Jag tror bestämt att gårdagens vilodag gjorde susen för idag är känslan mycket bättre. Så min plan om att fara på en löptur idag istället visade sig vara en bra idé. Åh, jag är så stolt över mig själv att jag har lärt mig att lyssna bättre på min kropp och att inte pressa mig själv bara för att jag har planerat att springa just en viss dag. Som om det spelar så stor roll ifall jag missar ett pass eller inte. Jag är ju inte direkt elitidrottare.

Nu förstår jag ju att jag inte alltid kan skippa pass bara för att jag inte orkar eller känner för det ifall jag vill bli bättre. Men samtidigt så gör jag inte det heller… Nu visade det sig dessutom vara en god idé. (och dessutom så missade jag inte passet, eftersom planen ursprungligen var att ha vilodag idag, så jag kastade bara om dagarna…)

Dagens löprunda gick hur bra som helst trots en massa nysnö längs vägarna. Jag tvivlar på att det skulle ha gått bättre igår trots bättre vägar, snarare skulle passet ha varit sämre eftersom jag kände mig så trött och sliten. Så yeah för vilodag och yeah för mig som förstod att vila!

Och så är det ju fredag dessutom! win-win-win!