Kategoriarkiv: Löpning

Utvärdering av min pulsträning

Jag har sprungit enligt konceptet låg puls sedan oktober. Sju månader ungefär. Det är dags för mig att sammanfatta och göra en utvärdering av min pulsträning. Hur har det varit? Har jag blivit bättre?

utvärdering av min pulsträning

Utvärdering av min pulsträning

Jag har gett det några försök tidigare och aldrig egentligen sett någon förbättring. Det har varit frustrerande och jobbigt. Den här gången bestämde jag mig för att hålla i det och kämpa på. Vara strikt och lita på att det vänder. Hur gick det då?

Tja… Så där. Jag har kanske sett en förbättring, men det har inte varit så stora resultat som jag hade hoppats på. Speciellt med tanke på att jag ändå har hållit på med det här i över ett halvt år. Visst jag kan springa längre sträckor nu utan att pulsen rusar, men jag är fortfarande tvungen att gå. Pulsen är fortfarande just precis på gränsen hela tiden.

nytt träningsupplägg för hösten

Jag har valt att följa Garmin och för mig går gränsen från zon 3 till zon 4 vid 146. Under det grön zon, men över det blir det tröskel och röd zon. Min puls har hela tiden varit kring 143. Springer jag ens lite för fort, går pulsen till 148 och högre och det är just det som varit den stora frustrationen.

Jag har aldrig hittat ett flow. Jag hade kanske önskat att pulsen legat på säg 136, då hade jag haft ett större spann. Så att jag inte hela tiden är tvungen att kolla på klockan och passa mig. För vandrar jag iväg i tankarna, springer jag för fort, och då blir pulsen för hög. Nu måste jag hela tiden hålla koll på klockan och jag kan inte springa som jag vill.

nu är jag tillbaka

När jag kollar på andra som jag följer via Instagram (och ja jag vet att man inte ska jämföra sig, men ändå) som bara, åh idag sprang jag ett lätt pass i zon 2 med pulsen 121… Det är utopi för mig. Jag kan just och just springa att pulsen hålls i zon 3, lägre pulszon och då blir det gång för mig.

Jag hade nog hoppats på att jag skulle ha sett en större förändring. Att jag inte fortfarande också skulle vara tvungen att kämpa så mycket. Visst jag kan springa betydligt längre sträckor med pulsen under kontroll och den går ner om jag springer långsammare, men inte så mycket som jag hade önskat. Jag hade nog trott att jag skulle ha kommit längre.

En positiv sak med att springa med lägre puls i alla fall är att jag inte blivit trött och sliten efter mina pass. Jag har kunnat springa långa långpass på 20 kilometer och känt mig hur fräsch som helst efteråt. Garmin säger återhämtningstid 14 timmar. Jag har verkligen kunnat springa mycket och långt och det tror jag nog att beror på att jag inte sprungit fort. För jag märkte att direkt jag började springa snabbare pass med högre puls, då blev jag mer sliten i kroppen.

utvärdering av min pulsträning

Nu är planen att ännu i maj under långpassen springa med lägre puls, men i övrigt får jag springa som jag vill. Med valfri puls och valfritt tempo. Jag har tröttnat på att hålla koll på pulsen, speciellt när jag inte sett så tydliga resultat som jag önskat.

1

Håll i det

Håll i det, kämpa. Det var mitt mantra på dagens långpass. Jag springer fortfarande enligt principen långsamt och med låg puls, men det börjar bli svårare och svårare att motivera mig till att fortsätta. Jag vill så gärna trycka på mer. Därför fick jag hela tiden idag påminna mig om att inte rusa, utan håll i det.

håll i det

Jag har andra pass där jag får springa fortare. Både kortare pass där fokus är att springa fort och längre pass där jag kan springa fortare utan att bry mig om pulsen. Där fokus snarare är på att springa en längre sträcka. Halvhårt och halvlångt. På långpasset ska jag ännu i maj fokusera på att hålla pulsen lägre.

