Gissa vem som har träningsvärk? Jag hade redan lite träningsvärk/stelhet från förra vecka fredagens träningspass. Då hemma med skivstång, men tungt och jobbigt. Redan då tyckte jag att baksida lår fick jobba och det är också där jag varit som stelast. Idag på gymmet avslutade jag med att göra leg curl i maskin och jag fick nästan kramp i baksidan. Det var så inte den bästa övningen att avsluta med. Det känns ännu också av, men på ett bra sätt. För visst gillar jag ju träningsvärk.

Det är väl inte ett kvitto på att jag gjort något, men ändå så tycker jag känslan. Det känns som om jag gjort något, att det tagit på rätt ställen. Undrar just hur mycket det kommer att märkas av imorgon, om det nu redan känns.

Jag tycker kanske att jag blivit lite starkare. I alla fall så orkar jag med tyngre vikter. Både när jag tränar hemma med skivstång eller hantlar, eller när jag är på gymmet. Benen är fortfarande jättemycket starkare än armarna, men till och med i armövningar kan jag ta lite tyngre vikter. Inte mycket, men lite. Små framsteg. På gymmet vill jag egentligen inte göra alltför mycket armövningar, eftersom jag ska orka simma efteråt också. Det är ändå simningen som jag tycker att är viktigast när vi är där. Jag kan ju faktiskt träna styrka hemma också. Simma kan jag inte göra hemma.

Klockan har hängt med på varje pass jag gjort och den har visat sig vara ett bra köp. Hittills har jag bara sprungit med den en gång, men det kommer det snart bli ändring på. Jag ska lite ännu fokusera på styrketräningen, innan jag trappar upp löpningen igen. Just nu är det riktigt kul med styrka också.

Jag hade glömt bort hur kul jag tycker det är att känna mig stark. Jag har tränat styrka regelbundet nu i fyra veckor, och det är så kul att se resultat. Hur jag kan ha högre vikter, orka mer och känna en skillnad. Det finns fortfarande, förstås, utvecklingspotential, men det känns ändå som om det går åt rätt håll. Tekniken sitter, jag känner mig säkrare i övningarna och jag kan som sagt ha högre vikter.

Idag tränade jag styrka igen, med samma vikter som senast på lördagen. Jag tror att jag skulle ha kunnat ha ännu tyngre, men lite fegar jag fortfarande. Inte så mycket på benövningar, men armövningar är skrämmande. Speciellt när jag ska lyfta över huvudet. Tänk om jag inte orkar upp, och fastnar, eller får skivstången över mig.

Just nu springer jag inte så mycket så jag kan inte ännu uttala mig om styrketräningen har haft effekt för löpningen. De resultaten förväntar jag mig egentligen att ska visa sig först nästa vår. Då när jag förhoppningsvis börjar träna mer löpning och kanske satsar på maraton igen.

Det är då jag vill att styrketräningen ska ha gjort något. Det är därför jag gör det. För att sedan kunna springa mer och snabbare. För att jag har byggt upp en starkare kropp som ska klara av belastningen.

Just nu tycker jag att jag har en bra rutin med två rejäla styrkepass i veckan och löpning när det passar och är fint väder. Så småningom ska jag börja byta ut övningar och ändra mitt upplägg. För tillfället har jag gjort ganska liknande varje gång. Knäböj, marklyft, höftlyft, draken och diverse överkroppsövningar. Idag försökte jag mig på utfall. Där kommer det att krävas lite träning ännu innan jag vågar öka på vikterna. Helt klart en övning där jag har mycket utvecklingspotential.

Det tog inte många veckor med styrketräning innan jag kunde på öka på vikterna. Jag började med mina lättaste hantlar och är nu redan uppe i nästan maxvikt på skivstången. I benövningar bör väl tilläggas. Armarna är nog mina svaga punkt när det kommer till styrketräning. Samtidigt tänker jag att det inte spelar så stor roll. Bulkiga biceps kommer inte att göra mig till en bättre löpare. Däremot gör starkare benmuskler det. Förhoppningsvis.

Just nu känns det i alla fall riktigt kul att styrketräna igen. Det är kul att märka att jag blivit starkare på bara några veckor och att jag kan öka på vikterna. Jag får inte lika mycket träningsvärk mer och jag vågar ta i. Nu kan jag träna som jag vill igen. Nu handlar det inte om att komma igång, lugnt och försiktigt, nu kan jag ta i. Tyngre vikter och känna mig stark.

