Löpning i solsken när man är ledig, kan det bli bättre? Jag tror inte det. Eftersom jag inte har något mål med min löpning för tillfället, utan istället satsar mer på styrketräningen, kan jag välja när jag springer. Jag behöver inte klämma in pass efter jobbet för att kunna springa mina planerade intervaller. Jag kan välja att springa när jag är ledig, har gott om tid på mig och när vädret är bra. Idag var vädret utmärkt. Det var solsken, det var krispig härlig luft, det var blå himmel. Det var det perfekta löparvädret. Sånt väder jag drömmer mig tillbaka om i vinter när jag springer i iskall blåst, på hala vägar och med snön piskandes i ansiktet. Det var en njutrunda när det är som bäst.

Jag trodde att jag skulle ha värre träningsvärk efter gårdagens styrkepass. Igår ökade jag nämligen på vikterna i mitt styrketräningsprogram. Det är inte direkt träningsvärk, benen känns snarare tunga. Jag flög inte precis fram idag, men eftersom vädret var härligt och jag för tillfället inte bryr mig om varken tid eller tempo, så spelade det ingen roll. Jag bara njöt av att få springa. Tassa fram i egen takt, stanna och fota lite och fortsätta springa igen. Totalt åtta kilometer blev det idag, vilket är det längsta jag sprungit på ett bra tag.

Idag var också första gången på länge som det kändes kallt att springa. Vädret har verkligen ändrat om. Jag var tvungen att ha både vantar och pannband idag, och den tjockare löparjackan. Trots att jag sprang mitt på dagen i solsken. Tidigare har jag nästan kunna springa i bara t-shirt och jacka, men idag var det kallt. Jag har inte riktigt vant mig vid tanken ännu, att det är så här det kommer att vara i flera månader framåt nu. Kallt.