På det här sättet orkar jag springa mycket längre. Jag blir varken trött eller sliten av mina långpass, utan det känns som om jag kan fortsätta springa. Vilket är precis den känslan jag vill ha. Det är en bra boost för självförtroendet att veta att jag orkar springa långt. Jag vet att jag kommer att behöva träna upp fart och farttålighet så småningom, men jag vet också att jag har en bra grund att stå på.

Grund först, fart sedan. Lite så tänker jag. Inför tidigare maraton har jag försökt bygga grund och fart samtidigt. Eller jag har haft en sämre grund. Då har jag börjat springa långa långpass i mitten på maj, början på juni. Och samtidigt lagt in mer intervaller. Nu har jag redan i flera månader sprungit långpass på över femton kilometer. Det är kanske lättare sen när jag ska fokusera mer på fart. Eller så är det inte det, vad vet jag.

Men jag vet i alla fall att jag har en bra grund med långpassen nu. 18 kilometer idag igen. Utan problem!

1

Utvärdering träningsplaner del ett

Ny månad och nya tag. Jag kommer att inleda ett nytt block i träningen och jag ska skriva skilt om det, men först ska jag göra en utvärdering om mina träningsplaner del ett. Hur gick det egentligen? Vad hade jag ens för träningsplaner för januari till april?

utvärdering träningsplaner del ett

Utvärdering av träningsplaner del ett

Pulsträning löpning

Det här var mitt stora fokus under januari till april. Jag ville få pulsen under kontroll. Springa lugnt och långsamt. Jag ville få upp längden på mina pass och gärna springa tre gånger i veckan. Tvåsiffriga pass och springa femton kilometer innan april.

Så check på det här. Jag ska skriva skilt om pulsträningen, men överlag mycket väl godkänt. Jag sprang femton kilometer redan i februari, och efter det har det bara rullat på. Femton, sjutton, aderton, tjugo. Massor med löpning och långa långpass. I snöstorm, i regn och i solsken. Jag har aldrig sprungit så här mycket, så här tidigt på året. 93 kilometer i januari, 103 i februari, 140 i mars och 146 i april. Jag brukar kanske ligga på 80 kilometer per månad, om ens det.

Pulsen har varit lite upp och ner, men jag har faktiskt sprungit långsamt. Det var först i april som jag började bli mindre strikt.

Styrketräning

Två pass i veckan var målet, men i alla fall ett Mycket väl godkänt även här. Det har blivit mycket gymträning, men jag har också tränat hemma. Jag har blivit starkare på gymmet och jag kan ha högre vikter i maskinerna. Tyvärr är det en färskvara. Blir det en paus från gymmet på en vecka eller två, måste jag genast backa. Även om jag tränat hemma under tiden.

Det är lättare på gymmet tycker jag. Lättare att koncentrera sig och göra det jag ska. Hemma finns det alltid två katter som ska ha uppmärksamhet. Jag märker att jag maskar. På gymmet finns det ju folk som ”ser på”, och då gör jag ordentligt. Plus att jag har lättare att veta vad jag ska göra. Jag går från en maskin till en annat. Hemma måste jag själv hitta på och även om jag kan och vet, känns det ibland som om jag mest gör en massa rörelser på måfå. utvecklingspotential

Men det är väl bättre än ingenting och jag har tränat styrka två gånger i veckan. Dessutom är det inte det jag ska bli bra på. Jag gör det för att jag vet att jag behöver det i löpningen.

Simning

Jag ville kunna simma 50 meter frisim. Få ett bättre flow och simma lugnt och kontrollerat. Inte godkänt. Jag kan fortfarande bara simma 25 meter och simmar varken lugnt eller kontrollerat. Det är så svårt att simma. Det är extra svårt att när det är jättetrångt i bassängen och jag bara simmar en gång i veckan. Jag behöver utrymme och jag behöver mer tid i bassängen. Jag blir stressad av andra människor.

tjugo gånger simning

Ibland går det bra och jag kan simma 25 meter utan problem. Så vänder jag och ska simma tillbaka. Kommer två armtag innan tekniken skiter sig. Jag är andfådd, har vatten i näsan och hostar och harklar. Simmar på personen framför mig och blir påsimmad bakifrån.

