Kategori: Löpning (page 2 of 50)

Det blev en löptur till sist

Det satt långt inne idag, men till sist blev det en löptur i alla fall. Det har varit mycket fixande inför julen, men nu börjar allting vara klart. Julgranen är hämtad, allt är bakat, huset är städat, julklapparna är paketerade och levererade till tomten… Imorgon ska jag ännu svänga ihop min sillröra, men allt annat är fixat. Julstämningen har kommit och jag är såå redo för några dagar av ledighet.

Dagens löptur blev en kort, men effektiv en. Det var nästan minus 10 grader och det börjar vara på gränsen till att vara för kallt. Jag kände ändå att jag ville springa, för det har inte blivit mycket träning de senaste dagarna. Det kommer knappast heller att bli mycket träning de kommande dagarna i och med julfirandet. Min kropp behövde verkligen få komma ut på en löptur. Mentalt har det varit mycket, men kroppen är pigg. Det var skönt att få rasta benen och springa av mig lite.

en löptur till sist

Nu tar jag ledig i några dagar och önskar er alla en god jul!

 

1

Min nya norm

Jag har nu sprungit över tio kilometer på en löptur under tre veckor i rad. Milen är min nya norm och det är skönt att veta att jag kan springa det vilken dag i veckan som helst. Det känns inte som ett långt pass mera, utan något jag kan göra så där bara. Det gör inte ont någonstans, kroppen svarar bra och jag orkar springa hela vägen utan problem. Jag känner mig mer och mer som mig själv igen. Som en person som har ambitioner och mål med sin löpning och som drömmer om nya lopp och maraton.

Under hösten efter mitt maraton var min lust och iver till löpning som bortblåst. Ett maraton tär på kroppen och även om kroppen kändes återhämtad efter maraton, var jag kanske inte mentalt redo att springa. Inte i alla fall till springa långt/längre och att försöka pressa mig själv. Kroppen slog bakut och samarbetade inte alls. Ju mer jag pressade, desto sämre gick det. Jag var frustrerad, irriterad och tyckte inte alls om att springa. Det enda som var kul ungefär var zumban. Nu har det som tur vänt och det är för tillfället jätteroligt att springa.

min nya norm

Det hjälper förstås att mina löprundor går bra. Jag är inne i ett bra flyt och löpningen rullar på. Jag behöver inte kämpa eller pressa, utan jag bara gör. Det är precis så som jag vill att det ska kännas. Det är det som är normen och inte som det var på hösten. Och så har det kommit snö också… Bra start på veckan 🙂

4

Uppföljning av mitt decembermål

Hur går det med mitt decembermål? Det är nu halvvägs in i december, hur går det egentligen? Mitt decembermål var alltså att springa 68,4 kilometer för att komma upp i 1100 kilometer löpning totalt under hela året. Jag har hittills sprungit 34 kilometer under december. Det tycker jag är godkänt. Halva månaden har gått och jag har sprungit halva mängden.

Den här veckan blev det bara ett löppass och två andra träningspass. Det ser inte ut som om jag har tid för mer träning nästa vecka heller. Det är mycket på jobbet just nu innan jul. Många och långa arbetsdagar, mycket folk, hög ljudnivå och stressigt överlag. Plus att det också finns saker som borde fixas hemma innan julen.

mitt decembermål

Jag försöker att inte stressa över det, för det är mest som en kul grej för en siffer- och statistiknörd som mig. Klarar jag inte av det, så gör jag inte det. Jag vet ju att det inte spelar någon roll. Ett par kilometer hit eller dit gör inget i det långa loppet. Det är inte därför jag springer, men… Ni som fattar ni fattar 🙂 Hälsningar hon som ibland springer ett extra varv runt trädgården för att jag inte kan stanna på 9,98 kilometer.

0

Tallinn maraton 2019?

