Jag tror att min träningsiver och lust har kommit tillbaka. Jag är väl inte ute på ”andra sidan” ännu, men det känns som om det har vänt nu. Nu är det mer som om jag måste bromsa mig själv, istället för att pusha. Jag ska inte träna varje dag, utan jag ska komma ihåg att ta vilodagar också, även om det för tillfället känns väldigt roligt med träning igen. Jag vet inte vad som har hänt, jag tycker inte att det är någon stor händelse. Lusten har kanske kommit smygande tillbaka när jag bara låtit tiden gå och inte stressat över det. Gjort mina pass och litat på processen. Sen är det klart att det hjälper när passen dessutom går bra.

Idag hade jag först tänkt träna efter jobbet, men tog istället en vilodag. Hade jag tränat idag, hade det betytt fyra träningsdagar på rad. Det känns som att ta i, eftersom min träningsiver just kommit tillbaka. Jag vill inte förstöra det nu, genom att ta i för mycket. Vilja ha för mycket direkt. Springa för långt, för fort, för mycket eller träna varje dag. Nu ska jag istället längta till träningen och ha lust att träna. Det är en dag imorgon också och jag kan träna då istället. Kanske passet t.o.m blir ännu bättre eftersom kroppen fått vila.

Imorgon är det egentligen zumba som gäller, men det passar inte på grund av jobbet. Istället står benträning på programmet efter jobbet. Jag tänker göra samma program som jag gjort de två senaste gångerna, men den här gången tänker jag lägga på mer vikt. Jag ska våga utmana mig själv, lyfta lite tyngre och pressa lite mer. Kan vara att jag inte orkar hela programmet med tyngre vikter, men jag ska i alla fall testa. Nu är det slut på babyvikterna, nu ska jag bli stark!