Det är tungt att springa just nu. Det är det alltid den här tiden på året tycker jag. Oftast har jag en styrketräningssatsning på gång som bidrar till sega ben. Dessutom har jag träningsvärk hela tiden. Det är slaskigt väder ute och allting känns blä. Det är klart att det är tungt att springa då. Tyngre i alla fall.

Jag var redan ivrig på våren. Vi hade ingen snö, utan sol och bara, fina vägar. Jag har kunnat springa i mina vanliga skor i sol och värme. Det har känts som om våren varit på väg. Så kom det en massa snö, kallt och minusgrader. Halt och vinterväder. Nu har ju det mesta försvunnit, men ändå känns det jobbigt. Dagens runda var inget undantag.

Jag har varit ledig idag och jag såg verkligen framemot en löprunda. Det har varit en tung vecka på jobbet och jag har behövt löpningen. Därför tänkte jag att löpning på en ledig dag kan inte bli annat än succé. Det blev det inte.

Jag hade tunga ben redan från start och det kändes som om jag aldrig kom igång. Jag hittade inget flow, utan jag fick kämpa för varje steg. Även om jag inte satsar på löpning just nu, utan fokus är på styrkan och uppbyggnad, vill jag ändå att de få löppass jag springer ska kännas bra. Som att styrketräningen har gjort mig bättre. Det är svårt att hålla mig motiverad till att göra mina styrkeövningar om det bara får mig att känna mig sämre.

Samtidigt så vet jag ju att det går upp och ner. Plötsligt vänder det igen och jag kommer att flyga fram. Allt mitt kämpande kommer att vara värt det. Oftast sen på våren när jag annars också är piggare och mår bättre. När jag är gladare och inte lika sur. På vädret ska väl tilläggas. Jag påverkas så av vädret. Vem är nu glad när det är snöslask?

Jag vet att jag bara behöver fortsätta kämpa och göra mina löppass. Lita på processen och att styrketräning på sikt kommer att göra mig bättre och snabbare som löpare. Även om det är tungt att springa just nu.