Kroppen börjar kännas som om den återhämtat sig från maraton och idag blev det veckans andra löprunda. Fortfarande ingen press över varken tid, sträcka eller fart, men idag blev det redan en längre runda. Längre än förra rundan på 3 kilometer alltså. Ett normalt distanspass på 6,5 kilometer helt enkelt. Jag sprang hela vägen och allting kändes bra i kroppen. (yey! 🙂 )

Det var varmt, det var svettigt och pulsen var hög, men i övrigt inget att klaga på. Den höga (högre) pulsen tror jag delvis berodde på värmen och  delvis på det faktum att jag faktiskt sprang ganska fort. De två första kilometerna gick i 6:30 tempo ungefär, betydligt snabbare än vad jag hade tänkt mig. Jag fick påminna mig själv om att ta det lugnt, det är inte läge ännu att pressa kroppen. Även om det känns bra, är det ju nu som skadorna lätt kommer. Att jag går ut för hårt, för kanske kroppen inte var redo sen i alla fall…

Imorgon kommer det bli en vilodag och efter det tar jag det dag för dag. Jag kommer helt enkelt att gå på känsla ännu nästa vecka. Inte pressa, utan nästan bromsa mig själv. Riktigt så att jag ska längta till att få springa fort och ta i igen. Men dagens pass var en indikation på att kroppen är redo och det är skönt att veta.