Jag har en massa utkast till bra blogginlägg, men jag har inte tid att skriva dem. Dygnet har för få timmar och jag har för lite tid. Jag har hållit på och skrivit på ett inlägg om mitt maraton och vad det var som gjorde att det gick så bra. Jag hoppas kunna publicera det här senare i veckan, håll utkik efter det. Alltid nu och då brukar jag läsa mina egna inlägg från Tallinn. Drömma mig tillbaka till känslan och loppet. Känslan att vara nervös innan, men sedan klara något mycket bättre än jag vågat hoppas på. Jag minns det fortfarande, hur glad och stolt jag var i målet. Hur jäkla roligt jag hade loppet igenom. Hur allting bara stämde den dagen. Men mer om det i ett kommande inlägg…