Kategori: Löpning (sida 1 av 32)

Löpning plus yoga

Löpning plus yoga visade sig vara en lyckad kombination, när jag gjorde det rätt. Det är som om jag har knäckt koden till hur jag ska kombinera mina pass. Tidigare när jag har kört mina dubbelpass, med löpning och yoga har det alltid blivit på yogans bekostnad. Jag har först sprungit och direkt efter yogat. Då har yogan lidit, jag har inte kunnat koncentrera mig och varit för mycket uppe i varv efter löpningen. Tricket är att vila mellan passen.

löpning plus yoga

Igår gjorde jag igen ett dubbelpass med löpning på dagen plus yoga på kvällen. Den här gången vilade jag åtminstone sex timmar mellan passen och det var såå skönt med yogan på kvällen. Eftersom det var halt igår när jag sprang, spände jag mig säkert omedvetet. Jag hade nämligen väldigt stela ben efter löpningen och yoga var precis vad kroppen behövde. Igår var yogan nästan för kort. Jag hade kunnat fortsätta längre, för det var så skönt för benen. Eller skönt överlag, helt enkelt. Jag bara mmmm…. Njöt!

Idag var det också tänkt att jag skulle ha gjort ett dubbelpass, men jag valde bort löpningen. Istället har jag fått en massa fixat här hemma inför julen. Städat, bakat, planerat, fixat och trixat. Det var väldigt skönt yogan ikväll också kan jag lova. Skönt att varva ner och koppla av en stund från allt julstök. Jag hoppas kunna få till fler dubbelpass med löpning plus yoga den här veckan och innan jul, nu när jag vet hur jag ska kombinera dem. Nu är problemet snarare tidsbrist. Inför jul blir det långa och bråda dagar på jobbet och jag tror tyvärr inte att tiden räcker till. Jag får helt enkelt välja bort löpningen ifall jag ska kunna fullfölja min yogautmaning.

Knäck in the making

Dela gärna

Torsdagsspring

Min löpning går lite på sparlåga för tillfället, i och med min yogautmaning. Det har blivit ett eller två pass i veckan, vilket är mindre än jag brukar springa. Dessutom har mina rundor varit kring en fem kilometer, vilket också är mindre än normalt. Samtidigt tänker jag att det är helt okej det med. Jag vet att jag inte tappar något fastän jag springer mindre. Löpningen finns alltid där senare och det är bara bra för mig att göra något annat i mellan och få längta till löpningen.

Längta det gör jag. Längtar efter att springa långt, att springa intervaller och framförallt att springa i bra väder. Sommar, värme, bara vägar. Eller ens en ordentlig vinter med snö. Det här snöslasket blandat med isbana tar knäcken av den mest härdade löparen. Mina senaste rundor har varit ett enda trippande och att akta sig från att falla. Det har varit halt, till att jag i nästa stund stiger rakt igenom en pöl med vatten och har vatten upp till knäna.

Idag trotsade jag vädret och bestämde mig för att springa. Gårdagens styrketräning satt kvar i kroppen och det var på trötta ben jag kom ut genom dörren. Strax utanför vår uppfart höll jag på att falla för första gången. Great tänkte jag, det här börjar ju bra. Lyckades hålla mig på benen hela rundan, men var tvungen att gå ibland för att det var så halt. Det var skönt att springa i alla fall, trots vädret, och rundan blev det längsta jag sprungit på ett tag.

Ikväll ska jag ännu göra min yoga, det blir dubbelpass igen. Jag har som vanligt inte kollat noga igenom videon, men jag hoppas att det inte är ett alltför tungt pass.

Dela gärna

Säsongssammanfattning 2017

Jag brukar alltid skriva en säsongssammanfattning när jag sprungit klart alla lopp för året. Här kan ni läsa om 2015 och 2016. Jag sprang mitt sista lopp redan i september. Jag hade en förhoppning om att springa ännu ett lopp i slutet av oktober, men det blev inte fler. Jag har helt enkelt glömt bort att skriva en säsongssammanfattning, men blev påmind efter att Träningsblogga skrev sin.

