Igår fick jag äntligen till ett bra löppass. Med bra menar jag att pulsen var låg och farten hyfsad och jag kunde springa nästan hela vägen. Jag gick bara lite i två uppförsbackar, annars så sprang jag hela vägen. Totalt blev det nästan åtta kilometer löpning igår, vilket jag inte ens tänkte på förrän idag. Jag var bara så glad över att jag hade så låg puls och helt okej fart att jag inte ens tänkte på hur långt jag faktiskt sprang.

Idag slog det mig sedan att jag sprang nästan åtta kilometer. Sprang. Med tanke på söndagens skräppass, där det mer kändes som om jag sprang åtta meter i sträck, så var det här framsteg. Det ger mig hopp om att min träning ger resultat, om än små såna i dagsläget.

Idag har det blivit ett styrketräningspass här hemma. Beroende på hur kroppen känns imorgon, så blir det antingen ett kortare löppass eller vilodag. På fredagen hade jag tänkt springa veckans längsta pass eftersom jag har ledigt då. Det passet räknar jag ändå som veckans viktigaste pass, så då vill jag ha en utvilad kropp. Kanske en vilodag imorgon är bäst?