Kategori: Löpning (sida 1 av 48)

Min träningsiver är tillbaka

Jag tror att min träningsiver och lust har kommit tillbaka. Jag är väl inte ute på ”andra sidan” ännu, men det känns som om det har vänt nu. Nu är det mer som om jag måste bromsa mig själv, istället för att pusha. Jag ska inte träna varje dag, utan jag ska komma ihåg att ta vilodagar också, även om det för tillfället känns väldigt roligt med träning igen. Jag vet inte vad som har hänt, jag tycker inte att det är någon stor händelse. Lusten har kanske kommit smygande tillbaka när jag bara låtit tiden gå och inte stressat över det. Gjort mina pass och litat på processen. Sen är det klart att det hjälper när passen dessutom går bra.

min träningsiver är tillbaka

Idag hade jag först tänkt träna efter jobbet, men tog istället en vilodag. Hade jag tränat idag, hade det betytt fyra träningsdagar på rad. Det känns som att ta i, eftersom min träningsiver just kommit tillbaka. Jag vill inte förstöra det nu, genom att ta i för mycket. Vilja ha för mycket direkt. Springa för långt, för fort, för mycket eller träna varje dag. Nu ska jag istället längta till träningen och ha lust att träna. Det är en dag imorgon också och jag kan träna då istället. Kanske passet t.o.m blir ännu bättre eftersom kroppen fått vila.

Imorgon är det egentligen zumba som gäller, men det passar inte på grund av jobbet. Istället står benträning på programmet efter jobbet. Jag tänker göra samma program som jag gjort de två senaste gångerna, men den här gången tänker jag lägga på mer vikt. Jag ska våga utmana mig själv, lyfta lite tyngre och pressa lite mer. Kan vara att jag inte orkar hela programmet med tyngre vikter, men jag ska i alla fall testa. Nu är det slut på babyvikterna, nu ska jag bli stark!

1

Rensat huvudet och luftat benen

Löpning är bra till mycket. Jag har tidigare skrivit om att löpningen ger mig energi och ibland behöver jag bara springa av mig. Idag var en sån dag efter jobbet där jag verkligen behövde springa. Jag behövde få rensa tankarna och nollställa huvudet. Ibland hjälper yoga till det och ibland vill jag springa fort. Så fort att jag knappt märker att folk jag känner hälsar på mig… Jag var inne i min egna bubbla, varken ser eller hör någonting. Benen pinnar på, jag flåsar som en galning, pulsen är hög, men känslan efteråt… Bästa känslan! Det behövde jag verkligen.

rensat huvudet

Nu känns det bättre. Tankarna är klarare, stressen inte lika påtaglig och huvudet rensat. Dessutom kommer jag alltid på en massa bra saker medan jag springer. Det som snurrade i huvudet innan löpningen känns inte lika farligt längre. Det kommer nog att lösa sig, jag ska inte fundera för mycket.

Vad som också var kul att märka med löpningen, var att jag kan springa fort fortfarande. Tydligen är ilska en bra motivationsfaktor. Benen pinnade på som aldrig förr och jag var nere på tempon jag inte sett sedan sommarens intervaller. YES!

2

Söndagslöpning när det är som bäst

Sundayrunday. Sundayrun. Söndagslöpning. Det finns många liknande hashtaggar på instagram. Jag hade varken planerat att springa eller att inte springa idag efter jobbet. Jag försöker tänka kravlöst med löpningen och träningen överlag just nu. Göra det jag känner för, ingen stress eller press. Så länge jag gör något, all träning är bra träning och så vidare. Kanske det är det som är nyckeln till lyckade pass?

söndagslöpning när det är som bäst

Idag efter jobbet var jag sugen på att springa. Det var inget dagsljus att tala om, det var snarare kolsvart ute. Jag tänkte mig en kort liten runda, bara för att få komma ut och lufta benen. Ett par kilometer, för att känna på hur det känns med två löppass under en vecka. Även om kilometermängden inte är mycket för mig jämfört med när jag är i maratonträning, gör det ändå mycket mentalt att springa två pass i veckan istället för ett.

Löpningen kändes okej, men det var inte dåligt i alla fall och det tar jag som ett positivt tecken. Jag vet att formen och motivationen går upp och ner, jag är inte orolig. Jag är glad över att jag tränat på bra den här veckan. Två pass löpning, styrketräning, lite yoga och zumban. Det är mer än godkänt tycker jag. Jag tänker fortsätta på samma linje. Springa lite, träna styrka och gå på zumban på torsdagar. För tillfället verkar det som ett vinnande koncept.

Hur var din vecka?

