Jag har funderat fram och tillbaka över sommarens tävlingar. Den 27.6 går det Paavo nurmi maraton i Åbo. Jag har alltid deltagit där förut (okej, de två senaste somrarna) och det har alltid varit mitt huvudmål för säsongen. Jag har tidigare alltid sprungit 10 km, men det finns även möjlighet för halvmaraton och hel maraton.

Jag gillar loppet starkt, det är nästan favorit att springa där. Loppet är välarrangerat, det är underbar miljö man springer i och stämningen är alltid fantastisk. Man springer i Åbo centrum, längs med Aura å och ut mot hamnen och det är alltid en massa folk som hejar längs vägen. I.o.f.s så har det varit jättefint väder de två gånger som jag sprungit, det kan ju tänkas att det inte är så många som hejar ifall det ösregnar.

Problemet har aldrig varit ifall jag ska delta i år igen eller inte, frågan har varit vilken sträcka. (Okej inte maraton då). Men ska jag springa milen igen eller ska jag springa halvmaraton? Jag har sprungit ganska många millopp och ”kan” ju det redan, däremot har jag bara sprungit ett halvmaraton. Jag sprang halvmaraton i Tallinn i september i fjol och det var också ett av de bästa loppen jag sprungit. Stämningen och miljön var jättebra där också. Det kan visserligen tänkas att jag var inne i ett sådant runner’s high över att jag sprang halvmaraton att jag inte riktigt har en klar minnesbild över det hela… Jag har iaf så goda minnen från Tallinn att jag säkert ska springa där i år igen och då halvmaraton.

Nu har jag försökt testa formen lite och se ifall jag klarar av att springa ett halvmaraton om dryga sex veckor. Allting verkar hittills lovande, uthålligheten är det inget fel på. Jag försöker att inte tänka på tider, men det är svårt. Jag hade som målsättning att springa under två timmar, men kanske jag sparar det till Tallinn istället, men ett PB borde jag väl kunna fixa. Förutsatt att jag springer den sträckan då. Men det lutar nog mot det… Jag ska bara få tummen ur och anmäla mig…

Favorit i repris?