Det finns många orsaker till varför jag springer, men en av de största är för att jag mår så bra av det. Även om det kan kännas jobbigt innan är känslan nästan alltid bättre efteråt. Löpning är en utmärkt humörhöjare för mig. Det är inte alltid runner’s high, det är egentligen ganska sällan jag upplever det. Däremot är det alltid en boost i humöret. Det spelar liksom ingen roll hur dålig dag jag har haft, eller hur stressigt det är. Det känns alltid bättre efter ett löppass.

Idag behövde jag verkligen springa. Det känns som om jag inte alls hunnit landa efter semestern, jag är hela tiden ett steg efter. Det är mycket hela tiden. Mycket på jobbet, efter jobbet, jag borde städa, jag borde gå igenom bilderna från resan. Jag borde göra än det ena än det andra. Idag beslöt jag mig för att strunta i alla ”måsten” och bara springa. Ingen skillnad på hur långt eller hur fort. Jag behövde få komma ut, rasta benen och rensa huvudet.

Vädret var utmärkt för en kvällsrunda. Soligt, varmt och härligt vårväder. Jag sprang i t-shirt och jacka och det var nästan för varmt. Jag hade säkert klarat mig med bara ett lager på överkroppen. Löpning i solsken blev en extra stor humörhöjare. Jag är helt klart en person som påverkas av vädret. Solen ger mig energi och det spritter i kroppen av vårkänslor.