Kategoriarkiv: Löpning

Tre dagar med morgonlöpning

Kroppen känns förvånansvärt pigg och fräsch med tanke på att det blivit tre dagar med morgonlöpning. Plus fredagens längre pass. Jag vet inte när jag senast skulle ha sprungit tre dagar i rad. Tre dagar med morgonlöpning dessutom, det händer aldrig. Inte ens på en semesterresa i ett varmt land.

tre dagar med morgonlöpning

Det har varit lite segt att komma upp på morgonen. Jag hade helst velat fortsätta sova, men jag har stigit upp i alla fall. Ätit en banan, druckit lite vatten och klätt på mig. Den första kilometern är alltid värst. Då har jag mest promenerat för att värma upp och piggna till. Efter det brukar det lossna och jag kan springa på.

Just nu springer jag ”intervaller” på morgonen. På fredagen när jag sprang mitt längre pass, sprang jag längre i ett svep och jag vet nog att jag kan och orkar, men för tillfället tycker jag det är ganska kul med intervaller. Jag brukar springa 900 meter av en kilometer, så går jag 100 meter och så börjar jag om från början. Lite beroende på hur trött jag är eller hur varmt det är, kanske jag springer 800 och går 200. Mot slutet brukar jag sedan lägga in spurter. Springa 200, gå 100. Eller som idag, springa 100, gå 100.

Jösses vad 100 meter kan kännas jobbigt! Då är det fullt ös som gäller, inte jogg. Idag var jag nere på 4:30 tempo vilket är galet snabbt för mig just nu. Så snabbt att jag typ snubblade på mina egna fötter. Benen hängde inte riktigt med i tempot och koordinationen fanns inte.

tre dagar med morgonlöpning

Nu kommer det att bli några dagars vila från löpningen. Även om allt känns bra i kroppen, är tre dagar löpning i rad ändå ganska mycket för mig. Dessutom lovas det regn och så mycket gillar jag inte morgonlöpning att jag skulle vilja springa i regn 🙂

3

Äntligen har jag flyt i löpningen igen

Jag kämpar på med min löpning, även om det blivit mycket transportcykling till jobbet under sommaren. Jag har sprungit två gånger i veckan, oftast tidigt på morgonen. Ibland kortare, ibland lite längre, ibland har jag mest gått och ibland har jag försökt mig på intervaller. Alltid med en varierande känsla i kroppen. Nu känns det som om jag äntligen har lite flyt i löpningen igen. Som om det fungerar. Där varje pass inte är ett kämpande och att ta i, utan det går av sig självt.

flyt i löpningen

Jag orkar springa längre sträckor. Jag behöver inte ta gåpauser hela tiden, utan jag kan tassa på. Det är inte lika flåsigt, benen är inte lika tunga, utan allting känns lättare. Som om kroppen har fattat vad den ska göra och huvudet hänger med. Oftast orkar kroppen nog mer än vad jag tror, men huvudet säger stopp. Visst skulle det vara skönare att gå? Är det inte lite väl flåsigt? Och jag lyssnar och går. Fast jag nog hade orkat springa lite till… Men nu när jag har flyt i löpningen igen, kan jag lättare ignorera rösten som säger att jag ska gå.

Dagens löpning var ett bra pass. Under fredagens längre pass kändes det som om det fanns mer att ge i kroppen och det gjorde det även idag. Konditionen är det inget fel på. Jag orkar springa längre igen och  jag är inte trött när jag kommer hem. Jag har alltid en känsla av att jag skulle ha kunnat fortsätta springa ännu. Det är den bästa känslan att ha. Det gör mig mer motiverad till att fortsätta träna. Nu när jag märker att det går åt rätt håll och att formen är på väg uppåt.

Hur går din träning för tillfället? Är du inne i ett bra flyt? Eller har du sommarpaus?

1

Springa på dagen

Springa på dagen, kan man ens göra det nu när det är varmt? Jag som bara har sprungit tidigt på morgonen hela sommaren. För att just undvika värmen och gassande sol. Redan då har jag haft varmt och svettats mycket. Hur skulle det då kännas att springa  på dagen? Inte så tokigt faktiskt.

springa på dagen

Det blev en bra start på del två av min semester. Jag skulle springa ett lugnt och mysigt pass, men det blev något helt annat. Det blev det längsta passet på länge och med en riktigt bra känsla. Som om det finns mer att ge. Både när det gäller tempo och distans.

Med tanke på hur mycket jag cyklat den senaste tiden är jag förvånad över hur bra det kändes i kroppen. Hur lätta benen var och hur enkelt allting flöt på. Jag kom in i en bra rytm och kunde springa på i ett hyfsat tempo. Jag var inte tvungen att ta gåpauser, utan jag kunde springa hela vägen. Tass tass tass, en fot framför den andra.