Löpning är fortfarande roligast och kommer nog alltid att vara etta, men styrketräning är helt okej det med. Speciellt när det ösregnar, blåser orkanvindar och inte alls är det fina höstväder jag önskat mig på min lediga dag. Jag behöver ju faktiskt inte springa. Jag tränar inte för något mål, utan fokus ska vara på styrketräning. Det är roligt att se framsteg och det ger mig motivation till att fortsätta.

Det har blivit två styrkepass i veckan, och det vill jag fortsätta med. Ett lite tyngre pass och ett med lättare vikter. Det fungerar för mig just nu. Hela kroppen på båda passen, men lite olika övningar. Sen när vi börjar gå på gym (och simma) igen med mamma, kanske jag måste ändra mitt upplägg, men för tillfället fungerar det här utmärkt.

När man inte tränat styrka på evigheter känns det minsann i kroppen när man börjar igen. Jag har sån jäkla träningsvärk. Överallt. Jag har tränat styrka tre gånger nu. Jag vet inte om jag direkt blivit starkare ännu, men jag har i alla fall ökat på vikterna. Fortfarande gör jag ganska lugnt och försiktigt, men jag vågar ta i mer och mer för varje gång. Om det inte vore för den jäkla träningsvärken då.

Imorgon var planen att springa, men eftersom det lovas ösregn, tror jag att det istället blir styrketräning inomhus. På onsdagen ska det däremot vara solsken och fint väder. Då blir det antagligen löpning. Det är så jag tänker mig att höstens träningsplan kommer att vara. Springa när det är fint väder, och fokusera på styrketräning de övriga passen. För jag vill bli starkare igen.

På nåt konstigt sätt har jag ändå saknat träningsvärken. Då känns det som om jag gjort något. Jag får väldigt sällan träningsvärk av löpning. Möjligtvis efter långa långpass, eller kanske efter hårda intervallpass, men då är det i benen. Nu har jag ont i armar, axlar, mage, rygg, ben. Överallt.

Jag tror ändå att kroppen snart kommer att vänja sig. Jag kommer inte ha lika mycket träningsvärk nästa vecka. Förstås hoppas jag på att kunna öka på vikterna igen och det i sin tur kan resultera i ömma muskler, men då borde den första chocken ha lagt sig. Jag tror att kroppen fick en chock av att styrketräna igen. Den har varit så van att bara behöva springa och nu plötsligt måste den lyfta tungt. Vad hände liksom? Klart den protesterar.

Det känns som om jag är igång med träningen igen, både med löpning och styrketräning. Nu är planen att jag ska bli stark. Starkare i alla fall. Som utgångsläget är, kommer det inte att krävas mycket. När jag skippat styrketräningen i flera månader och bara fokuserat på löpning, är jag inte direkt stark i kroppen.

Förra veckan blev det ett lugnt styrkepass för att komma igång. Testa på formen, ha lätta vikter, få övningar och repetitioner. Idag blev det ett tyngre styrkepass, mer som jag tränat tidigare. Innan maratonsatsningen. Vi kan väl säga som så, jag kände mig inte stark precis. Därför är planen nu att jag ska bli starkare.

Tanken är att jag ska träna styrka åtminstone en gång i veckan, gärna två. Hela kroppen på samma pass. Basövningar som marklyft och knäböj, blandat med lite armövningar. Core och rygg. Beroende på hur det känns och hur jag kommer igång, kanske jag kommer att dela upp passen. Kanske jag får feeling och vill träna styrka fler gånger i veckan. Tyngre benövningar en dag, överkropp och core en annan dag. För tillfället ser jag det ändå som viktigast att jag kommer igång igen. Senare i höst kommer jag också att börja träna på gym igen, då kommer jag kanske att revidera min plan.

Det känns så skönt att träna igen, även om det är jobbigt förstås. Armarna skakar och benen bultar. Kroppen var helt mör efter mitt styrkepass idag. Jag förväntar mig träningsvärk imorgon. Det känns nästan som om jag har träningsvärk nu redan. Tre timmar efter träningen 🙂

När tränade jag styrka senast egentligen? För ett halvt år sedan? Riktigt så illa är det kanske inte, men det är flera månader sedan senast. Och det känns minsann idag. Igår blev det första styrkepasset på evigheter och mitt första riktiga träningspass sedan maraton. Jag tog det lugnt och försiktigt. Lätta vikter, få repetitioner och få övningar. Ändå har jag sån jäkla träningsvärk i kroppen.

Jag kände av det redan igår. Benen bultade, armarna skakade. Idag är det värre. Baksida lår känns värst. Samtidigt är det en kul känsla. Jag har saknat styrketräningen, men det var ett medvetet val att prioritera bort det när jag fokuserade på maraton. Jag ville inte ha tunga sega ben, när jag skulle springa intervaller eller långpass. Nu när maraton är över, kan jag träna styrka igen.

