Min träningsplan för den här veckan har fungerat ganska bra. På måndagen sprang jag som planerat ett vanligt distanspass, i går blev det zumba och idag var planen ett långpass. Det blev det dock inte, utan det blev ett vanligt distanspass igen.

Jag vet inte vad det är med mig och mina planerade långpass. Nästan alltid när jag är ledig och tänker att nu ska jag minsann springa långt och länge för nu har jag tid, så blir det bara blä. Det är som om kroppen låser sig. Jag kände det nästan genast när jag kom ut genom dörren att det här kommer att bli tungt. Så istället för att pressa kroppen så tänkte jag nöja mig med ett kortare pass idag.

Jag vet ju att det ibland är bra att vara ute ur ”comfort-zone” också och pressa farten och sånt där, men det här kändes inte som det. Det här kändes mer som om det skulle stjälpa snarare än hjälpa. Så jag vände hemåt tidigare än planerat och fortsatte med lite yoga-övningar när jag kom hem. Det var välbehövligt, jag har känt mig stel i kroppen, speciellt baksida lår stramar. Förhoppningsvis hjälper yogan lite.

Imorgon är det vilodag som gäller och fredagen hade jag tänkt köra ett styrkepass. På söndagen är planen att göra ett nytt försök på ett lite längre pass och förhoppningsvis känns kroppen bättre då. Då har jag jobbat hela dagen och av nån konstig anledning brukar löpningen gå bättre då. När jag inte hinner planera och fundera alltför mycket utan bara gör.

Det är nog lite det som är felet med mina planerade långpass kombinerat med lediga dagar. Jag stressar färdigt upp mig inför dem. Nu ska jag springa långt, när jag hinner för sen imorgon efter jobbet hinner jag inte… Sen när jag istället tänker att nu far jag bara ut och springer en liten runda efter jobbet så går det bättre, eftersom jag inte har nån press på mig att springa långt. Och då hade jag oftast kunna fortsätta längre, men hinner inte pga av andra åtaganden.

Knepigt det här… Jag kan ju inte alltid bara springa på känsla, eftersom jag ju vill utvecklas och bli bättre. Så nån form av plan borde jag ha. Men sen när jag har en plan, så stressar jag för mycket för att följa den och då blir det ju heller inte bra.

Hur gör du? Springa på känsla eller en utstakad plan?