Det är en känsla jag saknat. Det är kul med intervaller tidigt på morgonen, men jag saknar nog mina långpass. Dagens pass var inte ens ett långpass, det var bara längre än jag sprungit den senaste tiden. Jag har saknat känslan av att vara inne i ett flow och kunna springa länge. När allting bara funkar och det känns som om jag kan springa i oändlighet. Intervaller ger inte samma känsla, även om de är kul på ett annat sätt. Då känner jag mig mera stark och snabb än kanske uthållig och seg.

Nästa vecka har jag som sagt semester och då kommer det inte att bli någon cykling. Då kommer jag igen att satsa på löpning. Gärna lite längre pass, eftersom dagens runda helt klart gav mersmak.

3

Har jag följt min plan?

Knappt hann jag skriva om mina träningsplaner för semestern innan semestern var över för den här gången. Hur har då gått? Har jag följt min plan? Ganska bra ändå tycker jag. Jag har sprungit tre gånger och jag har styrketränat en gång. Godkänt med andra ord. Det enda lilla minuset är att det inte blev något långpass löpning. Det längsta jag sprungit var nio kilometer.

har jag följt min plan?

Alla mina löppass har varit ganska likadana. Ungefär lika långa och med samma tempo. Det är ju självklart inget fel med det, men jag vill så mycket mer. Jag vill springa långt, jag vill springa intervaller eller tempopass, men jag vet samtidigt att tidigt på morgonen på tom mage inte är den bästa tiden för kvalitetspass. Och just nu är det för varmt för att springa någon annan tidpunkt på dygnet. Så mycket vill jag ändå inte springa kvalitetspass att jag skulle stiga upp ännu tidigare för att hinna äta först. Klockan åtta är tidigt nog för mig 🙂

Dagens löppass gav i alla fall hopp om att det finns fart i benen. Att jag kan springa fort tidigt på morgonen. Jag tycker det fungerar bättre ifall jag springer i intervallform. Jag springer några kilometer i vanligt tempo och sedan lägger jag in fartökningar. 200 meter fort, 100 meter gång. Detta upprepar jag sedan i någon kilometer. På det här sättet får jag känslan av att springa fort, men jag hinner återhämta mig medan jag går.

Just nu vet jag inte riktigt hur jag ska göra i fortsättningen. Nästa vecka återvänder jag till jobbet och då kommer jag att cykla. Åtminstone några gånger i veckan. Sedan borde jag styrketräna. Plus att jag självklart vill springa också. Jag har inte bestämt mig för ifall jag ska göra upp en träningsplan eller inte. Jag tycker om att ha en plan, men vet också att det är svårare med en plan på sommaren. Det är så mycket annat som lockar. Har jag sedan inte följt min plan blir jag lätt besviken, även om jag ändå tränat mycket. Då är det själva planen som spökar i bakhuvudet och i träningsmängden i sig.

2

Hur kan dagsformen skilja så mycket?

Det är konstigt hur dagsformen kan skilja så mycket. Både igår och idag har jag sprungit på morgonen innan frukost. Nästan identiska förutsättningar, men helt olika känsla. Igår nio kilometer utan problem. Idag fem, varav två löpning och tre promenad. Okej då att gårdagens nio kilometer kanske påverkade, men jag orkade knappt gå. Jag var trött, det var segt, benen var tunga. Ingenting stämde. Igår kunde jag springa nio kilometer i bra tempo med fartökningar mot slutet och då hade jag stigit upp klockan sju(!) Idag masade jag mig ur sängen halv nio och gick några kilometer innan jag var tillräckligt vaken för att försöka springa.

Jag förstår nästan inte hur dagsformen kan skilja så mycket? Hur det kan vara en helt annan känsla från dag till dag. När allt annat runtomkring är likadant. Samma tidpunkt, samma skor, likadan uppladdning med mat och sömn. Igår var det kul att springa, idag ville jag mest lägga mig ner i ett dike. Varje gång jag försökte springa kändes det tungt. Benen var som stockar och svarade inte alls när jag tryckte på. Det fanns ingen power. Så jag gick mest.

Det är ändå ganska skönt att vara uppe tidigt på morgonen, även om själva löpningen idag kändes så där. Det är inte mycket folk ute, jag kan stanna och fota som jag vill. Fast jag inte sprang idag, hade jag ändå väldigt varmt. Jag ska komma ihåg den här känslan på vintern när jag kämpar i snöstorm. Att nu kan jag åtminstone springa i shorts, även om det känns jobbigt.

hur kan dagsformen skilja så mycket?