Det här året har varit bra träningsmässigt. Det blev bara två lopp, men vilka lopp sedan. Inför året skrev jag bl.a. att jag ville springa ett maraton. Check på det! Det är en tanke som jag haft länge, men i år var året som det blev av. Jag ville springa maraton redan ifjol, men då kom sjukdomar i vägen för träningen. Det här året kunde jag träna på bra och jag följde mitt träningsprogram nästan till punkt och pricka. I början av året höll jag på med lågpuls, men maratonträningen inleddes mitten av mars.

Klicka på rubrikerna för att läsa den långa versionen om loppen.

Paavo Nurmi maraton

Mitt första lopp för säsongen gick 1 juli. Jag skulle springa hela maratondistansen på Paavo Nurmi maraton i Åbo. Jag var så nervös veckorna innan och tvivlade på min förmåga att klara av det. Även om jag tränat på bra och följt mitt program är ändå 42,195 kilometer jäkligt långt. Jag var orolig för allt. Skulle jag orka? Skulle magen krascha? Skulle jag få ont? Hur ont skulle jag få? Skulle jag vara sist? Allting gick slutligen vägen och jag kom i mål. Jag klarade av det! Jag sprang ett helt maraton! Fortfarande rätt stolt när jag tänker tillbaka på det och läser min egen race report.

maraton 2017

Tallinn halvmaraton

Efter en paus på ett år, var det igen dags för mig att springa halvmaraton i Tallinn den 10 september. Det måste nog vara ett av mina favoritstäder och favoritlopp att springa. Publiken och stämningen är alltid fantastisk. Det är så kul att springa där, även om jag inför i år inte alls var pepp i starten. Jag hade ingen lust att springa, utan ville mest ligga på hotellrummet och sova. Så fort jag kommer till startområdet händer något och tävlingsmänniskan kommer fram. Klart jag ska springa, lopp är kul. Jag minns att jag hade roligt loppet igenom. Jag sprang med ett leende på läpparna, high fivade publiken och fick gåshud mest hela tiden. Runner’s high när det är som bäst! Tiden blev något i mellanläge för mig. Inte den snabbaste, men inte heller det långsammaste jag sprungit. Ganska exakt vad jag hade gissat att det skulle bli och jag var nöjd. Jag hade haft roligt genom hela loppet och en bra känsla och tiden var en bisak. Jag visste att jag gett allt och att det varit en maxprestation enligt dagsformen. säsongssammanfattning

Inför året skrev jag också om det där med simningen… Fortfarande… Hur gick det med den saken? Tja, jag har i alla fall köpt en baddräkt 🙂

 

Dela gärna

Dubbelpass

Dag sex av min yogautmaning och äntligen fick jag även till lite löpning. Idag firar Finland 100 år av självständighet, vilket betyder ledig dag från jobbet för mig. Vilket i sin tur betyder mer tid för träning. Vädret har varit utmärkt idag. Solsken, snö, men inte kallt. Perfekt för löpning med andra ord. Eftersom jag för tillfället väljer yogan framom löpningen, fick dagens pass bli kort. Det hade lockat att springa långt, men det var skönt att bara få vara ute i solen. Det var inte direkt igår den var framme senast.

Jag hade ingen plan med löprundan, jag ville bara ut och springa. Det fick bli vad det blir helt enkelt. Jag hade kameran med och stannade med jämna mellanrum och fotade. Havet, snön, solen, selfies… Jag fotade allt. Ibland kanske jag fotade mer än jag sprang. Totalt sprang jag ändå lite över sex kilometer och jag njöt av varje meter. Det känns som om det var evigheter sedan jag sprang sist, när det snarare bara har gått en vecka. Även om jag gillar yogan väldigt mycket för tillfället, finns det inget som slår en löprunda. Endorfinerna, ruset, lyckokänslan… Ah <3

Väl hemma efter löprundan slappade jag i några timmar innan det var dags för nästa pass av yogan. Dagens video fokuserade på coren och det är något som alltid är viktigt. Att en 16 minuter lång video kan få det att bränna till så mycket i magmusklerna. Jag som trodde att jag hade starka magmuskler, men det här var helt andra typer av övningar än jag är van vid. Allting bara skakade när jag var klar och det blev inte riktigt den återhämtning jag hade hoppats på. Jag hade inte kollat så noga vad det var för pass utan bara kollat på längden och tänkt att 16 minuter. Det kan jag lätt göra efter en löprunda.

löpning

Imorgon återgår jag till det normala och bara ett pass. Kul ändå att ibland leka elitidrottare och köra dubbla pass och att kroppen håller!

