Jag har haft det här inlägget i mina utkast länge, ända sedan jag senast sprang lopp i Tallinn, 2019. Jag var hög på löpning och tänkte självklart att jag skulle springa i Tallinn igen nästa år. Som jag gjort så många gånger tidigare och alltid med ett leende på läpparna. Little did we know…. Men nu i år, nu jäklar ska jag springa lopp i Tallinn igen. Här är åtta orsaker till varför även du ska göra det.

Varför du ska springa lopp i Tallinn

Fantastiskt publikstöd
Publiken i Tallinn är fantastisk. De hejar på alla, det är tjo och tjim. Namnet och landet (flaggan) står på nummerlappen. Heja Heidi, hyvä Suomi, jaksaa jaksaa. Det finns en löpargrupp, Smilerit, som åker från Finland och springer. De hejar alltid extra mycket på finländare, och jag blir alltid lika glad av att se dem.

Fin bana
Det har varit ett varv även på maraton, men jag vet inte hur det är i år. Hur som helst är banan fin och man får se delar av Tallinn som man kanske inte besöker som turist. Telliskivi, strandpromenaden Stroomi, gamla stan, Pirita, Kalamaja, Open air museum. Senast sprang jag igenom nåt museum, Kulttuuri katel.

Målgången vid Viru gates
Ibland har starten gått här, ibland är målgången här. Mäktigt är bara förnamnet.

Billigt lopp
Det är billigare att springa i Tallinn, än ett stort lopp i Finland. Mycket billigare. Jag har åtminstone varit nöjd med servicen längs med banan och vid målgång. Sportdryck, vatten, ”filt”, icepower. Och ett skilt mattält för maratonlöpare.

Platt bana
Banan är platt och snabb och asfalt. Kullersten genom gamla stan, men inga backar att tala om.

Fin medalj
Alla mina medaljer från Paavo Nurmi maraton i Åbo ser exakt likadana ut. Jag tycker det är lite tråkigt för då minns jag inte vilken som är från vilket lopp. Tallinn däremot, de kan göra fina medaljer. Min medalj från maraton är finast och betyder mest. Kanske för att det var maraton och hur bra loppet gick, men ändå.

Stämningen längs banan
Det här är nog den viktigaste punkten tycker jag. Det är alltid så jäkla kul att springa i Tallinn, tack vare publiken och andra löpare. Jag springer alltid med ett leende på läpparna, gåshud och runner’s high. Det är musik, det high five:as, jag pratar med andra löpare. Jag har så kul att jag nästan glömmer bort att springa, jag bara njuter.

Och så är det ju Tallinn
Min favoritstad. Går loppet åt skogen kan du alltid shoppa, äta och dricka gott och bara turista.

En liten disclamer. Jag har inte sett hur banan ser ut för årets lopp, men även om det skulle vara den backigaste banan i världshistorien med fyra varv och start och mål nån helt annanstans, tror jag nog att du trivs ändå 🙂