Det här visste jag att skulle bli den svåraste kategorin att klara. Just för att det är så mycket yttre faktorer och inte bara är upp till mig. Plus att jag vet att jag simmar alltför sällan för att bli bra på det. Men samtidigt är det här inte heller mitt huvudfokus. Löpningen är alltid prio ett och det har jag verkligen lyckats med under vintern och våren.

0

April har varit en bra träningsmånad

Det är snart dags att igen sammanfatta en månad, men april är faktiskt inte över. Planen är att imorgon ännu springa ett längre pass, innan det är dags för sammanfattning. Även utan morgondagens löppass har april varit en bra träningsmånad. Fast det nu har snöat och inte varit det bästa löpvädret.

Förra veckan blev det bara två löppass. Jag vet inte varför jag skriver bara, för båda löppassen var bra. Ett riktigt långt löppass, och ett kort men snabbare pass. Dessutom blev det två styrkepass och ett simpass. Nu börjar jag vara där i min träning att löppassen är de viktigaste passen. Det är det som räknas. Blir det bara två löppass, tycker jag att det blev en sämre träningsvecka.

Imorgon är planen som sagt att springa ett längre pass igen. Det har äntligen (!) lovats sol och värme. Efter morgonens pass kommer jag att skriva en utvärdering av pulsträningen och om mina kommande träningsplaner, men imorgon är det ännu april. Rätt ska vara rätt. Det var ungefär till april som jag hade tänkt hålla på med pulsträningen och det här träningsupplägget. Det blev egentligen längre än jag hade trott, mest på grund av vädret. Jag hade ju hoppats på lite varmare väder och att kunna springa intervaller. Eller snabbare pass. Men kommer det en meter snö, då springer jag inte intervaller.

april har varit en bra träningsmånad

Jag blir fortfarande nästan förvånad över hur mycket jag springer och över hur bra det känns. April har igen blivit en bra träningsmånad. Jag trodde att det skulle bli mindre löpning än i mars, men det blir till och med mer.

 

0

Det satt hårt åt

Det satt hårt åt idag. Långpass var planen och det blev faktiskt över 20 kilometer, men det satt nog hårt åt. Helt och hållet mitt eget fel och egen idioti. Nu är jag där igen. Jag måste äta mer inför långpass och ha med mig mer energi. Idag hade jag slagit på stort och hade med mig två bitar dextrosol. Riktigt två hela bitar. Bra där Heidi. Jag kom ungefär tolv kilometer innan magen skrek av hunger. För att jag både hade slarvat igår och slarvat med frukosten. Eller inte direkt slarvat, men jag borde helt klart ha ätit mer. Inte ätit som normalt. Jag borde också definitivt haft mer energi med mig.

första cykelturen för i år

Hur dum får man liksom vara? Jag var ute i över tre timmar och tror att jag ska klara mig med två bitar dextrosol. Det är inte så konstigt att jag blir vrålhungrig och går tom. Skärpning! Jag ska skärpa mig, jag lovar. Det behövs bara ett sånt här pass och så lär jag mig. Blir påmind igen. Det går kanske bra på kortare långpass, inte för att mina tidigare långpass varit korta heller, men det går bra till en viss punkt. Jag tycker inte att jag haft problem när jag sprungit 16 kilometers långpass. Men idag blev det väggen.

Nu har jag ju inte ens skrivit om hur glad och stolt jag är över att jag sprang över 20 kilometer idag, jag har bara fokuserat på det sämre. För jag är glad och stolt över prestationen. Jag tycker ändå att kändes bra. Bortsett från hungern. Benen var pigga och flåset var med mig. Det var mest hungern och känslan av att gå tom som gjorde att löpningen gick sämre. Jag skulle verkligen ha behövt en pick me up. En kick.

det satt hårt åt

Eller ja, jag skulle ju ha behövt göra bättre från början. Sen när jag är vrålhungrig och tom på energi, då hjälper inte en kick mer. Då är det redan för sent.

2

Vem minns de nya skorna?

