Vad glad jag blir när temperaturen plötsligt visar 12 grader och solen skiner. Synd bara att jag jobbat på dagarna. Idag slutade jag jobbet sju, var hemma halv åtta och bytte snabbt om till löparkläder. Jag insåg inte hur varmt det fortfarande var ute och höll på att svettas ihjäl i min jacka. Jag skulle nog ha klarat mig med mindre kläder, men tänkte inte på det eftersom klockan var så mycket.
Passet i sig var varken bu eller bä. Det var ett intervallpass, jag sprang det och sen finns det inte mycket mer att säga om det. Det var inte så att det gick dåligt, men det går knappast till historieböckerna som det bästa passet någonsin. Det är pass som kommer ibland, det är bara att ta sig igenom dem. Det blev i alla fall 8 kilometer in på löpkontot.
Imorgon är det vilodag som gäller för att ladda upp inför fredagens långpass. Då står det tre timmars löpning i maratonprogrammet. När sprang jag senast tre timmar? Öh… aldrig! Det längsta jag sprungit är 2,5 timme, tror jag. Återkommer med rapport senare om hur det gick.
0
Men visst är det underbart! Jag sprang i kortärmat i tisdags och hade ingen vattenflaska med – total supermiss. Munnen var som sandpapper och tungan fastnade när jag försökte prata! Men kortärmat – så underbart! Nu måste jag bara utöka förrådet av tajts, så att jag kan få fram lite vita ben också!
Så klart fixar du tre timmar på fredag!!
Aj fan, vattenflaska hade jag inte ens tänkt på. Tack för att du påminde mig om saken…
Nej det där med vädret är klurigt nu tycker jag, man klär på sig efter klockan men oftast är det varmare och man svettas en massa för man har för mycket kläder på.
Dem där passen ska man ta sig igenom också. Oj 3 timmar! Mitt längsta är väll 1,5 timme kanske men det ska ändras på eftersom det står en halvmara eller ett marathon på schemat i höst 🙂
Vad kul med längre lopp! Heja!
Pingback: Sammanfattning vecka 18 | hopihopi