 

Dela gärna

Hur blir det med pulsträningen då?

Jag hade tänkt göra min yogautmaning i december, med start den första. Hur blir det med pulsträningen då? Jag som samtidigt hade planerat att komma igång med att springa enligt pulsen igen…

pulsträningen

Mja… Jag tror faktiskt att jag väntar lite med pulsträningen. Jag ska börja med det, men det får bli tills nästa år tror jag. När jag skrev att jag börjar i december, hade jag inte insett att december är om två dagar 🙂 Jag trodde på något underligt sätt att det var långt dit ännu och att jag skulle ha mer tid att förbereda mig. Nu när jag dessutom ska göra min yogautmaning tror jag att det är bäst att jag fokuserar på en sak. Den här gången väljer jag yogan. Inte både yoga varje dag och börja på nytt upplägg i löpningen.

Jag tänker fortfarande springa, men mina pass kommer att gå enligt känsla och dagsform. Så att sen när jag börjar med pulsträningen är jag redo för det. Jag har ”fått” springa i valfri fart, valfri längd och fått det ur kroppen och sedan kan jag fokusera på pulsen. Dessutom har jag två gånger blivit tipsad om att göra ett maxpulstest för att se var jag ligger. Att justera pulsvärden efter åldern kanske inte alltid är det bästa sättet att gå tillväga. Tack för tips Malin!

Ifall jag känner att jag vill springa enligt pulsen i december under något pass är det helt okej. (daah, jag får ju självklart göra som jag vill, jag satsar inte direkt på OS 😉 ) Planen är att mina löppass i december ännu ska vara fria och sedan i januari börjar jag med pulsträningen. Då har jag förhoppningsvis sprungit ett maxpulstest och vet vad jag ska ligga i för puls och zoner. Jag bävar lite för testet, det verkar ytterst jobbigt och tungt.

Dela gärna

Ett första försök till pulsträning

Jag har skrivit om det tidigare, om mina planer på att ge det här med pulsträning ett till försök. Jag har behövt förbereda mig mentalt för vad det kommer att innebära. Jag tycker inte att jag är snabb annars heller och att behöva springa enligt pulsen och springa ännu långsammare är tufft. Inte för kroppen, men mentalt är det jobbigt. Det är inte att tala om att jag springer, utan det är lufs/jogg/gågg/ tass tass tass tempo. Och hur långsamt jag än ”springer” är pulsen för hög och jag är tvungen att gå. Och gå. Och gå.

pulsträning

Det finns alltid de som beskriver saker mycket bättre än jag själv. Vill du läsa mer om principen kring pulsträning tycker jag att du ska titta in hos Åsa. Hon har också börjat igen och jag läser med spänning hur det går för henne. Jag ska då alltså springa i pulsspannet 137-147 (enligt formel 180 minus ålder). Jag har fuskat lite och håller mig på 150. Det börjar bra det här, fuskar direkt 🙂

Idag var dagen det skulle ske. Jag skulle springa mitt första pass enligt pulsen. Eftersom gårdagens pass inte var någon höjdare, men jag fortfarande ville springa idag, tänkte jag att det var en perfekt möjlighet att börja med pulsträning igen. Jag hade siktet ställt på långpass, vilket passade utmärkt eftersom man helst ska springa över 90 minuter när man satsar på lågpulsträning. Jag kände mig pigg i benen, förberedd mentalt och hade all tid i världen att lufsa runt. Ut genom dörren och iväg.

Strul med pulsklockan

Nästan genast när jag började märkte jag att jag hade problem med pulsklockan. Ibland kan den visa helt tokiga värden. Antingen går pulsen inte upp alls, den visar konstant samma värde eller så är det tvärtom som idag. Pulsen gick uppåt hela tiden, i något skede var den uppe i 189. Även om jag stannade och gick så fortsatte pulsen att stiga. Jag som skulle springa enligt pulsen idag och så visar klockan helt fel. Jag väntade tills klockan började fungera igen, sparade det jag sprungit dittills och började om från början.