Vem minns de nya skorna som jag köpte i december? Ingen? Inte jag heller. Jag har inte ännu heller testsprungit dem. Jag väntar på bättre väder för jag vill inte förstöra dem direkt. Det är klart att de kommer att bli smutsiga efter några få användningar, men de är så fina just nu. Fast det är lite synd när de bara är i sin låda och väntar på att få bli använda.

new balance 1080 v13

Jag har nästan glömt bort att jag har dem där och väntar. Det har till och med gått så långt att jag kollat på nya skor på nätet och så kommer jag på att just det ja. Jag har ju dem som jag inte ens plockat upp ur lådan ännu. Jag får inte köpa nya skor!

Nu hoppas jag verkligen att det var den sista omgången snö för i år. Som tur har det smält bort ganska fort och jag kunde springa på som vanligt idag. Det var mest blött. Idag hade inte varit läge att testspringa de nya skorna, men kanske nästa vecka sedan. Då är det redan maj, vilket betyder att jag ska steppa upp löpningen mer. Då börjar maratonträningen på riktigt och jag ska byta träningsupplägg. Jag ska skriva skilda inlägg om både pulsträningen och om hur jag tänker framåt.

inte de nya skorna

Nu ska jag ladda mentalt för att orka springa långpass imorgon. Jag hoppas på fint väder, men så länge det inte ösregnar är det väl godkänt.

 

0

Jag orkar inte med vädret

Jag orkar inte med det här vädret mer. När jag skrev om mina träningsplaner för april skrev jag att vädret skulle få bestämma träningen. Kanske jag kan cykla eller vill springa intervaller för att det är så fint väder. Jag hade väl aldrig trott att det fortfarande skulle lovas snö (!) i slutet av april. Jag orkar inte. Det kan på riktigt inte komma snö när det är den 23 april. Det är ju som om det skulle snöa på sommaren.

jag orkar inte med vädret

När jag kollar tillbaka på gamla blogginlägg så hade jag haft t-shirt premiär vid den här tidpunkten. Jag vägrar att plocka fram mina dubbskor igen. Gatorna är sopade för länge sedan, nu är det vår för tusan. Det räcker nu!

Jag ville springa 20 kilometer innan april är över och jag trodde att det skulle vara lätt. Det är det säkert också. Det är inte orken eller konditionen som hindrar mig, det är vädret. Imorgon skulle jag ha gott om tid, men då lovas det massor med snö. På torsdagen skulle jag också ha en möjlighet, men då ska det istället ösregna.

Istället är planen nu att träna styrka hemma imorgon och kanske springa ett kortare långpass på torsdagen. Det är ju förstås bra det med, men inte vad jag ville. Det var nu jag ville steppa upp löpningen. Springa längre pass och mer volym. Skylla på vädret gör man i februari, inte i slutet på april.

Men ja ja, slut på klagovisa. Fast jag är nog inte den enda som är sur över vädret. Det finns säkert många andra som också längtar efter vår och sol.

 

1

Det är kul att trycka på

Jag har lite börjat strunta i att springa enligt pulsen. På långpassen ska jag ännu vara striktare, men annars är det kul att trycka på mer. Ta i mer, bli trött och flåsig och känna mig snabb. Eller snabbare ska jag kanske skriva. För jag känner mig inte speciellt snabb just nu.

det är kul att trycka på mer

Det är klart att jag springer fortare än på mina långpass, speciellt då när jag inte bryr mig om pulsen. Samtidigt känns det ännu väldigt långt till att jag är snabb på riktigt igen. Jag har ingen lätthet i steget. Det rullar inte på, utan det känns mer som om jag tar i. Jag har inte farten i kroppen, utan jag är tvungen att kämpa. Kroppen skulle egentligen vilja springa långsammare.

Det är mest huvudet som vill springa snabbt, efter månader av långsamt lufs. Det är kul att trycka på igen, men kroppen hänger kanske inte ännu med. Men det kommer väl tids nog. Jag litar på det.

mina träningsplaner för juli

Jag tycker ändå att jag är i bättre form än vad jag brukar vara den här tiden på året. Det har blivit betydligt längre långpass och överlag mer löpning. Mycket mer. Jag brukar inte vara snabb den här tiden på året annars heller. Nu känner jag mig åtminstone uthållig och stark.