Nästa års lopp känns långt borta i framtiden och jag har inte ens funderat på vad jag vill springa för lopp. Vad ska jag satsa på? Ska jag bli snabb på milen, ska jag försöka få personbästa på halvmaraton, blir det ännu ett maraton… Det finns så många lopp att välja bland, i alla fall om jag börjar titta på lopp utomlands. Stockholm maraton, Göteborgsvarvet, Berlin maraton… Samtidigt har jag mina favoritlopp som jag alltid vill springa som Paavo Nurmi i Åbo och Tallinn maraton. Kanske det blir en favorit i repris och att jag springer Tallinn maraton 2019 också. Det är ju trots allt mitt favoritlopp och med den fantastiska upplevelsen jag hade där i år, vill jag bara återuppleva det igen.

tallinn maraton 2019

Jag brukar ibland läsa mina inlägg från Tallinn, kolla på foton och kolla på filmen från loppet. Jag fattar det inte ännu heller hur bra loppet gick och hur roligt jag hade. Fastän det gått flera månader sedan jag sprang, blir jag alldeles glad i kroppen när jag tänker tillbaka. Tallinn maraton 2019 har mycket att leva upp till ifall jag bestämmer mig för att springa igen 🙂 Orsaken till att jag funderar på det nu, är för att jag fick mejl från organisatören om att priset höjs den 15e december.

Det känns väldigt tidigt att anmäla mig nu redan, även om jag nog innerst inne vet att jag kommer att springa där nästa år också. Jag vet inte distansen bara. Om inte något oväntat händer förstås, men det kan det ju göra samma dag som loppet går också och inte något som går att påverka. Men Tallinn maraton 2019, visst lockar det. Behöver jag ens säga varför… Tallinn lockar alltid, om det så är för lopp eller för semester. Tallinn är bäst och en av mina favoritstäder i världen.

0

Nu har det vänt

Löpningen går bra för tillfället och jag är tacksam över att kroppen håller och huvudet vill. Efter mitt maraton i september var min träningsiver som bortblåst, men nu har det vänt. Som det alltid gör. Jag blir inte orolig över det mer, för jag har varit med om det många gånger tidigare. Jag vet att lusten och ivern till träningen kommer tillbaka. Det går upp och ner, som allt annat i livet, jag är inte alltid på topp. Även om jag kanske ibland uppfattas som en som tränar hela tiden och att allt alltid är bra, har också jag stunder då träningen mest känns blä. Då jag bara äter choklad i soffan och kollar på film.

Nu har det vänt. Nu vågar jag kanske säga det, för jag har haft så många bra pass på raken. Känslan har varit bra hela tiden och det är roligt att träna. Jag ser framemot träningen och längtar till nästa gång jag får springa igen. Jag behöver inte kämpa för att få till träningen, utan jag bara gör. Oftast dessutom mer än jag ursprungligen hade planerat. Idag var ett sådant pass. Jag hade planerat att springa och springa ett längre pass. När jag skriver längre menar jag längre än min normala mysrunda runt kvarteret. Det är inte så att jag planerar, idag ska jag springa 12 kilometer, den här rutten. Jag bara går ut genom dörren och börjar springa och se hur det känns.

nu har det vänt

Idag kändes löpningen bättre ju längre jag sprang och och plötsligt hade jag igen sprungit tio kilometer. Förra veckan sprang jag det för första gången på evigheter och nu gjorde jag det som om jag aldrig gjort något annat. Älskar känslan att kunna göra det så där bara. Att det är min nya norm. Milen är min hatdistans på tävling, men det är den bästa distansen att springa en grå tisdag.

0

Veckans träningsplaner

Jag tycker att det fungerar bra med att skriva ner veckans träningsplaner här på bloggen. Det ger mig en möjlighet att fundera vad jag ska träna i veckan och när, plus att det är svårare att skippa träningen om det står någonstans. Förra veckan var en riktigt bra träningsvecka, men den här veckan blir svårare att få till träningen. Jag vet inte varför jag alltid tycker att jag ska hitta på utmaningar åt mig i december. Just under den stressigaste tiden på året på jobbet, då när jag jobbar som mest. Långa dagar, mycket kunder, hög ljudnivå och bråttom. Förra året skulle jag göra #yogaeverydamnday under december och nu ska jag springa 68,4 kilometer.

