Jag känner att latmasken börjar ta över. Jag är frisk och hade kunnat träna, men nej… Istället har jag gjort en massa andra saker på min lediga tid. Visserligen viktiga saker, som att städa huset och fixa i trädgården. Plockat bort alla sommarblommor, fixat utemöblerna, tagit fram ljuslyktor. Det har lett till att det inte blivit tid över för träning. På söndagen ska jag på bio efter jobbet, så det blir inte någon löprunda som jag först planerade.

Jag har insett att det inte kommer att bli någon träning den här veckan eller under september. Jag satsar på en nystart nästa vecka. På måndagen är det den första oktober och det passar bra. Ny vecka, ny månad och nya tag. Då ska jag komma tillbaka till träningsrutinerna igen. Jag är ju pepp och ivrig på att träna, men jag får inte till det. Det känns som om jag prioriterar annat och att det egentligen inte ens stör mig. Samtidigt vet jag att motivationen kommer tillbaka bara jag gör några pass. Jag måste bara komma igång och så blir allt bra igen. Som normalt. Just nu känns det inte normalt. När jag har någonsin valt städning eller trädgårdsfix framom träning? Vad är det för fel på mig 🙂

Nästa vecka vill jag springa en gång, göra ett styrkepass och en yoga. Och testa på zumban. Hmm… Fyra pass. Mjukstart visst? Fast kanske det är lika bra att gå all in från början? Latmasken ska inte ha en chans att komma fram igen.