1

Ta vara på dagsljuset

I alla tips och råd för att hantera hösten och mörkret är det första att ta vara på dagsljuset. Motion brukar också nämnas. Idag tänkte jag passa på att slå två flugor i en smäll och springa i dagsljus. Det måste ju vara extra bra. Klockan var halv tolv när jag for ut genom dörren och jag konstaterade nästan genast. Ursäkta, men vilket dagsljus? Det var grått, det var dystert, det var blä. November suger musten ur mig. Jag vill mest ligga inne på soffan under filten. Tända ljus och äta choklad.

ta vara på dagsljuset sägs det

Jag har inte sprungit sedan förra veckan. Då var det kallt och passet var inte bra. Idag kändes löpningen bättre, men jag är fortfarande tvungen att kämpa. Det kommer inte naturligt för mig att springa. Jag kommer inte in i ett flow, utan det känns trögt. En orsak tror jag är för att jag sprungit så lite under hösten. Det har blivit ett pass i veckan, max två. Jag har helt enkelt inte rutinen eller vanan inne. Kroppen förstår inte vad som händer. Ska vi springa? Jag trodde vi skulle satsa på styrketräningen?

Jag blir inte direkt mer sugen på att springa när vädret är som det är. Det är så mörkt och dystert, men det är inte kallt och snö i alla fall. Alltid något 🙂

 

1

Sammanfattning av oktober

Oktober blev en nystart i träningen efter mitt maraton och förkylningen som följde. Tyvärr har det inte riktigt blivit den nystarten jag velat ha. Jag får kämpa för att få till träningspassen och motivationen hänger mycket på hur bra mina pass går. Formen går upp och ner för varje pass. När jag kollar i träningsdagboken ser jag ju att jag tränat, men passen är sisådär. Det är främst löpningen som inte alls har något flyt. Det blev ynka 48 kilometer löpning under oktober, och det är det minsta totalen jag sprungit under hela året. Under sommaren när jag tränade för mitt maraton, sprang jag 48 kilometer och mer per vecka.

Jag vet inte om jag hade för höga förväntningar, eller varför jag känner mig besviken. Eller jag är väl inte ens besviken, det är bara en konstig känsla. Jag är så van att träna mycket, att det flyter på. Jag har en plan, jag vet vad jag ska göra för pass, jag gör dem. Ibland går det bra, ibland sämre, men jag får ändå till det. Det är kanske avsaknaden av ett mål och en plan som är problemet. Nu har jag svårt att vara nöjd för jag vet inte när jag är ”klar”. Jag bara gör och har inget att checka av mot. Intervaller check. Långpass check. Styrketräning check. Vila check. Nu flummar jag mest runt utan mål eller riktning. Vilket säkert är bra det med, men kanske inte för mig.

oktober sammanfattning

Jag tror jag ska försöka styra upp träningen mer för november. Göra upp en plan för varje vecka, vad ska jag träna den veckan på basen av hur övriga livet ser ut. Kanske på det sättet komma mer in i ett flyt i träningen. Jag hoppas att löpningen börjar fungera bättre, att det inte blir så att vartannat pass går bra och vartannat dåligt. Jag är ute efter mera jämnhet i min träning.

Hur var din oktober?

0

Klädsel vid vinterlöpning

Jag fryser i princip alltid. Den här sommaren var ett undantag, inte ens jag frös då, men direkt det blev lite kallare, frös jag igen. När folk på jobbet tyckte det var skönt med lite svalare temperaturer och de fortfarande sov med fönstret uppe. Då sov jag i fleecebyxor och dubbla täcken. Trots att jag fryser konstant, tycker jag ändå inte om att springa i värme. Min kropp kokar, hjärnan blir mos och inget fungerar. Hösten är den bästa tiden för löpning. Det är inget pollen i luften som på våren, det är inte för varmt som på sommaren och det är inte svinkallt och en massa snö som vid vinterlöpning.

Inspirationen till detta inlägg kom från Malin när hon listade hur hon klär sig vid höst- och vinterlöpning. Jag tänkte att jag skriver ett liknande inlägg, hur jag klär mig vid vinterlöpning, och kommer samtidigt med lite tips från en frusikukku.

vinterlöpning

10-15 grader: långa tights och långärmad funktionströja

5-10 grader: långa tights och långärmad funktionströja i tjockare material, eller t-shirt och löparjacka

Runt nollan: långa tights i tjockare material och långärmad funktionströja/underställströja och löparjacka. Tunna vantar och pannband

5-10 minus grader: vinterlöpartights eller vanliga tights plus underställsbyxor. Underställströja i merinoull och vinterlöparjacka. Vintervantar, tjockare pannband och buff

10-15 minus grader: vinterlöpartights plus underställsbyxor. Underställströja i merinoull plus funktionströja plus vinterlöparjacka. Vintervantar, tjockare pannband och buff i fleece

Min smärtgräns för löpning brukar vara vid minus 15. Inte så mycket för köldens skull, utan främst för luftrören.

