Idag blev det ett första försök till träning igen sedan torsdagen. Eller ett försök till styrketräning ska jag säga, jag sprang ett lugnt pass förra fredagen. Jag vet inte riktigt vad som hände under min cykeltur, men jag har haft ont i ryggen sedan dess. Så ont att jag var tvungen att googla ryggskott. Det tror jag nog inte att jag har, för jag kan ändå röra mig. Att springa går bra, då känns det ingenting. Det är bara i vissa rörelser om jag böjer mig framåt som det gör ont.

Därför har jag haft en paus med styrketräningen, men idag blev det ett försiktigt försök till träning igen. Kroppsviktsövningar, övningar med lätta vikter och mycket stretch. Jag tänker att det ändå är bra att röra på sig, för att få igång ryggen. Det kändes bra att röra på mig igen, det blev åtminstone inte värre.

Nu blir det en vilodag imorgon och så får jag se hur ryggen känns på onsdagen. Jag kan ändå springa och allting fungerar i vardagen och på jobbet. Det är bara vissa rörelser som gör ont. Jag vet inte ens om det var cyklingen som orsakade det hela, men det är det enda jag kan tänka på att jag skulle ha gjort annorlunda. En ny, ovanlig rörelse för kroppen.

Jag är lite irriterad eftersom jag har haft ett så bra träningsflow. Jag brukar liksom inte få ont i ryggen. Träningsvärk visst, trötta, stela ben efter ett långpass, okej då. Men ont i ryggen? Vad är det för skämt?!