Söndagen bjöd på strålande solsken och över 10 grader varmt. Vad passar då bättre än ett riktigt långt löppass.
Dagens pass, kilometer för kilometer:
1-2 km: usch vad det här var jobbigt… Jag är trött och seg idag
3-4 km: har jag redan sprungit fyra kilometer?
7 km: det här börjar ju gå riktigt bra nu, tass tass tass
9 km: ladidaa… det är soligt, det är varmt, det är skönt att springa idag
11 km: jag flyger fram
12 km: börjar jag inte bli lite trött nu?
12,5 km: nej, inte trött, kämpa nu!
14 km: okej, tröttheten har lättat nu, kanske jag ska fortsätta lite längre?
15 km: vad är det här? Världens längsta backe?
17 km: inte trött, inte trött, inte trött, inte…
18 km: fortsätt, kämpa, orka
18,5 km: OMG! jag har sprungit över 18 kilometer, nu satsar jag på 20
19,8 km: hemma. va fasiken? 19,8…
19,9 km: sambon: vad gör du? jag: springer runt i trädgården, jag ska ha 20
20 km: Aaaah…. jag gjorde det!
0
Hahaha! Jätterolig beskrivning! Stort grattis till 20 km!
Tusen tack! Det är skönt att ha kommit upp i 20 kilometers långpass. För mig är det mentalt en stor skillnad på 19,9 och 20, även om det ju egentligen inte är spelar nån större roll