Älskar värme, förutom när jag ska springa. Fast i och för sig tycker jag att jag blivit bättre på att springa i värme. Kanske jag har vant mig. Igår sprang jag årets första pass där jag var svettig när jag kom hem. Så där svettig svettig, måste duscha och kläderna åker rakt i tvätten. På vintern har jag kunnat använda samma tröja eller tights flera gånger, för att jag inte blivit svettig under min runda. Igår, not so much. Igår blev det också årets första utekaffe på terrassen. Påbyltad, men ändå. Som jag längtar efter vår och sommar.

Jag vill springa på sopade bara gator i vita snabbskor och tunn tröja. Känna att jag har tryck i benen och att jag flyger fram. Att all min styrketräning och kämpande har gjort något för formen. Jag tycker att jag märker en skillnad. Eller så har jag bara bra dagsform just nu.

Gårdagens pass blev ungefär sju kilometer, med bra tempo hela vägen. Sju kilometer är just nu min standardrunda. Det orkar jag springa och det klarar jag alltid av. Skillnaden nu var att jag sprang hela tiden, förutom när jag var tvungen att stanna för att jag skulle korsa vägen. Inte ens en paus för att fota, utan bara löpning. Ändå tycker jag att jag orkade hålla tempot och kunde springa till slut. Jag var inte ens trött på slutet, utan kunde öka. Kanske något har hänt med formen efter all styrketräning? Jag hoppas på det, det är därför jag gjort det.