Tips och trix vid vinterlöpning:

Du ska frysa lite när du börjar din löprunda. Du får varmt efter några minuter. Känns det lagom när du går ut genom dörren, har du för mycket kläder på dig

Tänk lager på lager när du klär dig. Närmast kroppen tycker jag om merinoull. Jag tycker inte det kliar, men det finns ju olika åsikter om det 🙂 Lager två är det som jag varierar beroende på hur kallt det är. Ibland t-shirt ovanpå underställ, ibland långärmat, ibland fleece. Lager tre är det som skyddar mot vind och regn/snö

Buffen är din bästa vän. Jag har en vanlig och en i fleece och har den runt halsen. Perfekt att dra över munnen och hakan när det är riktigt kallt

vinterlöpning

På vintern använder jag bara (knä)höga strumpor, absolut inga ankelstrumpor som är bäst på sommaren. Ingen glipa vid byxkanten här inte. Mina favoriter är i ull och är från Kari Traa

Jag tycker det är kallast om låren på vintern. Jag brukar satsa på vinterlöpartights som är förstärkta vid framsida lår med en annat material. Det är bökigt med både underställ och byxor, för mycket tyg. Förra året köpte jag underställ som slutar strax ovanför knäna. Det plus knästrumpor gör att jag inte fryser (lika mycket) om benen

Tröjor med hög krage gillar jag också. Den här går att vika ner eller vika upp, beroende på hur kallt det är

Händerna är ett kapitel för sig. Där har jag ännu inte hittat ett par bra vantar/handskar. Jag brukar ibland springa med skidvantar från barnavdelningen. Riktigt tjocka, riktigt klumpiga och andas inte det minsta. Men jag fryser inte

Reflex är ett måste när det är mörkt. Förstås

Jag springer varken i vinterlöparskor eller med broddar, utan i mina vanliga skor. Jag har hittills inte fallit (peppar peppar)

Solglasögon är inte bara för sommaren. Snö plus solsken brukar betyda solglasögon för mig

Hur klär du dig vid vinterlöpning?

 

 

 

2

Springa i kallt väder

Jag vet inte vad som är värre, att springa i varmt eller att springa i kallt väder? Dagens löptur var en pina från steg ett och det var inte ens såå kallt. Det var runt nollan. Jag frös inte, men det kändes som om jag inte fick någon luft. Som om luftrören frös. Kanske det beror på att det var första gången jag sprang i minusgrader. Att kroppen inte är van. På samma sätt som det brukar kännas jobbigt de första löpturerna i sommarvärme, är det lika jobbigt nu när det blev kallt? För jag tycker inte att det brukar vara så här jobbigt senare på vintern, när det är ännu kallare. Eller så hade jag bara en riktigt dålig dag.

springa i kallt väder

Idag var det inte fel på benen, utan det var flåset som satte stopp. Det kändes som om jag var andfådd, det rev i lungorna och det var inte en trevlig upplevelse. Tempot var betydligt långsammare än det varit under de senaste löpturerna. Inte för att jag bryr mig om tempot, men känslan. Känslan! Det kändes inte bra idag. Det var tungt, det var flåsigt och jag ville mest bara gå. Jag som tycker att löpningen känts bra den senaste tiden. Jag som såg framemot att öka distanserna och strukturera upp träningen mer. Så händer det här. Värsta bakslaget.

Jag är nästan chockad över hur dåligt det kändes. Det var inte min dag idag. Jag hade trott att träningsvärken i benen skulle ha påverkat passet, men benen kändes pigga. Det var andningen som var problemet idag. Jag kom aldrig in i ett bra flyt, utan det var kämpigt redan från start. Nu tänker jag vila från löpningen i några dagar och istället träna alternativt. Satsa mer på youtube träningsvideon och styrketräningen.

Påverkas du av att springa i kallt väder?
0

Löpning ger mig energi

Jag är inne i ett bra flyt i träningen just nu. Jag har kommit in i rutinen att springa igen och löpningen ger mig energi. Jag känner mig konstigt nog piggare efter att jag sprungit. Även om jag var trött och kanske inte speciellt sugen innan passet, är det som om någonting händer medan jag springer. Jag är gladare, piggare och har mer energi efter ett löppass. Inte alltid förstås, tuffa intervallpass och långa långpass sliter, men just nu består min löpning av lugna mysrundor. Jag har inte någon tanke på distans, tempo eller tid. Jag har inte ens bestämt hur många gånger i veckan jag ”ska” springa. Jag tar det som det kommer och njuter av att kunna springa igen. Efter maraton och förkylningen som följde var jag inne i en svacka. Nu är det som om det vänt och som om formen pekar uppåt.

