Träningsmagi för mig är när allt känns lätt och allting bara flyter på. Andningen känns lätt, fötterna pinnar på och jag behöver inte fundera, jag bara gör. Runner’s high, den känslan.

Jag kommer hem från en löprunda och bara AH! Känslan av att jag skulle ha kunnat springa hur länge som helst. Känslan av att jag sprang snabbare än jag tidigare gjort, men att allting kändes enkelt. Inte som om jag behövde kämpa för det, utan det bara gick automatiskt. Den känslan. När man bara ler och folk tittar konstigt på dig. För de har inte upplevt samma sak… När man påminns om varför man springer och inte förstår varför inte alla andra också gör det…