Kategori: Löpning (sida 1 av 59)

Mörkerlöpning och höstkänslor

Hösten är här och det känns faktiskt helt okej. Ifjol var jag inte alls redo, men i år känns det annorlunda. Kanske för att sommaren inte var så bra, kontrasten blev inte lika stor. Nu ska jag embracea hösten och alla höstkänslor. Tända ljus, ligga under filten, kolla på en bra serie och mysa. Njuta av att kunna springa på dagen i dagsljus och när det är mörkt fokusera på styrketräning. Det känns bra att inte ha ett löparmål just nu. Jag ”behöver” inte springa, jag kan träna annat. Förstås vill jag springa också, men jag kan även göra annat. Yoga, styrketräna och gå på zumba.

Idag förvånades jag igen en gång hur fort det blir mörkt ute. Och kallt. Jag var hemma strax efter sju från jobbet. Solen sken och det var perfekt löparväder. På med kläderna och ut genom dörren. I sista stund tog jag reflexvästen på mig, och tur var det. Ett par minuter senare (nå okej, tjugo) var det beckmörkt. På tal om hur jag tar mina bilder. Det här var ungefär det bästa jag kunde åstadkomma idag. Det var alltför mörkt ute för att ta bättre bilder.

höstkänslor

Nästa gång jag springer på kvällen kommer jag antagligen att behöva pannband och vantar. Idag hade jag jacka med en t-shirt under, och det var precis lagom. På gränsen till för kallt. Dags att plocka fram alla varmare kläder och plocka bort shortsen. Det kommer varje år som en chock. Hur fort det blir kallt och mörkt om kvällarna. Just sprang jag i shorts och nu behöver jag mössa. Kanske jag inte riktigt är redo för hösten sen i alla fall 🙂

Har du höstkänslor?

0

Höstväder, löpning och klädsel

Jag njuter verkligen av att springa just nu. Det är perfekt höstväder och löpningen känns bra. Det är fortfarande varmt när jag springer på dagen. Jag behöver inte vantar, pannband, reflexväst och hela köret, utan jag klarar mig med en tunn jacka och tights. Om en månad eller så, kommer det att vara annorlunda. Då värmer inte solen mer, utan jag får vara glad om det varken regnar eller stormar. Idag hade jag kanske till och med klarat mig utan jacka, och bara haft en långärmad tröja på mig. Nu blev det t-shirt och jacka och det var nästan för varmt.

höstväder och löpning

På söndagen när jag senast sprang, visserligen på kvällen, kändes det kallt med bara tröja och därför blev det mer kläder den här gången. I onödan visade det sig. Tänk att jag efter sju (?) års löpning fortfarande inte heller kan klä mig rätt. Fast jag egentligen vet hur jag ska tänka, har jag nästan alltid för mycket kläder på mig. Som till exempel i Tallinn. Jag hade klädkris innan och funderade ifall jag skulle springa i shorts eller inte.

Till sist valde jag att springa i knälånga tights och t-shirt, men jag hade även packat med mig en långärmad tröja till starten. Jag till och med funderade ifall det skulle vara för kallt i knälånga tights, ifall jag borde ha haft längre byxor. Innan start vid expot och nummerlappshämtningen var jag i fleecetröja och överdragsbyxor och vindjacka. Efter ungefär en minut tog jag av mig fleecen. Jag hade så kunnat springa i shorts och t-shirt. Jag hade säkert kunnat springa i linne. Varför lär jag mig inte? Jag får alltid för varmt. Nytt motto, when in doubt, spring i shorts.

Nu ska jag passa på och njuta av detta höstväder och njuta av att inte ännu behöva frysa. Inte ännu bylta på mig alla kläder jag har, för det hinner jag med senare. Den bästa tiden för löpning är nu.