Den här veckan är jag glad om jag får till fyra träningspass. I värsta fall kan det bli bara två… Jag kommer nämligen att jobba mycket, 12-21 eller 10-19 och med 45 minuters arbetsresa på det, lockar det inte att varken träna innan eller efter jobbet. De dagar jag har kortare arbetstider, har jag istället planerat in annat kul program. Veckans träningsplaner är därför lite öppna, men tisdag och onsdag är jag ledig och då tänker jag träna. Då fokuserar jag på det som jag tycker är viktigast just nu. Ett löppass och ett tyngre benpass. Är det den enda träningen jag kan göra den här veckan, är jag nöjd med det.

veckans träningsplaner

Måndag: vila
Tisdag: löpning
Onsdag: styrketräning, ben
Torsdag: vila/yoga
Fredag: vila
Lördag: vila
Söndag: vila eller löpning

På torsdagen finns det kanske möjlighet till träning efter jobbet, frågan är bara ifall jag vill eller orkar träna, om jag tränar tungt/tyngre både tisdag och onsdag. Kanske det i så fall blir ett lugnare yogapass för att mjuka upp kroppen. På söndagen borde jag också kunna träna efter jobbet och då vill jag i så fall springa veckans andra pass. Jag försöker att inte stressa över mitt decembermål, men det är klart att det finns där i bakhuvudet hela tiden.

Note to self år 2019. Inga utmaningar under december 🙂

1

Fartlek, teknik och feeling

Jag hade tänkt springa en vanlig mysig runda runt kvarteret, enligt min veckoplan. Jag fick feeling för jag kände mig pigg i benen och stark, så jag beslöt mig för att springa en blandning mellan fartlek och teknikövningar. Jag gör i princip aldrig teknikövningar eller löpskolning. Det är såå tråkigt, plus att jag känner mig fånig när jag springer med höga knän, eller hälkickar, och försöker se ut som om jag vet vad jag sysslar med. Nu var det mörkt och nästan inga andra människor ute. Jag kunde skutta på bäst jag ville utan att någon såg mig.

Fartlek är något jag tycker om att springa då när jag inte är van vid intervaller, men ändå vill springa lite fortare. Det är inte strukturerade intervaller, utan mer som namnet säger, en lek med farten. Fort upp för backen, jogga till bänken, en rusch till nästa lyktstolpe, lugnare fram tills jag ska svänga där framme… Det kombinerat med min teknikträningen gjorde att dagens pass blev riktigt bra.

fartlek

Jag är motiverad till löpningen igen och har fått till två bra pass den här veckan. Det längsta passet jag sprungit sedan mitt maraton och ett bra kvalitetspass idag med teknikövningar och fartökningar. Jag ska försöka göra teknikövningar oftare. Det tar ju ingen tid bort från passet, totalt var det kanske max tio minuter som jag gjorde löpskolning.

Mot slutet av rundan hade jag sån feeling i löpningen att jag beslöt att springa en kilometer snabbt. Jag vet, en hel kilometer 🙂 För en som mest sprungit mysrundor runt kvarteret hela hösten var den kilometern en lång en. Kul känsla i alla fall att kunna trycka på och att kroppen orkar. Självförtroendet fick en rejäl boost!

 

0

Första passet i de nya skorna

För ett tag sedan skrev jag om att jag köpt nya skor på rean under Black Friday. Jag rekommenderar inte att göra som jag gjorde. Beställa skor via nätet utan att ha provat dem innan. Jag har haft samma modell tidigare och jag litade på att min fot eller skorna inte hade ändrat mycket sedan jag sist hade dem. Därför vågade jag beställa dem utan att testa först. Igår var första gången jag testsprang de nya skorna. Vad tyckte jag om dem?

Skorna som jag köpte är alltså Asics cumulus 20. Jag har tidigare haft 18 av samma modell och med dem sprang jag bland annat mitt första maraton. De är inte de lättaste skor jag har, men de har varit bra som mängdsko och för längre pass när jag vill ha mycket dämpning. Skorna känns kanske klumpiga och hårda vid första försöket och de är absolut inte för intervaller. Jag köpte dem med tanken att de ska bli mina mängdskor och för vanliga distanspass. När jag vill ha en basic sko utan extra finesser, som lätt vikt, trail eller isdubbar. För det syftet och för det priset jag köpte dem för, är de bra.

nya skorna

”hjälpredan”  är med som vanligt

Gårdagens testpass blev strax över tio kilometer. Första gången på evigheter sedan jag sprang så långt och känslan i kroppen var bra. Om det berodde på de nya skorna, eller om jag bara hade en bra dag, vet jag inte. Skorna förvärrade i alla fall inte känslan, jag märkte knappt av dem. Det är väl ett gott tecken när man springer i nya skor. Att man inte ens reagerar på att man har nya, utan bara springer som man alltid gjort. Jag tror att de kommer att fungera bäst på längre pass när jag vill ha mycket dämpning. När jag börjar bli trött och tekniken kanske inte är vad den borde, då kommer de att vara bra.

nya löparskor

1

Dagen då jag sprang tio kilometer

Tio kilometer är normalt sett inte en lång distans för mig. Det är snarare något jag kan springa i sömnen när jag är i bra form. Idag var det första gången på evigheters evigheter som jag sprang tio kilometer. Jag har inte sprungit milen sedan mitt maraton i september. Jag har inte ens försökt innan och jag hade säkert klarat av att springa distansen tidigare, men jag har valt att träna enligt lust och känsla.