Okej, försök två. Nu jäklar ska det lågpulsas. Det började bra och jag kunde springa helt okej innan pulsen blev för hög. Jag gick några steg, kunde fortsätta springa vidare och jag var förvånad över tempot. Det gick inte såå långsamt som jag trodde att det skulle göra, utan jag kunde faktiskt springa. Kanske gav allt mitt kämpande förra hösten och vintern resultat. Jag tycker nämligen att jag sprang betydligt långsammare då än vad jag gjorde idag.

Nu kan jag inte påstå att allt var guld och glitter. Jag var fortfarande tvungen att gå mycket och pulsen var ofta för hög. Alltid när jag tappade koncentrationen gick pulsen upp. Jag fick hela tiden påminna mig själv om att springa låååångsamt och inte låta tankarna flyga iväg. Ifall jag irrade med tankarna och inte tänkte på hur jag sprang ökade jag tempot och pulsen sköt i höjden. Ibland kom det sträckor där jag kunde springa som normalt och pulsen hölls på rätt nivå. Jag ska nog ge pulsträning ett till försök. Jag vill se vart det leder. I december börjar jag ”på riktigt”. Dagens pass var ett test. Ett test att se min nivå och var jag ligger. Det visade sig inte vara så pjåkigt.

Totalt blev dagens pass nästan 11 kilometer. 9 kilometer lågpuls och nästan 2 kilometer löpning med strul med pulsklockan. Även om pulsen visade tokigt då, sprang jag ju ändå. Klart att det ska räknas med i statistiken. Bara inte i statistiken i mitt första försök till pulsträning. Jag kan ju inte ha mitt första pass med lågpuls visa allt för hög medel- och maxpuls. Rätt ska vara rätt 😉

Dela gärna

Tunga ben och tung andning

Alla mina pass är inte tjohejsan. Ibland kommer det ett skräppass. Idag var ett sådant pass. Det var tungt från början till slut. Benen var tunga, andningen var inte med mig och känslan var blä. Det var som om inget fungerade och som om jag aldrig sprungit tidigare. Kanske satt gårdagens styrketräning fortfarande i kroppen och att jag egentligen borde ha vilat idag.

tungt idag

Jag tyckte att jag var pigg och kände mig på gång innan jag for ut. Direkt när jag började springa var jag inte pigg mer. Jag blev trött vid minsta lilla backe och allting kändes tungt. Jag fick kämpa för att ta mig framåt och motvinden gjorde inte saken bättre. Jag flåsade som en galning och pulsen var hög. Nu springer jag inte ännu enligt tänket lågpuls, men så här hög borde den inte vara på ett vanligt distanspass i normala fall heller. Eller distanspass och distanspass. Det blev strax över fyra kilometer idag innan jag tyckte att det fick räcka. Ingen idé att pusha hårt när allting känns tungt i löpningen.

Fast det konstiga är att nu när jag ska skriva om det blir jag konfunderad. Det har gått några timmar sedan jag sprang och nu undrar jag. Var det verkligen så jobbigt? Det är klart att det är jobbigt i stunden, och där och då kändes det som om jag aldrig vill springa mer. Nu har jag glömt bort det och är igen redo att springa. Jag sitter här och planerar morgondagens löppass… Tanken är långpass, men efter dagens dipp i löpningen får jag se vad det blir. Jag får gå enligt dagsform och känsla helt enkelt.

Dela gärna

Heidi goes trail

Jag är en asfaltslöpare och springer väldigt sällan i skogen. Eller rättare sagt, jag springer aldrig i skogen. Det gjorde jag idag. Med lite god fantasi kan man få det till traillöpning. Egentligen sprang jag varv på varv runt motionsslingan nära där vi bor, men med tanke på att jag alltid springer på asfalt, så räknas det som trail för mig.

traillöpning

Idag var tanken att jag skulle springa veckans långpass, över tio kilometer. Det blev inte över tio kilometer, men det blev det längsta jag sprungit på ett bra tag. Klockan stannade på 9,6 kilometer och det fick duga. Jag hade säkert orkat springa längre, men jag fick problem med magen och avslutade passet i förtid. Det var länge sedan jag hade löparmage och det är inte kul att ha. Jag hoppas att det var en engångsföreteelse och inte något återkommande. Det är nämligen under långpass som jag kan ha problem med magen och jag vill inte behöva oroa mig för det. Just när det känns som om mina pass blivit längre igen.

