Det var inte direkt igår jag sprang ett tempopass senast. Där jag springer i ett snabbare tempo än vad som kanske är bekvämt. Jag har knappt sprungit intervaller ens. Formen för tillfället känns bra och idag ville jag testa att springa lite fortare. Utmana mig själv. Inte bara lunka på och ha gåpauser i början av varje kilometer, utan testa att springa hela tiden. Se hur långt jag orkar och hur fort jag kan springa.

Hur gick det då? Riktigt super om jag får säga det själv. Jag tror det blev årets snabbaste runda. En av de snabbaste i alla fall. Jag började med att värma upp i två kilometer i mitt vanliga lugna tempo. Först var planen att springa fyra kilometer snabbare, men eftersom det kändes så bra, bestämde jag mig för fem. Fem kilometer i ett betydligt snabbare tempo än jag brukar springa i.

Jag är förvånad över hur bra jag orkade och samtidigt över hur lätt det kändes. När jag följt träningsprogram inför maraton har jag sprungit något som har kallts testlopp. En fem kilometers runda så fort jag kan. Då har jag tyckt att det har varit superjobbigt. Nu var jag nästan nere på samma tider per kilometer, och det kändes inte alls lika jobbigt. Jag tycker inte ens att jag maxade idag, utan jag sprang bara lite fortare än vanligt. Hur fort kan jag då inte springa om jag maxar?

Dessutom sprang jag hela rundan idag. Exakt hela, minus en kanske två sekunders paus när jag skulle korsa vägen. Jag kan inte annat än vara nöjd. Fem kilometer snabbt, åtta kilometer totalt och löpning hela vägen.

Vilken bra start på helgen det blev!