1

Träningsplaner för hösten

Knappt har jag återhämtat mig från mitt senaste lopp och börjat träna igen, när jag börjar fundera på träningsplaner för hösten. Ja, jag vet att jag kan ta det lugnt och bla bla bla, men. Jag vet också att jag behöver planer, mål och strategier för att få något gjort. Jag vill kunna träna på känsla, men jag fungerar bättre om jag har en plan. Med det sagt menar jag inte att det inte ska finnas utrymme för ändringar. Jag behöver inte planera varje pass i detalj, men jag vill ha en grundtanke och idé för träningen.

Träningsplaner för hösten

Fokus den här hösten kommer att vara styrketräning och bygga upp en stark kropp. Jag har långsiktiga mål med min löpning, till exempel så lockar detta mig fortfarande, och för att nå dem vet jag att jag behöver en starkare kropp. En kropp som håller för mycket löpning. Starkare ben, starkare core och en starkare känsla överlag. Jag har slarvat lite med mina rehabövningar jag fick av fysioterapeuten och jag ska ta tag i saken igen. Få ordning på mina fötter och stela vader. Inte slarva med styrketräningen eller stretchen.

träningsplaner för hösten

Jag vill fortfarande springa (förstås) och kommer att göra det två gånger i veckan. Ett lite längre pass med tanke på kommande mål och ett valfritt beroende på känsla i kroppen. Intervaller, mysrunda, distanspass. Jag gissar att ifall jag ökar på mängden styrketräning och vikter, att mina ben inte kommer att vara de piggaste i världen 🙂 Kanske jag inte är sugen på att springa intervaller med träningsvärk.  Zumban skippar jag inte, men det kan jag bara gå på ungefär varannan vecka. Jag skulle gärna gå oftare, men jobbet påverkar.

Min plan är därför att de veckor jag kan gå på zumba, springa två gånger i veckan och styrketräna två. Fem dagar träning, två dagar vila. Precis som nu alltså. Det ena styrkepasset kommer att vara med fokus på vikter, basövningar för ben. Det andra styrkepasset kommer att vara ett lättare pass, antingen med TRX-band eller yoga core eller liknande med Adriene. I samband med det lättare styrkepasset kommer jag också att fokusera mer på rehabövningar och stretch. Jag kommer antagligen inte att ha en skild dag för yoga, utan istället göra det som en del av styrkepasset. De veckor jag inte kan gå på zumba, är planen liknande. Springa två, styrketräna två med liknande upplägg och addera yogan som en skild dag.

Vad har du för träningsplaner för hösten?

2

Nollställt huvudet

En av de bästa sakerna med löpning är att det är ett utmärkt sätt att få huvudet nollställt. Idag var en sådan dag, när jag verkligen behövde löpningen. Det hade varit en kaosdag på jobbet, jag var egentligen trött och hade huvudvärk. Samtidigt visste jag att vad jag behövde och vad som skulle göra saken bättre, var att springa. En kravlös runda för att få något annat att tänka på. Och konstigt nog var huvudvärken och tröttheten som bortblåst när jag var klar.

nollställt huvudet

Det blev en vanlig mysrunda runt kvarteret på strax över fem kilometer. Det var första gången jag sprang sedan mitt lopp förra lördagen, och kroppen kändes bra. Jag har återhämtat mig bra och det var inga problem med att springa. Benen var pigga, andningen fungerade och flåset var med mig. Det enda lilla problemet jag hade, var att det var ganska kallt. Jag hade långärmad tröja och långa tights och det var precis lagom. Nästan lite för kallt. När blev det höst plötsligt?

För inte alltför länge sedan sprang jag i shorts, och nu blir jag tvungen att gräva fram löparjackorna och reflexvästen. Jag blev förvånad över hur fort det blev mörkt. Klockan var ändå bara strax efter halv åtta som jag for iväg och jag sprang dryga halvtimmen. Det var ju mörkt när jag kom hem. Hade jag sprungit längre, hade jag behövt reflex och mer kläder. Jag tror jag måste göra en inventering av alla mina kläder. Jag tror nämligen att jag behöver köpa fler tights. Det har inte behövts på fem månader, och jag har inte tänkt på saken. Men jag har för mig att slängde bort ett antal när jag städade inför sommaren.