Jag tror att jag kommer att göra en liten satsning med styrketräning igen nu på hösten och vintern. Jag vill ju springa också, förstås, men kanske löpningen får bli prio två. Springa när det är fint väder och jag har lust, men kanske inte om det ösregnar. Då kan jag hellre välja att träna styrka. Inomhus.

Jag vet att jag behöver styrketräningen och jag tycker att den har haft effekt. Att jag har blivit en bättre och starkare löpare. Jag tränade ändå ganska mycket styrka på vintern och våren. Både på gym och hemma. Två gånger i veckan. Planen var då att bygga upp för att sedan kunna trappa ner och underhålla. Fokusera mer på löpning och maraton. Jag tycker att det fungerade, även om underhållet kan diskuteras 😉

Maraton gick ändå bra, jag var i form och hade inte ont. Eller jag hade ont i knäna, men det var borta efter två dagar. Jag tror nog att hade jag inte tränat styrka, då skulle jag haft betydligt mer ont.

När tränade du styrka senast?

Jag vill komma igång med styrketräningen igen, men jag kände mig kanske inte redo för tyngre vikter ännu. Därför blev det idag träning med miniband. På det sättet kunde jag ändå träna styrka och känna att jag gör något, men jag behövde inte belasta armarna med tyngre vikter. Jag har inte ont i armen mer, men den känns av. Det känns lite för mycket för att jag ska vilja lassa på 20 kilo vikt. Jag vill inte göra det värre.

Jag har tränat två gånger nu sedan vaccineringen. Ett lugnt löppass och dagens träning med miniband. Båda träningsformerna har känts bra, så nu litar jag på kroppen. Att jag kan träna som jag vill igen. Både tuffare löppass och tyngre styrketräning. En veckas vila har säkert bara gjort gott för kroppen. Nu är i alla fall ivern stor till träning igen.

Jag vill springa åtminstone en gång den här veckan, antagligen imorgon för då är jag ledig. Även om jag just nu inte satsar på löpningen, känns ändå ett löppass i veckan som ett minimikrav. Åtminstone med tanke på kommande mål i sommar. Jag vet att det är lättare för mig att komma igång med maratonträningen om jag har en grund att stå på. Att jag inte börjar från noll, utan att jag har sprungit mina mysrundor på åtta kilometer under vintern. Då blir inte steget lika stort till rundor på 15 kilometer och ännu längre.

Jag behöver inte springa rundor på 15 kilometer ännu, men så småningom vill jag lägga in längre rundor i träningen. Just nu ska fokus ändå vara på att bygga upp en stark och hållbar kropp. Styrketräningen ska vara prio ett. Nu är första steget taget igen, med hemmaträning och miniband. Nu gäller det att jag fortsätter.

Jag har kämpat på med styrketräningen och gjort mina pass. Det har blivit flera träningspass i veckan, ibland så många som tre. Fokus har varit på tyngre styrketräning, men jag har även tränat med hjälp av TRX-banden och gjort kroppsviktsövningar. Ibland med hopp och ibland utan. Nu känner jag äntligen att det händer något och jag kan lägga på mer vikt på skivstången.

Jag har varit uppe på maxvikt tidigare, men det är ett tag sedan. Förra året hade jag som träningsmål att komma upp på maxvikt igen, men då klarade jag inte av det. Jag är inte på maxvikt ännu, men det är en kul känsla att kunna lägga på mer vikt på skivstången och samtidigt känna att jag orkar. Både benövningar och armövningar(!). Tidigare har jag mest orkat med benövningar, men nu kan jag till och med göra bicepscurl med tyngre vikter. Visserligen inte så många repetitioner, ännu, men det finns en känsla av att snart. Snart kommer jag att orka fler. Tidigare har jag inte haft en sådan känsla, det har snarare känts omöjligt. Nu har jag hopp.

Nu gäller det bara att jag fortsätter. Gör mina pass och kämpar vidare. Fast jag tror inte att det kommer att bli något problem. Inte med motivationen i alla fall. Just nu har jag hög motivation till styrketräning. Det är kul att märka resultat och att träningen har effekt.

Jag vill åtminstone under februari ännu fokusera mest på styrketräning. Antagligen också under mars. Sedan tror jag att vädret gör att jag vill börja springa mer. Förhoppningsvis är det vår då och jag kan springa på bara vägar. Men när det är snöslask, halka och kallt, då tränar jag faktiskt hellre styrka inne.