Jag valde verkligen den bästa dagen för att testa på transportcykling till och från jobbet. Jag hann knappt ut genom dörren innan det började regna. Det bara vräkte ner, nonstop i 20 kilometer. Fast efter en stund så märker man det inte mer. Jag var redan genomblöt, det fanns inte mycket att göra åt saken sen längre. Till jobbet skulle jag oberoende. Jag kunde inte liksom vända om eller ge upp. På jobbet kunde jag sedan byta om till torra kläder. Aldrig har mina arbetskläder och torra strumpor lockat så mycket.

Jag har sprungit hem från jobbet tidigare, men aldrig cyklat dit. Jag har inte helt gett upp mitt cykelmål ännu, jag ska kanske ge det här med transportcykling en chans. Trots ösregn så var det riktigt kul att cykla. Det tog ungefär lika länge som att ta bussen. Jag behöver inte passa någon tidtabell, utan det är bara att starta direkt. Det är bra och fin cykelväg hela vägen och det är bra som vardagsmotion. Jag ska ju ändå träna och på det här viset rasslar det in nästan 40 kilometer på cykelkontot. Nästan helt obemärkt. Jag ska ju ändå till och från jobbet och jag ska ändå träna, så win-win.

transportcykling

Gammal bild, samma känsla

Än så länge är vädret bra för cykling. Det går bevisligen att cykla i regn också. Jag hade min skaljacka på mig och mina vanliga cykelbyxor. Det var alldeles lagom, inte för varmt, inte för kallt. Senare i höst kommer det säkert att behövas mer kläder.  Kanske ett par vantar och mössa under hjälmen och reflexväst. De dagar jag slutar vid sex sju går det bra att cykla, när jag slutar nio… Det blir kanske för sent. Det blir så mörkt. Plus att jag skulle vara hemma först efter tio. Men kanske om jag börjar cykla mer, så blir jag snabbare och på det sättet kommer hem fortare än med buss?!

4