Efter lopp brukar jag alltid vila. Beroende på hur långt jag sprungit, hur hårt och hur mycket jag tagit ut mig, blir vilan olika lång. Det säger ju sig självt, att efter maraton behövs längre vila än efter 10 kilometer. Idag kände jag mig redo för första träningen sedan förra lördagen. Jag hade säkert varit redo tidigare, men lite extra vila skadar aldrig.

första träningen gjord

Ett lopp är en stor påfrestning för kroppen. Jag springer alltid fortare än jag gör på träning, pulsen är högre och benen blir tröttare. Ifall jag dessutom följt ett långt träningsprogram innan loppet, vilket jag inte gjorde nu, är det skönt med vila. Få vila huvudet också, skifta fokus. Att inte behöva klämma in träningen för att jag har ett lopp att springa och det ”måste” göras. Utan vila och träna som jag vill. Komma tillbaka starkare och med mer iver till träning.

Nu är ivern tillbaka. Den första träningen blev min älskade zumba. Det är fortfarande lika kul och jag är glad över att jag igen har anmält mig till kursen. Nu var det smockfullt i salen, betydligt fler deltagare än sist. Det var trångt och jag kunde inte riktigt ta ut rörelserna fullt.

Imorgon är jag ledig och jag får se om det blir träning då också. Jag är sugen på löpning, men jag borde säkert vara förnuftig. Kanske ännu vila lite längre från löpningen och istället satsa på styrketräning eller yoga. Båda delarna har blivit försummade inför Tallinn. Det beror också på hur kroppen reagerar på dagens träningspass.

Just nu känns det bra och jag tror inte att det ska vara något problem att träna imorgon också. Men jag behöver kanske inte ta ut mig till fullo, utan istället göra något lugnare. Som stretcha ut trötta löparmuskler…

2