Sakta, men säkert ökar längden på mina löppass. Idag hade jag ju inplanerat ett långpass/längre pass. Det blev exakt 12 kilometer, så det är jag nöjd med. Nästa vecka tänkte jag försöka öka på längden lite mer, upp mot en 14 kilometer.
Idag var första gången på länge som jag sprang i dagsljus. Jag fick lite vårkänslor när jag var ute. Det var ljust ute, fåglarna kvittrade och marken var bar. Okej då, att det var grått och trist, men i alla fall. Jag märkte att min fart direkt blev högre när jag inte behövde trippa och fundera var jag ska lägga fötterna, utan bara kunde springa på.
Jag är förvånad över hur snabbt passet gick, för att vara mig. Det här var nästan min normala fart och då har jag inte sprungit intervaller på… Öh, ett par månader… Det är alltid skönt att känna efter en förkylning eller annan paus att jag inte tappat formen. För jag kan stressa över det, att jag tappar allt ifall jag inte tränar på ett par dagar. Fast jag ju innerst inne vet, att vila är bra för mig.
Nu när jag känner att jag är tillbaka på riktigt kanske jag ska försöka formulera mina tankar och funderingar inför sommarens stora mål, maraton. Återkommer med det imorgon!
0