Jag har inte tränat ett skvatt sedan mitt halvmaraton förra lördagen. Jag har haft en vecka vila, med några kvällspromenader och en cykeltur som enda form av fysisk aktivitet. Planen var att yoga och fokusera på rörlighet, men oh well. Det blev inte så. Det har varit skönt med vila, men jag märker med mig själv att träning ger mig energi. Inte ens nödvändigtvis träning, utan fysisk aktivitet.

Midsommarafton spenderades på svärföräldrarnas stuga och efter många timmar i bil, många timmar i solstol och middagsbord var jag så trött och dåsig. En kort cykeltur på kvällen och tröttheten var som bortblåst. Jag var piggare både i kroppen och knoppen och kände mig som mig själv igen. Jag blir bara tröttare av att vila och inte röra på mig. För att inte tala om stelheten i ben och rygg. Jag är inte van att sitta så mycket. Det är mycket skönare att stå upp, röra på benen och få igång blodcirkulationen.

Idag blev det första löprundan på över en vecka. En helt vanlig mysrunda runt kvarteret, strax över fem kilometer. Allting kändes bra i kroppen, inga krämpor efter loppet. Nästa vecka kan jag träna som normalt igen. En vecka vila gjorde dessutom bara gott för lusten. Nu är jag sugen på en massa träning igen. Jag har blivit väldigt sugen på att cykla. Jag har färdigt en massa rutter och ställen planerade. Sightseeing, fika och träning på samma gång. Packa en kass med kaffe, något gott ätbart och cykla runt i Pargas. Kanske cykla till en badstrand?

Nämnde jag förresten att jag badade på midsommaren? Tyvärr finns det inga bildbevis, för det var historiens snabbaste dopp. Men ifall ni var i Houtskär, eller inom en 100 kilometer radie, hörde ni nog det säkert 🙂