Det är en sak att vara skadad, då ska man självklart inte springa. Det är en annan sak att ha små skavanker från löpningen. Det är inte så att det påverkar träningen, men det är inte alltid kul. Mina fötter har aldrig varit så fula som de är nu efter maraton. Redan på sommaren hade jag problem med blåsor på fötterna. Då påverkade det träningen till den mån att jag var tvungen att skjuta upp ett pass, för att jag inte fick på mig skorna utan att det gjorde ont.
Nu efter Tallinn har det hela gått överstyr. Jag kände inget under loppet, men när jag tog bort skorna märkte jag fem stycken blåsor. Jag sprang inte i de skor som gav mig blåsor på sommaren, utan i ett par som jag inte haft problem med tidigare. Fast det är klart att ett maraton är mycket längre, och visst hade jag räknat med skavanker, men det här… Äckligt är bara förnamnet 😉 Mina blåsor är på samma ställe på båda fötterna. Vid stortån, under lilltårna och en extra på höger fot. På båda fötterna har jag tappat lilltånageln.
Det var blåsorna. Pulsbandet till pulsklockan är ett annat gissel. Jag vet att det (ibland) skaver och jag satte säkert en liter vaselin på de ställen jag brukar få märken. Hjälpte det? Inte direkt. Under brösten där jag fäster sändaren, har jag så många märken att jag tappat räkningen. Ett annat ställe är vid ryggen, där haken till bandet är. Det hjälper inte att springa utan klocka, för ibland skaver sportbh:n. Jag vet inte riktigt vilken som är problemet. Eller kanske är det en kombination av båda två. Det är alltid lika kul att duscha efter löpning, när jag aldrig vet om jag har nya sår eller inte. Det märks nog snabbt när jag blir blöt och det svider utaf helfvete.
Brukar du få blåsor eller andra skavanker när du springer?
1