Jag är i ett bättre utgångsläge än vad jag varit inför tidigare maraton. För jag är nu redan uppe i nästan 20 kilometer på långpass. Jag har redan grunden, jag behöver ”bara” träna upp snabbheten. Inte både bygga på långpassen och samtidigt försöka bli snabbare.

Därför tänker jag också att om jag lite ännu kämpar med pulsträningen på långpass, ungefär i maj, så kan jag sedan i juni börja med snabbhetsträning. Lite ännu orka bygga grund, för att sedan byta fokus.

1

Jag är inte lika strikt längre

Det är snart dags att utvärdera min pulsträning som jag kämpat med sedan förra hösten. Frustrationen är fortfarande hög, även om jag inte gett upp helt ännu. Jag har bestämt mig för att fortsätta springa med lägre puls på mina långpass ännu i maj, men under övriga pass är jag friare. Jag har redan börjat fuska. Eller inte kanske fuska direkt, men jag är inte lika strikt längre.

jag är inte lika strikt längre

Nu låter jag pulsen gå upp högre innan jag är tvungen att gå. Jag har lite tröttnat på att springa enligt pulsen. Men nu är det väl typ vår och det var ungefär så länge jag hade tänkt hålla på med projektet. Jag tycker att jag gett det en ärlig chans, nu börjar det räcka. Nu orkar jag inte vara lika strikt längre.

Gårdagens pass kändes helt okej. Allt var liksom lagom. Lagom långt, lagom hårt. Inte speciellt ansträngande, men inte heller ett lugnt pass. Det var ungefär ett sådant pass som jag alltid sprang tidigare. Vad jag kallar för ett vanligt pass. Inte intervaller, inte långpass, men inte heller ett lugnt pass.

I april kan jag ännu springa den typen av pass, men sedan ska jag mer börja följa en plan. Springa intervaller på riktigt och ha en tydligare plan för min löpning. Det är klart att jag också kan springa vanliga pass, men de ska inte vara grunden i min träning mot maraton. Då vet jag att jag kommer att behöva andra pass också. Den typen av pass jag börjat springa redan nu. Längre långpass och snabbare pass.

0

En vecka med mindre träning

Det här blev en vecka med mindre träning. Jag hade från början tänkt ha en vecka med mindre träning nästa vecka, men vädret fick bestämma. Det har mest varit regn och rusk på de dagar jag hade haft möjlighet till att träna, så därför blev det så här. Nästa vecka kan sedan bli en vecka med högre träningsdos och förhoppningsvis också bättre väder. För jösses vad jag är trött på vädret. Jag vill ha sol och värme. Det kan på riktigt inte bara vara plus tre grader när det är mitten av april?!

en vecka med mindre träning

Även om det blev en lugnare träningsvecka, har jag ändå tränat. Simning och gym på måndag. Långpass löpning på tisdag och ett snabbare löppass på torsdag. En lite längre promenad på onsdag och en kort promenad på fredag. Lördag och söndag ingenting. Godkänt tycker jag.

Jag vet att det är bra för mig att ha lugnare träningsveckor. Inte bara öka för varje vecka, utan ta det lugnt ibland och låta kroppen återhämta sig. Jag tycker att jag blivit mer sliten när jag börjat springa lite snabbare pass. Det är mer påfrestande för kroppen när pulsen blir högre. När jag bara sprungit lugna rundor med lägre puls, då har Garmins återhämtningsrådgivare visat kanske 18 timmar. Nu har det ibland varit så mycket som 48 timmar. Sen hur bra det stämmer är ju en annan sak.

Jag är ännu så i början av min maratonträning, jag har inte ens officiellt startat den. Jag ska inte redan känna mig sliten. Det vet jag att jag kommer att göra sedan i juli. Eller åtminstone känna mig mer sliten. Då kommer träningsdosen att vara högre. Längre långpass, mer intervaller, snabbare pass, mer mängd. Därför ska jag njuta av att ta det lugnt, medan jag ännu kan.

2