Idag var det då tänkt att jag skulle springa veckans sista pass och även veckans längsta. Det blev det också, men med minsta möjliga marginal. Jag hade siktat in mig på en femton kilometer, men så långt kom jag inte idag. Det var tungt från början till slut idag.

Featured image

Det var varmt även idag, men eftersom det gick så lätt att springa igår, så kände jag mig inte speciellt orolig när jag for ut. Men idag stämde nog inte mycket, det var bara tungt. Skulle jag ha haft en pulsmätare så skulle den säkert ha visat väldigt hög puls, det kändes så iaf. Jag gick i uppförsbackarna för att inte ta ut mig helt, men det hjälpte föga. Jag kände mig slut och som om jag hade för varmt. Huvudet bara dunkade och benen var trötta. Inte en behaglig känsla alls. Featured image

Det var iaf väldigt fint där jag sprang, jag har aldrig sprungit där tidigare. Jag hade igen bestämt träff med sambon vid hans föräldrars hus, men idag tog jag en annan rutt dit. De bor på landet, så jag fick springa för mig själv längs åkrar. Där bor en massa trevligt folk längs med vägen som hälsar på flåsande löpare som kommer förbi (alltså jag). Hej hej liksom! Jag känner inte dig, men vad kul att du hälsar. Det händer ju aldrig när jag springer i ”stan”. Jag bor alltså i en lite stad med 12.000 invånare och jag bor då i centrum, medan då mina svärföräldrar bor på landet.

Featured image

Veckan som gick bjöd på tre pass löpning och två cykelturer. Imorgon tänkte jag ännu göra ett styrketräningspass, jag har inte glömt bort det. Jag har bara prioriterat annat den här veckan. Den här veckan skulle fokusera på mängdträning och bortsett från dagens pass är jag nog nöjd över hur veckan gick. Jag vet ju att det ibland känns tungt, men sedan så vänder det igen. Så jag hoppas att så även är fallet denna gång.

0