Löpningen fram tills magproblemen kändes i alla fall riktigt bra. Jag har sprungit på motionsslingan flera gånger och den är väldigt kuperad. Tiderna går inte att jämföra med vanlig platt asfaltslöpning, men eftersom jag sprungit där tidigare, vet jag ungefär vad jag brukar ligga i för tempo. Jag höll nästan samma tempo som jag brukar på asfalt och jag sprang uppför backarna. Där är en monsterbacke som jag brukar gå upp för, men idag sprang jag. Backen är i två delar. Först är det en backe, sedan är det platt en liten del och så svänger det och hello nästa backe. Du ser inte den andra backen eftersom den blir bakom krönet, men jäklar vad pulsen är hög när du är uppe. Självkänslan med för den delen när jag sprang uppför!

Totalt blev det 4 varv på slingan med några fotopauser. Det sista varvet gick jag ganska mycket för jag började känna av magen. Då tycker jag att det hjälper att gå, i alla fall känns det inte lika jobbigt för stunden. Det var kul att springa i skogen och det är ju bra träning att springa kuperat. Jag vet inte varför jag inte gör det mer egentligen? Kanske fastnar jag också för traillöpning?

 

 

 

Dela gärna

Svinhalt ute

Enligt planen skulle jag springa ett vanligt distanspass idag. Det gjorde det jag också, men jag var nära att ställa in passet. Det är nämligen svinhalt ute. Jag fick trippa och tassa fram försiktigt på sina håll och verkligen kolla var jag satte fötterna. Jag föll som tur inte och var egentligen inte ens nära, men det är inte en kul känsla att inte kunna lita på sig själv. Tekniken blir lidande och löpsteget blir inte naturligt när jag är tvungen att trippa framåt.

Jag sprang närmare åtta kilometer idag och i ett förvånansvärt högt tempo. Jag höll nästan samma fart som på mina normala rundor och nu fick jag ändå medvetet dra ner på tempot ibland för att inte ramla. Inte för att jag inte skulle ha orkat, utan som en försiktighetsåtgärd. Jag klagar inte, jag tackar och tar emot alla bra pass jag gör. För det här går in i kategorin, bra pass. Åtta kilometer i halka en grå tisdagskväll? Öh… Ja tack!

Ingen kamera med denna gång, bjuder därför på en bild från förra veckans runda. Känslan är som på bilden, glädjeskutt!

Dela gärna

Träningsplaner vecka 46

Det har varit tomt med träningsplaner här på bloggen, främst för att jag inte haft någon plan. Jag har mest tränat på känsla och inte haft någon tanke om vilket pass jag ska göra vilken dag. Nu tycker jag att det är dags att jag gör upp en struktur i träningen igen. Jag ska börja planera mina pass bättre. Den här veckan är en normal vecka. Jag ska jobba på som vanligt, men det är inget extra inplanerat som julfester med jobbet som gör träningen svårare att få till.

träningsplaner vecka 46

Träningsplaner vecka 46:

Måndag: yoga
Tisdag: löpning, distanspass
Onsdag: vila
Torsdag: löpning, längre distanspass
Fredag: styrketräning
Lördag: vila
Söndag: löpning, distanspass

På torsdagen är jag ledig från jobbet och då tänker jag mig att jag ska få till ett långpass löpning. Jag vill gärna springa längre än tio kilometer. Gårdagens 9 kilometer kändes lätt och jag vill igen öka på mängden. De övriga löppassen är vanliga distanspass, men jag vill springa 25 km totalt den här veckan. Det känns inte alls omöjligt. Ifall jag springer säg 11 kilometer på torsdagen och så två distanspass på det på 8 och 6 kilometer, då blir det 25 totalt. Easy peasy, i teorin i alla fall.

I övrigt vill jag hålla igång styrketräningen och yogan. Inte tumma på det nu när löpningen känns bättre och allt rullar på igen.

Det här känns som en realistisk plan och en som inte borde vara svår att genomföra. Förstås kan det alltid hända någon oväntat, men det är sådant jag inte kan påverka. Det känns skönt att inleda måndagen och den nya veckan med en klar plan över träningen.

Nu kör vi!

 

 

Dela gärna
Äldre inlägg

© 2017 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