1

Träningsplaner för semestern

Den här veckan har jag semester och i det här inlägget tänkte jag skriva om mina träningsplaner för semestern. Nu när jag har tid att träna och inte behöver ta hänsyn till arbetstider. Jag kan fast träna varje dag om jag vill. Samtidigt vill jag ändå inte klämma in hur mycket program som helst, varken träning eller annat, eftersom jag bara har en vecka semester. Jag vill vara ledig också.

träningsplaner för semestern

Träningsplaner för semestern

Prio nummer ett kommer att vara löpning. Cykla kan jag göra sedan när jag börjar jobba igen. Nu vill jag springa. Eftersom det kommer att vara varmt, kommer jag att satsa på morgonlöpning. Det är den bästa starten på dagen. Att ha träningen gjord tidigt på morgonen för att sedan ha hela dagen på mig till annat skoj. Sola, sitta på en uteservering, göra någon utflykt. Träning gjord och jag behöver inte tänka mer på saken.

Det enda lilla minuset med morgonlöpning är att det kanske inte blir så mycket kvalitet på passet. Jag tycker om att springa innan frukost. Springa min runda och sedan äta frukost ute på terrassen i lugn och ro. Ifall jag springer innan frukost, blir det varken intervaller eller långpass, utan mysrundor. Samtidigt vet jag med mig själv att jag inte orkar springa senare på dagen mer. Då är jag för slö efter alla timmar i solstolen, eller så har vi andra planer. Då är det bättre att jag tränat tidigt på morgonen, även om det kanske varit ett kortare pass.

Jag vill springa åtminstone tre gånger. Ett av passen vill jag att ska vara ett längre pass. Jag vill skriva långpass, men nu ska vi vara realistiska ändå. Tio kilometer ska jag väl klara av att springa, oberoende om det är på morgonen eller inte.

Utöver löpning vill jag styrketräna. Eller vill och vill, men jag vet att jag måste. Under juni blev det inte ett enda styrkepass och det börjar kännas i kroppen. Hållningen är katastrof efter många timmar på cykeln, och benen känns klena. Ifall jag vill klara av kommande utmaningar senare i sommar, är det nog dags att jag tar tag i styrketräningen igen. Det kan jag dessutom göra utomhus i solen. Inga ursäkter med andra ord.

Vad har du för träningsplaner för semestern?

 

1

Vilken start på min semester

Vilken bra start jag fått på min semester! Jag började dagen på bästa möjliga sätt igen, nämligen med morgonlöpning. Det har lovats varmt väder, men jag vill verkligen springa. Då fungerar det bäst att göra det tidigt på morgonen. Innan det blir alltför varmt och innan jag parkerat mig i solstolen och blivit för slö för att springa.

vilken bra start på min semester

Det är en vecka sedan jag senast sprang. Jag har dessutom cyklat massor. Det är varmt. Jag har kanske inte ätit och druckit som jag borde. Jag trodde nästan att löpningen skulle kännas dålig. Men inte då! Det gick över förväntan.

Det fanns tryck i benen, flåset var det inget fel på och värmen störde mig inte. Jag sprang över åtta kilometer idag, vilket är jättebra för att vara morgonlöpning. Det är den bästa tänkbara starten på min semester då jag planerar att träna mer. Transportcykling till jobbet lär det ju obviously inte bli, men det betyder att jag kan träna annat. När jag cyklat till jobbet har jag inte tränat något annat den dagen, även om kanske lusten till löpning funnits. Nu kommer jag att ha både tid och möjlighet till träning.

Dagens löpning gav en indikation om att formen finns där. Om jag kan springa över åtta kilometer tidigt på morgonen med sämre uppladdning, hur bra kan jag inte springa när jag laddat upp rätt. Ätit bra, druckit bra, sovit bra? Inte cyklat 120 kilometer dagarna innan, utan har pigga, fräscha ben? Jag tror att min semesterträning kommer att bli kul och det är något jag ser framemot.

Har du semester nu?

1

Träningssammanfattning juni

Inte som jag tänkt mig, men helt okej ändå. Ungefär så kan jag beskriva min träningssammanfattning för juni. April och maj var bra träningsmånader, juni blev lite sämre. Eller det blev mindre löpning än jag tänkt mig, men desto mer cykling. Juni var också den första månaden på länge som jag inte hade ett träningsmål. Inte över hur långt jag ville springa, hur många pass eller hur mycket cykling.

träningssammanfattning juni

Träningssammanfattning juni

Löpning: 51,8 kilometer
Cykling: 272 kilometer

I början av juni protesterade kroppen lite och det bidrog till en minskad träningsmängd. Det var orsaken till att jag inte gjorde upp några träningsplaner och inte hade något mål. Nu verkar kroppen vara med på noterna igen och jag tror att juli kommer att bli en bättre träningsmånad. Jag vågar lita på att kroppen håller igen och att jag kan träna som jag vill. Längre löppass, mer intensiva löppass, mer löpning överhuvudtaget.

