Blixthalka och inga dubbskor är inte en bra kombination. Det var så halt, så halt ute idag när jag sprang och det kändes som om jag trippade fram. Jag hade inget fäste, ingen teknik och jag var tvungen att gå mer än jag sprang. Jag spände hela kroppen och jag var rädd för att halka hela tiden. Idioti att springa i detta underlag. Speciellt när jag faktiskt har ett par dubbskor, men är dum nog att inte använda dem. * insert emoji håller händerna för ögonen*

Det positiva med dagens runda, förutom det faktum att jag inte föll, var att jag trots allt ”sprang” 7,5 kilometer. Det betyder att jag är ynka 5,5 kilometer från mitt decembermål. Det ska nog gå vägen det här. Tanken är att jag ska springa imorgon igen, den här gången med bättre skor. Jag vill inte falla, även om jag väldigt gärna vill nå mitt mål. Det är inte värt att falla och riskera att inte kunna springa på flera månader om jag skadar mig…