Direkt jag får lite sol på näsan och kan springa i vanliga skor, är det mycket roligare med löpning. Jag vill springa oftare och springa längre distanser. Det känns inte lika kämpigt, utan jag kan njuta mer. Säkert för att jag inte fryser ihjäl, har stelfrusna lår eller har problem med andningen för att det är för kallt. Det är mycket roligare med löpning när jag kan springa på bara vägar än plumsa fram i djup snö.

Dagens löppass blev hela nio kilometer, vilket nästan är årets längsta pass. Jag börjar närma mig de längder där jag vill vara. Att nio kilometer inte känns som ett långpass,  utan ett pass jag kan springa vilken dag som helst i veckan. Utan desto större förberedelser eller planering. Bara på med skorna och ut genom dörren.

Under mars vill jag öka på längden på mina löppass. Springa rundor över tio kilometer igen och få en högre totalmängd. Både på en vecka och på hela månaden. För tillfället springer jag mellan 10-15 kilometer på en vecka fördelat på två pass. Jag tänker fortsättningsvis springa två gånger i veckan, men jag vill närma mig 20 kilometer på en vecka. Det är ingen omöjlighet, det borde inte ens vara särskilt svårt. Jag tror nämligen att jag kommer att ha en massa tid för löpning i mars… För hela mars siktar jag på totalt 80 kilometer, för att sedan springa över 100 kilometer från och med april.

Jag har ju mina träningsmål för året. Ett maraton i Tallinn i september känns avlägset, både i tid och om det överhuvudtaget ordnas lopp. I Tallinn eller någon annanstans. Jag har som tur även andra mål att fokusera på. Plus att jag nog fortfarande är sugen på mitt stegmål.