Jag minns inte när jag senast skulle ha sprungit två löppass i rad. Oftast har jag åtminstone en vilodag emellan. Jag sprang en helt vanlig distansrunda igår efter jobbet och idag blev det ett långpass. Jag är nästan förvånad över hur pigg kroppen kändes, eftersom det bara var 18 timmar mellan passen. Det bådar gott inför framtiden och kommande maratonsatsning. Då kommer jag vara tvungen att steppa upp löpningen. Springa fler gånger i veckan, vilket betyder att jag säkert kommer att behöva springa två löppass i rad oftare om jag vill få till all träning som krävs. Inte bara springa på lediga dagar från jobbet.

Det känns skönt att veta att kroppen håller. Kanske det är nu jag börjar se effekten av all styrketräning jag kämpat med. Även om jag inte alltid känner mig starkare, har det kanske ändå gjort mig till en bättre löpare. Vilket hela tiden har varit syftet. Jag vill ju kunna springa både långt och mycket. Både snabbare intervallpass och lugna långpass. Jag vill inte heller behöva vila i flera dagar efter ett hårdare pass, utan kroppen ska återhämta sig snabbt. Eller kanske snarare känna att jag behöver vila för att jag känner mig så sliten. Jag lär ju ändå vila, för är inte dum heller, men kroppen ska kännas pigg.

Jag hade inte egentligen ens tänkt springa idag, men vädret var för fint för att kunna motstå. Sol, blå himmel och äntligen lite varmare igen. Jag har dessutom semester nu och det är alltid det bästa sättet att inleda semestern på tycker jag. Med löpning. Jag tror att det kommer att bli mycket löpning under semestern. Det brukar bli det när jag tid för det.