 

4

Race report Tallinn 10 kilometer

Det var trångt, men det var jäkligt kul. Ungefär så kan jag sammanfatta Tallinn 10 kilometer. Som vanligt levererade Tallinn världens folkfest och jag sprang med en stort leende på läpparna  hela loppet. Jag hade så kul när jag sprang att jag nästan glömde bort att springa. Jag var på sightseeing och kollade mest omkring mig. Vi sprang till exempel igenom Kultuurikatel, en gammal industribyggnad/skorsten. Hur coolt?  Jag hejade på andra löpare, highfiva:de publiken, jag sjöng med i musiken som dånade från högtalarna, jag klappade händerna och hade ett löparparty för mig själv. Och cirka tio tusen andra löpare.

tallinn 10 kilometer

Om jag någon gång har tyckt att det varit trångt när jag sprungit Paavo Nurmi i Åbo eller när jag sprungit halvmaraton i Tallinn, är det inget upp mot trängseln jag upplevde under Tallinn 10 kilometer. Det var tio startgrupper, jag var i grupp fem (E). Den syns inte på bilden nedan, utan jag stod långt långt bak. Alla startade samtidigt och det tog fyra minuter (!) från att startskottet gick till att jag korsade startlinjen. Jag tror inte ens att jag hörde startskottet, jag stod så långt bak. Då var det ännu fem startgrupper bakom mig. Det var trångt från start till mål. Visst jämnade det ut sig på delar av banan, men i stort sett var det ett sicksackande genom hela loppet. Jag sprang förbi några, några sprang förbi mig.

tallinn 10 km

Eftersom Tallinn 10 kilometer var ett lopp som jag anmälde mig till i sista stund, hade jag inga tidsmål med loppet. Jag visste att jag inte var i rekordform, utan jag fokuserade mer på upplevelsen och att ha kul. Det lyckades jag väldigt bra med. Jag har aldrig sprungit Göteborgsvarvet, eller Midnattsloppet eller New York maraton för den delen, men publiken och stämningen i Tallinn är verkligen fantastisk. Det finns till exempel en finsk förening, Smilerit, som varje år står på samma ställe och hejar. De tjoar och tjimmar, och man kan inte låta bli att le. Springa lite extra hårt, trycka på lite extra i steget. Publiken ger en (mig) så mycket energi.

Hela loppet igenom var en enda löparfest. Kroppen kändes stark och jag hade inga problem med att springa. Jag kollade på klockan ibland och den visade snittfarter på 5:40. Betydligt snabbare än jag sprungit på träningspass, men jag visste ändå att det inte skulle bli personbästa för mig, eftersom jag startat så långt bak. Och det är ju den tiden som räknas, den officiella. Den officiella tiden blev 1:03:35, medan nettotiden blev 59:38.

Det är jag nöjd med. Hade jag kanske kunnat kapa någon sekund? Visst, det hade jag kanske kunnat pressa mig till, men till vilken nytta? Nu kunde jag njuta loppet igenom. Det var inte blodsmak i munnen och blytunga ben, utan det var fest.

1

Tallinn är bäst

Tallinn är bäst, så är det bara. Vilket lopp! Som vanligt när jag springer i Tallinn. Jag kommer att skriva en längre race report när jag kommit hem, men jag ville bara meddela att jag kom i mål. Jag är nöjd och allt är bra.

tallinn är bäst

Nu ska vi fira med att äta på bästa restaurangen i Tallinn, Ribe. Vi har, nå okej, jag har shoppat loss. Tallinn är bäst, både för att springa lopp, äta och shoppa. Så bra, att jag kanske undrade igår ifall vi kan flytta hit 🙂

3

Sista träningspasset inför Tallinn

Igår gjorde jag det sista träningspasset inför Tallinn. Helt enligt planen och känslan i kroppen var okej. Det kändes inte direkt som jag flög fram, men jag litar på att tävlingssituationen på lördag kommer att göra att jag springer fortare. Nu kändes det kanske lite segt. Inte så att jag är orolig, men det blev kanske inte det genrep jag hade hoppats på. Fast jag sprang också medvetet i mina klumpigare skor, och det känns alltid tyngre i dem. På lördagen sedan kommer jag att springa i mina snabbskor, de lätta med lite dämpning.

