ett besök och där fanns mycket att se och göra. Det som drar ner betyget för resan var nog maten och Sams matförgiftning. Det kan ju i och för sig hända var som helst, men det är första gången för oss. Hade det inte hänt, hade vi säkert ätit ute på restauranger mer och då hade maten förhoppningsvis varit godare. Orken högre och humöret bättre. Nu for ju tyvärr i alla fall en dag av semestern till spillo, bara för att vi inte orkade göra något.

varadero beach
bortkommen
varadero beach1