En bra sak med att köpa stuga är att jag plötsligt har en massa nya ställen och vägar att springa på. Och kan man inte springa Möviken runt när det ordnas (förra helgen), då springer man det själv. Eller nåt.

Planen var veckans långpass eftersom jag skippade det på torsdagen. Nu var jag utvilad och hade laddat upp bra med mat. Jag hade kollat på Google maps hur jag skulle springa, men var osäker på hur långt det skulle vara. Jag ville springa över tjugo kilometer. Bara jag inte springer vilse och det blir 35 kilometer sa jag åt Sam. Han tippade på 19,8 kilometer, jag tippade 21.

Det blev bara 13,5. Jag visste väl egentligen att det skulle bli där omkring, eftersom Möviken runt är typ 11 kilometer. Nu sprang jag inte exakt samma rutt, men ungefär. Jag hade ändå hoppats på att springa liiite längre. Det här kan knappast ens räknas som veckans långpass, eftersom jag sprang veckans distanspass på måndagen och det mätte 12,5.

Jag tror inte att jag vill springa samma rutt fler gånger. Alltså, hur gör folk när de springer/cyklar längs med Skärgårdsvägen i Nagu? Det är ju fullständigt livsfarligt. Sen när jag kom in på den vägen som leder till vår stuga gick det okej, men Skärgårdsvägen en sommarlördag? Nej tack! Men såg en fasan i alla fall, när såg man en sån senast? Inte på Skärgårdsvägen, utan på ”vår” väg.

Jag ska nog ge det här att springa på stugan en ny chans, men jag tror att jag måste planera min rutt bättre. Kanske mer springa distanspass eller intervaller på stugan och springa mina långpass på spånbanan. För jag insåg plötsligt att det är bara nio veckor kvar till maraton. Jag kan inte skippa långpassen och bara springa 13,5 kilometer mer.