Idag bestod dagens löpning av backintervaller. Jag har inte sprungit såna på länge och det kändes minsann i benen. Jag har ett motionsspår väldigt nära där jag bor, men brukar dra mig för att fara dit eftersom den är så jobbig att springa. Men idag tog att tjuren vid hornen och begav mig dit.

Slingan är lite på två kilometer, sprang tre varv runt. Plus sedan då joggingen dit och tillbaka hem så totalt blev det lite över åtta kilometer. Jag borde verkligen springa där oftare, för det är ju bra träning. Och det är inte så konstigt att jag tycker att det är jobbigt med backintervaller när jag aldrig springer dem… DAAH! Bilderna ger inte alls rättvisa över hur brant det är på sina ställen. På vintern ifall det är snö så brukar där finnas skidspår och jag minns nångång från lågstadiet när vi var där och skidade på gympan. Hur tusan vågade man åka ner?! Fast kanske man som barn inte är lika rädd av sig, då var det säkert bara roligt.