Idag var det som jag skrev igår dags för veckans långpass. Strax efter klockan ett idag så begav jag mig ut. Tanken var att springa längre än förra söndagen, då blev det lite över 13 km. Idag blev det hela 14,5. Jag är så glad över att mina långpass äntligen börjar närma sig de längder jag sprang när jag tränade inför halvmaraton.

Känslan idag var hur bra som helst, jag kände mig stark och blev inte trött i något skede. Jag skulle säkert ha kunnat fortsatte längre ifall jag velat, men nöjde mig med det här idag. Nu vet jag att jag har det i mig iaf, det var en verklig boost för självförtroendet.

Nästa vecka tänkte jag försöka öka på längden på mitt långpass ytterligare, kanske till en 15-16 kilometer. Sedan tror jag bestämt att det är dags för en lite lugnare vecka. Jag vill ge kroppen chans att återhämta sig och inte bara öka på längden hela tiden. Det känns som om jag har kommit in i ett bra flow med mina långpass nu och jag vill inte bli för ivrig och skada mig. Då inför halvmaratonen så sprang jag långpass på en 15 kilometer kanske och så har jag sprungit två halvmaraton i år, tre allt som allt. Utöver det så har jag inte sprungit nå mycket långpass, kroppen är inte van vid det helt enkelt.

Idag kändes allt prima i kroppen. Trots att jag tränade ben på torsdagen och hade grym träningsvärk på fredagen så var allt bra idag. Jag hoppas att det håller i sig.

bild: härifrån

Efter löprundan idag väntade kalas. Min mamma fyller nämligen år i morgon och idag samlades vi alla för att fira henne. Det blev möjligen en liten sockerchock för kroppen. Är lite sockerhög på all chokladkaka som jag åt. Gott var det ju, men känslan nu… Inte den bästa…

Hoppas ni alla har haft en bra helg!