Det sista träningspasset blev korta, snabba intervaller. Åtta stycken en minuters intervaller, med en minut vila mellan varje intervall. Upp med steget, fram med höften och ett bra tryck. Mot slutet gick det bättre och jag fick den känsla jag var ute efter. Det tar alltid en stund för mig att komma igång. Även om jag självklart värmer upp först, är det som om det tar en stund för kroppen att fatta vad den ska göra. Ska vi springa fort? Varför? Det är ju så mycket skönare att inte göra det.

sista träningspasset inför Tallinn

På lördagen måste jag komma ihåg att värma upp ordentligt innan start. Inte bara skutta lite på stället i bajamajakön, utan faktiskt springa. Förbereda kroppen på att springa fort från start och inte se de första kilometerna av loppet som uppvärmning. Som jag brukar göra på maraton. Eller brukar och brukar, jag har bara sprungit två maraton. Men ett tio kilometers lopp är mera pang på. Fort direkt från start och sedan bara öka. Och så plötsligt är det över.

Nu ska jag ännu stretcha och foamrolla innan lördagen. All träning är gjord nu och nu är det bara att ladda mentalt. Packa väskan, bestämma kläder och lacka naglar. Allt det där viktiga inför lopp 🙂

0

Klädkris inför Tallinn

Varför känns det som om jag alltid har en klädkris när jag ska springa lopp? Speciellt när jag ska göra det i Tallinn? Jag har sprungit ett och annat lopp tidigare, i både ösregn och gassande sol. Jag tycker ju att jag borde ha lärt mig hur jag ska klä mig. Hur jag ska tänka, men nej… Kanske det igen slutar med att jag i princip packar hela träningsgarderoben och bestämmer mig på plats. Skorna har jag bestämt, men det övriga. Hur varmt är det eller kommer det att vara? Ska jag ha shorts och t-shirt? Eller halvlånga tights och t-shirt? Vilka strumpor ska jag ha? För ifall jag har shorts, kan jag ha kompressionsstrumpor, men det ser bara fånigt ut med halvlånga tights.

Loppet startar först klockan fem och jag gissar på att jag springer kring timmen. Alltså går jag i mål vid sex-tiden. Då är det väl inte shortsväder heller? Jag kommer självklart att ha med mig överdragskläder och något att byta om till, men är det för kallt att springa i shorts? Jag vet att skulle jag dra ut på en runda hemma den tiden, hade jag inte valt shorts. Utan snarare halvlånga tights och en långärmad tröja. Så som vädret är just nu. Men jag vet också att jag brukar springa fortare på lopp, att jag brukar få (för) varmt och kanske det är bra att frysa lite. Så springer jag fortare.

Ett annat problem jag har om jag väljer shorts är att jag egentligen bara har ett par ”loppshorts”. Som sitter bra och som jag vet att jag inte kommer att irritera mig på under loppet. Jag har också min favorit t-shirt från Nike som jag sprungit de senaste loppen i. Jag vill inte springa alla mina lopp i samma kläder… Det börjar finnas ett antal bilder där samma shorts figurerar. Fun fact om shortsen. De är köpta 1997 (?) eller var det kanske 96 från HM i Stockholm. Still going strong.

forssa halvmaraton

säsongssammanfattning 2018


klädkris

Kanske inte kläderna spelar så stor roll sist och slutligen? Kanske det bara är ett bra tecken om min lilla klädkris är mitt största bekymmer inför loppet?

1

Loppveckan är här

Det låter ju inte alls lika coolt att säga loppveckan, som raceweek. Men nu är den i alla fall här, loppveckan. Favoritloppet går av stapeln på lördagen, och även om det blir femte gången jag springer i Tallinn är det alltid lika nervöst. Distansen är ny för mig, för Tallinn alltså, millopp har jag sprungit många tidigare. Det är dessutom ett lopp som startar först klockan fem på kvällen och det i sin tur kräver annorlunda förberedelser. Jag tänker främst på energiintag och uppladdning. Jag måste äta innan för att orka springa loppet, men jag kan inte äta för mycket för att riskera kraschad mage. Det är min mardröm på lopp. Inte att jag inte kommer att orka springa hela loppet, utan att jag kommer att vara tvungen att bryta för en kraschad mage.

