Idag kom det äntligen en sådan runda då allting stämde. Jag är ledig idag och tänkte att jag kan springa nu på dagen så har jag hela kvällen på mig att göra annat skoj sedan. Jag begav mig till motionsspåret nära där jag bor, för att idag köra mina planerade backintervaller. Förra veckan blev det ju inget av det… Jag tänkte att ifall jag springer mitt på dagen, så KAN där ju bara inte vara nån annan.

Spåret är ganska kuperat, med då en jättebacke i mitten ungefär. Alltid när jag springer där så brukar min medelfart ligga på en 6:30-6:40. Men idag var den 6:15! Banan är strax under 2,5 km, totalt sprang jag fem varv. Plus sedan transportsträckan dit och tillbaka hem, så totalt nästan 13 kilometer.

Så nöjd! Så glad! Det brukar aldrig gå bra när jag springer där. Jag brukar traggla mig igenom max fyra varv och min fart brukar vara långsammare än normalt för jag brukar typ gå upp för alla backar. Men idag, BOOM! Det här behövde jag för självförtroendet.

Jag har bestämt mig för att springa lite fler lopp i höst ännu, nästa torde bli halvmaraton i Tallinn den 13.9. Så det är skönt att veta att 13 kilometer kändes lätt idag och på en kuperad bana dessutom. Så nu kan jag börja fokusera min träning inför det. Kanske kanske under två timmar är möjligt?

Annars så har jag visst namnsdag idag. Grattis till mig! För att fira så har jag bakat blåbärspaj av bären vi plockade i lördags. Mums!