I juni blev det totalt 51,8 kilometer löpning, vilket är ungefär hälften av vad jag sprang i maj. Det har inte blivit något långpass, det längsta jag sprang under juni var nio kilometer. Det passet gav ändå mersmak och jag hade säkert kunnat springa längre. Under juni har det varit väldigt varmt och det har till en viss del begränsat löpningen. Det är alltid jobbigare att springa i värme, speciellt om jag inte kommit ihåg att dricka ordentligt.

Under juni har jag cyklat till och från jobbet flera gånger i veckan. Ibland har det till och med varit veckans roligaste träning. Cyklingen har känts så bra att jag förbättrat min tid på sträckan med flera minuter. Här finns det definitivt potential för ännu snabbare tider.

träningssammanfattning juni

Det som det blivit exakt noll pass av under juni är styrketräning och yoga. Direkt det blev soligt och varmt, blev det mycket roligare med annan träning än att vara inne. I juli måste jag skärpa mig!

0

Nio kilometer löparglädje

Jag trodde att jag inte skulle ha möjlighet att springa på midsommaren. Det blev ändrade planer och jag hade möjlighet att träna i alla fall. Och vilket träningspass det blev sedan! Vågar jag kanske påstå att jag är tillbaka nu? Lita på kroppen och löparformen? Jag hoppas det. Idag blev det nio kilometer löparglädje i värmebölja. Det längsta jag sprungit under hela juni tror jag.

nio kilometer löparglädje

Nio kilometer är vardagsmat för många, långpass för vissa och för mig idag var det bara lycka. Det var varmt, jag flåsade och svettades och jag gick mellan varven, men ändå kändes det riktigt, riktigt bra. Konditionen är det inget fel på. Jag var mest tvungen att gå för att jag hade så varmt. Jag hade missbedömt  hur varmt det var och jag hade kanske inte förberett mig på rätt sätt. Varken med solkräm, solglasögon eller med att dricka vatten. Skärpning där!

Jag hade inte tänkt springa så långt som jag gjorde, men det kändes så bra i kroppen att jag inte ville sluta. På torsdagen blev det ett snabbare pass än jag tänkt från början och idag blev det ett längre. Juni blir kanske inte en så dålig träningsmånad trots allt. Jag kan åtminstone avsluta på topp och med ett bra självförtroende igen. Pepp och ivrig inför kommande träningspass i juli och med en känsla att vara tillbaka igen.

Nu vill jag springa. Långpass, intervaller, snabbare pass, mysrundor. Nästa vecka blir det ännu cykling till jobbet, men sen börjar jag min semester och då vill jag springa mer igen. När jag äntligen har tid till det och kroppen också verkar vara med på noterna.

1

Jag fick feeling

Jag skulle springa en helt vanlig distansrunda innan jobbet, men jag fick feeling och istället blev det intervaller. Strukturerad fartlek kanske jag skulle kalla det. Jag sprang två kilometer innan jag bestämde mig för att öka tempot. Fyra minuter, tre minuter, två minuter och 1 minut. Med 1 minuts gåvila mellan varje intervall.

Fyra minuters intervallen var jättejobbig för det är evigheter sedan jag senast sprang långa intervaller. Eller intervaller överhuvudtaget. Det kändes som om fyra minuter aldrig skulle ta slut. För varje intervall blev det sedan lättare och mot slutet tycker jag redan att jag var uppe i bra tempo. Det kändes som om jag hade tryck i benen och som om jag kom upp i steget.

Jag fick så bra feeling idag att jag sprang några ruscher. Så snabbt jag kan i kanske 100 meter. Oj vad det var kul att spurta! Jobbigt, flåsigt, tungt, men superkul. Länge sedan sist och något jag hoppas kunna göra mer av i sommar. Långpass i värmebölja är kanske inte jätteroligt, men intervaller funkar fint. Det krävs knappt någon uppvärmning, utan jag är varm och svettig redan från start 🙂

jag fick feeling

Nu håller jag tummarna att kroppen inte protesterar efter mitt snabbare pass. Lugna rundor och promenader har gått bra och jag hoppas att det inte blir ett bakslag nu. Jag orkar inte med fler motgångar. Nu vill jag träna på som vanligt och som jag vill utan att behöva fundera ifall kroppen är med på noterna.

Trevlig midsommar till er! Jag fick i alla fall en bra start på firandet.

2