Lusten och känslan till löpningen var som bortblåst efter mitt maraton, och det fanns inte på kartan att jag skulle springa långt. Då var jag bara glad om jag överhuvudtaget sprang. Nu har träningsivern kommit tillbaka. Jag har dessutom mitt decembermål att tänka på. Målet är alltså att springa 68,4 kilometer under december för att totalt ha sprungit 1100 kilometer i år.

Idag har jag varit ledig för det är Finlands självständighetsdag. Vädret var utmärkt för löpning. Finland visade sig verkligen från sin bästa sida. Strålande sol, några minusgrader och knappt någon blåst. Jag hade en förhoppning om att springa tio kilometer idag, men jag hade inte planerat ut någon speciellt rutt. Jag skulle springa på och beroende på hur kroppen kändes, bestämma mig efterhand.

Kroppen kändes bra och jag hade pigga ben. Vid kanske sex kilometer bestämde jag mig för att satsa på att springa längre och springa tills jag nådde tio kilometer. Det blev några kringelikrokar mot slutet för att komma upp i distans, men det gjorde inget. Kroppen var inte trött, trots att det var en längre distans än jag sprungit på länge.

dagen då jag sprang tio kilometer

Det känns såå skönt att veta att jag fortfarande kan springa långt. Att kroppen orkar och att det inte gör ont någonstans. Det här är en bra grund och nu kan jag öka på distansen när jag känner mig redo. För tillfället är jag nöjd med det här, men det gör mycket mentalt att veta att jag kan.

3

Träningsplaner för vecka 49

Det var evigheter sedan jag skrev träningsplaner för en vecka, men nu är det dags att strukturera upp träningen lite mer i och med mitt träningsmål för december. Målet är alltså att springa 68,4 kilometer för att få årstotalen att bli 1100 kilometer löpning. Även om jag inte behöver göra några större förändringar i min träning för att nå mitt mål, är det bra med en plan. Jag kan inte bara springa på känsla, springa fem kilometers rundor runt kvarteret om jag vill nå mitt mål. Jag måste springa liiite längre rundor, eller då springa fler gånger i veckan än två. Det vet jag inte om jag är beredd att göra eftersom jag fortfarande vill styrketräna och yoga också.

Träningsplaner för vecka 49

Måndag: styrka, ben
Tisdag: yoga eller vila
Onsdag: vila eller yoga
Torsdag: löpning
Fredag: styrka, överkropp
Lördag: vila
Söndag: löpning

Dagens styrketräning är redan gjord och medan jag skriver det här skakar benen. Det blev ett rejält benpass med mycket utfall och knäböj. Jag gissar på träningsvärk imorgon, som vanligt efter benpass, och därför är morgondagens träning oviss. Beroende på känslan i kroppen blir det antingen yoga eller vila.

På torsdagen är jag ledig och då planerar jag att springa. Inte långpass, men ett längre pass. Jag har inte sprungit över tio kilometer… sedan mitt maraton, och nu tänkte jag försöka mig på milen. Känslan i kroppen har varit bra den senaste tiden jag sprungit. Det skulle sitta fint med ett tvåsiffrigt löppass. Veta att jag fortfarande kan och att kroppen orkar. Plus att det förstås skulle bidra bra till mitt decembermål.

träningsplaner för vecka 49

Fredagens träning är planerad som överkroppsstyrka. Min handled är inte sjuk längre, men jag vill ge den extra mycket tid att bli bra. Jag vill också hitta ett armträningsprogram som är på min nivå. De jag provat på hittills har varit alltför svåra och tunga. Jag har inte klarat av rörelserna och inte orkat med många repetitioner.

Lördagen är en vilodag, eller jag är snarare tio timmar på jobb. På söndagen hade jag tänkt springa igen, men jag vet inte vilken typ av pass. Och poff hade det gått en hel vecka igen.

0
« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2019 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