I natt hade det varit frost ute och minusgrader, så nu på morgonen (nå okej, klockan var väl elva) när jag for ut på min springtur var det fortfarande halt. Jag bestämde mig för att fara till motionsspåret där nära vi bor eftersom jag gissade att det skulle vara mindre halt där.

Jag hade rätt, där var det inte alls halt som tur. Vägen dit som är asfalt blev bara till ett tassande. Det är sån där lömsk halka, det är liksom inte is så att man ser det, utan vägen ser bara blöt ut. Vad heter det? Blixthalka? Svartis? Hur som helst så var det halt på vägen…

Väl inne i skogen på motionsspåret blev det totalt fyra varv, strax över tio kilometer med vägen dit och tillbaka medräknat. Inte illa för en onsdagsförmiddag, det är jag mer än nöjd med.

Sakta men säkert börjar jag komma upp i såna längder som jag vill. Jag siktar i dagsläget på att springa närmare 30 km fördelat på tre pass i veckan för att börja öka så småningom. Snart tar min zumba julpaus för att börja sedan i mitten av januari igen och då kan jag springa fyra gånger i veckan om jag så vill. Det kan jag ju förstås göra nu också, men jag väljer att springa tre pass, ett pass zumba och ett pass styrka som jag inte vill tumma på.