löpningen ger mig energi

Dagens löptur sprangs i solsken, men i väldigt kall blåst. Ett pannband hade suttit fint, även om jag inte direkt frös. Malin skrev ett inlägg på sin blogg häromdagen, om hur hon klär sig vid höstlöpning. Många bra tips där och jag tror jag ska skriva ett liknande inlägg själv. Det positiva med att småfrysa på en löptur är att jag sprang fortare idag. Hade jag stannat och gått, hade jag säkert börjat frysa. Nu var det bara att springa hela vägen 🙂

Löpningen kändes bra, även om farten var högre och distansen också blev lite längre än mina sex kilometers rundor. Inte mycket längre (8 km), men det var det näst längsta jag sprungit sedan maraton. Förra gången jag försökte mig på ett längre pass protesterade kroppen med hög puls och trötta ben. Nu var känslan en helt annan och jag hade kunnat fortsätta springa ännu längre. Det bådar gott för kommande löppass och kanske jag snart ska strukturera upp träningen mer. Fast just nu är det skönt att gå på känsla och lust.

 

1

Träna innan mat eller träna efter

Jag fortsätter på temat mat, den här gången med den stora frågan. Träna innan mat eller träna efter? Det beror lite på träningsform och vad jag ätit/ska äta, men jag föredrar att träna först och äta efter träningspasset. Jag har problem med löparmage, och ett försök att inte förvärra det är att träna på tom mage. Jag vill inte ha en massa mat som skumpar runt i magen och riskerar att trigga igång löparmage. Ibland har hjälper det och ibland drabbas jag, trots konstens alla regler innan träningen. Samtidigt som jag inte vill känna mig tung när jag ska träna och som om jag just ätit, vill jag inte heller få slut på energi.

Jag måste äta för att orka träna. Det blev bevisat unders sommarens träningspass tidigt på morgonen. Det gick inte speciellt bra att springa intervaller på tom mage. Energin fanns inte där helt enkelt. Jag lärde mig att äta ens något litet som en banan eller fruktsmoothie. Äta en ordentlig frukost efter passet i stället. Långpassen är en annan historia, då blev det också soppatorsk ibland. Fast då berodde det snarare på att jag inte ätit tillräckligt dagen innan.

träna innan mat eller träna efter

Igår avvek jag från rutinen och åt middag innan träningspasset. Eller middag och middag, vi åt klockan fyra. Vem äter så tidigt? Jag visste att det skulle bli sent att äta efter träningen, så jag fixade middagen tills Sam kom hem från jobbet. Klockan sex skulle jag vara på träningen och tänkte att det är gott om tid för maten att hinna smälta. Note to self och andra. Tomatbaserad pastasås med en massa chili plus högintensiv träning är världens sämsta idé 🙂 Två minuter in i uppvärmningen känner jag hur jag har allt i halsen. Inte så att magen var ett problem, men det var inte direkt en trevlig känsla att skutta runt.

Vill du äta först och träna sedan? Eller tränar du först och äter efter passet?

2

Springa i mörker

Nu är det den tiden på året igen, då nästan alla löppass springs i mörker. I alla fall om man springer på kvällen efter jobbet. Jag har inget emot att springa i mörker, men det gäller att vara utrustad på rätt sätt. Reflex är ett måste och borde vara en självklarhet för alla. Jag använder mig av en väst, plus att det oftast finns reflexer insydda i kläderna. Springer jag på vägar där jag vet att det inte finns mycket gatubelysning har jag även en pannlampa. Jag vill se var jag sätter fötterna, dessutom vill jag att andra ska se mig.

springa i mörker

Dagens löprunda efter jobbet var okej. Jag har långt till toppformen, men tycker att löppassen går bättre igen. Känslan är bättre i kroppen. Jag tycker steget är lättare och rullar bättre. Jag har ett bättre flyt helt enkelt. Jag har inte sprungit några långpass eller intervaller ännu, men jag är inte det minsta sugen på det. För tillfället är jag nöjd med mina sex kilometers rundor efter jobbet. Just nu vill jag bara springa. Få det till en rutin igen, och känna att jag fortfarande kan.

Klockan var strax efter sju när jag kom iväg. Det var första gången för den här hösten som jag var tvungen att ha reflexvästen på mig. Tidigare har jag bara sprungit på dagen, eller så har det inte varit mörkt ännu. Nu blir det mörkt mycket tidigare och snart är det mörkt hela tiden. Så känns det i alla fall. Om jag inte gillar hösten, är nog vintern nästan värre 🙂 November är värst. Mörkt, kallt, ruggigt, långt kvar till jul…

Tycker du om att springa i mörker?

1
Äldre inlägg

© 2018 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