Jag och mina Icebugs

Vilken skillnad ett par dubbskor kan göra för känslan i löpningen. Igår trippade jag fram och var som bambi på hal is. Idag flög jag fram och hade inga problem med fästet. Orsaken? Mina Icebugs. De har stått där i skåpet i flera år, men idag var första gången jag använde dem. De är en present av mamma och jag är inte riktigt säker på ifall de är tänka för löpning, eller om de är mer som promenadskor. Just den här modellen alltså. Eller så är bara Icebugs de klumpigaste skorna i världshistorien…

mina icebugs

Det var inte på lätta ben jag sprang idag. En orsak är säkert för att jag sprang igår också och att jag inte riktigt är i sådan form just nu att jag kan springa två dagar i rad. En annan orsak är nog skorna tror jag. De kändes som klossar på fötterna och inte som en strumpa som mina favoritskor från Adidas. Men det skiljer också nästan 100 g i vikt, 300 g för Icebugs mot 204 för Adidas. Det är klart att det känns i löpningen då. Fästet däremot, inget att klaga över!

Jag sprang på isgator, snö och asfalt och de höll för allt. Jag var inte alls osäker när jag sprang, utan jag kunde trycka på som normalt. Både i uppförsbacke och nedförsbacke och kurvor. Litade på greppet och halkade inte en enda gång. Ifall vädret fortsätter att vara så här, kommer jag nog att använda dem fler gånger.

Och hej, decembermål! Check!

Woop woop!

0

2 kommentarer

  1. Då var det nog dig jag såg springa i full fart ner för backen längs Skärgårdsvägen mot rondellen idag 😁 Det såg lätt och hurtigt ut, och jag är såå avundsjuk, vill också springa! Jag har bara joggat/goggat den senaste tiden men nu är det nog slut med det också, inte minst p.g.a. halkan 🙈

    • hopihopi

      30 december, 2018 at 21:46

      Det kan säkert ha varit mig du såg, jag sprang nog där idag. Synd att du inte kan springa mer, men det är helt förståeligt, du har andra saker att tänka på 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2019 Hopihopi

Tema av Anders NorenUpp ↑