Den här veckan kommer fokus att vara på loppet. Jag ska vila mig i form och inte träna mycket innan lördagen. Jag vill ha pigga ben och en längtan och sug till att springa. Foamroller, stretch, lite yoga och ett intervallpass är planen. Ingen zumba den här veckan. Det passar inte med jobbet och kanske hade jag skippat den annars också. Ingen styrketräning den här veckan heller. Jag vill inte riskera träningsvärk och trötta ben.

loppveckan är här

Träningsplaner för veckan:

Måndag: vila
Tisdag: yoga/stretch
Onsdag: löpning, korta intervaller
Torsdag: yoga/stretch
Fredag: vila
Lördag: lopp
Söndag: vila

På onsdagen är planen att springa sista gången innan loppet. Korta, snabba intervaller för att få en bra löpkänsla. Men samtidigt lugnt och kravlöst, eftersom det är på lördagen jag vill prestera som bäst. Några korta yogapass och lite foamroller och stretch på det, och jag borde ha gjort allt jag kan. Det finns inte så mycket att göra för formen mer, en vecka innan loppet. Jag ska lita på att jag har gjort min träning och bara fokusera på positiva tankar.

Lopp är kul och det kommer att gå bra. Punkt.

1

Träningssammanfattning augusti

Ny månad idag, september, även om det just nu känns som högsommar. Sol, värme och terrasshäng. Dags att igen skriva en träningssammanfattning över den gångna månaden. Som likt juli bara sa poff och så var den över.

Träningssammanfattning augusti

träningssammanfattning augusti

Augusti känns som månaden då jag tog tag i träningen igen. Mer struktur på passen, mer intervaller i löpningen, längre pass och snabbare pass. I mitten av augusti fick jag bekräftat att jag kan springa i Tallinn i år igen. Efter det har det blivit fokus på loppet. Jag förväntar mig inga rekordtider, men jag vill ändå få till en så bra upplevelse som möjligt. Känna mig stark mot slutet och som om jag orkar springa hela vägen med en god känsla i kroppen. Löpningen har bestått mycket av intervaller för att försöka få en bra löpkänsla. Lätt i steget med bra tryck. Nästa vecka lördag lär det visa sig om jag har tränat rätt eller inte. Runt kommer jag att komma oberoende, tiden blir vad den blir.

Under augusti blev det ett ynka (registrerat) cykelpass. Jag har cyklat till och från butiken, jag cyklade till zumban, men eftersom de varit pass på kanske två kilometer har jag inte brytt mig om att registrera dem. Den enda cyklingen som jag hade klockan på var när jag cyklade till och från jobbet. I ösregn. Men har jag bestämt mig för att cykla till jobbet så har jag. Trots vädret gick det bra att cykla och jag tyckte fortfarande om det. Jag hade planer på att försöka fullfölja mitt cykelmål, cykla fler gånger till jobbet för att samla kilometer, men… Så kom beskedet om Tallinn, jag valde att fokusera på löpningen igen och det hela rann ut i sanden. Just nu har jag cyklat 271,6 kilometer av 1000. HUR tänkte jag när jag tyckte 1000 var en lämplig mängd? 🙂

Bortsett från cyklingen har den övriga träningen rullat på bra i augusti. Det har inte bara blivit löpning, utan en blandning av olika styrkepass, lite yoga och dessutom började min älskade zumba igen. Jag ser framemot att fortsätta med det hela hösten.

Löpning: 87,2 km, 10 pass
Cykel: 39,2 km, 1 pass
Styrka: 4 pass
Yoga: 4 pass
Övrigt: 1 pass

September, jag är redo!

1
« Äldre inlägg

© 2019 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